Diabetesretinopati

Diabetes kan ge förändringar i de små blodkärlen. Det beror på att höga blodsockervärden kan leda till störd ämnesomsättning, som i sin tur gör att kärlväggarna försvagas.

Det finns två olika typer av diabetesretinopati:

• Icke-proliferativ diabetesretinopati. Den vanligaste formen, som innebär att det inte bildas nya blodkärl i ögat, så kallade proliferativa kärl. De minsta kärlen, kapillärerna, har då täppts till så att blodförsörjningen i näthinnan blir sämre. Kärlen kan också läcka vätska och blod, och ge upphov till svullnad i näthinnan. Det ger sällan påverkan på synen, men kan upptäckas vid undersökning.

• Proliferativ diabetesretinopati är en allvarligare form av diabetesretinopati som ett fåtal personer med diabetes drabbas av. Kännetecknas av att skadade kärl i näthinnan har täppts till, vilket har gett upphov till nybildning av kärl i näthinnan. De nya kärlen är sköra och kan lätt ge upphov till blödningar in i glaskroppen. Blödningarna skadar synen och kan ge ärr som med tiden kan orsaka näthinneavlossning.

Risken att utveckla näthinneförändringar ökar ju längre tid du haft diabetes. En avgörande faktor är hur pass välkontrollerad sjukdom du har. Ju sämre kontrollerat blodsocker (att du ofta har höga blodsockervärden), desto högre risk att drabbas. Andra faktorer som ökar risken för diabetesretinopati är rökning, högt blodtryck eller för höga blodfetter.

Diabetesretinopati ger inga besvär till en början. Senare kan det uppstå blödningar eller svullnad i gula fläcken som ger symtom och besvär.

Om du får en blödning från nybildade blodkärl ger det symtom som

• att du plötsligt ser sämre

• att du ser rörliga punkter, ringar eller streck, så kallade grumlingar

• att du får dimsyn

• att det ser ut som rök i ögat, eller stora sotflagor

Om du får en svullnad i gula fläcken ger det symtom som

• att din synskärpa försämras

• att du får svårigheter att läsa

• att du får svårare att känna igen ansikten

• att du ser sämre på längre håll.

Du kan också drabbas av näthinneavlossning, du kan läsa mer om det här.

Regelbundna undersökningar av ögonen, till exempel varje eller vartannat år, ger möjlighet att hitta förändringar tidigt.

Om du har mild eller måttlig diabetesretinopati är det inte säkert att du behöver behandling. Däremot kan du behöva gå på tätare kontroller, och din läkare behöver säkerställa att din diabetesbehandling fungerar så bra som möjligt. Om du har diabetesretinopati med kärlnybildning, så kallad proliferativ retinopati, behöver du behandling.

Vid diabetesretinopati ges behandling i form av

• Sprutor – injektioner av läkemedel som kan motverka svullnad i gula fläcken.

• Laser – som gör att det slutar bildas nya blodkärl i ögat.

• Operation – om injektioner eller laser inte hjälpt kan det bli aktuellt med en operation för att bromsa sjukdomen.

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken att drabbas, och fördröja sjukdomsförloppet vid diabetesretinopati:

• Rök inte. Rökning ökar risken att få kärlskador.

• Bygg en hälsosam vardag. Genom att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiv kommer du att ha större möjlighet att ha en välkontrollerad sjukdom.

• Ta dina läkemedel och håll koll på blodsockret. Ta dina läkemedel och håll koll på ditt blodsocker, så du ligger på bra värden.

• Håll koll på blodtryck och blodfetter. Se till att regelbundet få hjälp att kolla så att dina värden ligger på bra nivåer.

• Gå på ögonkontrollerna. Genom att undersöka ögonen regelbundet kan förändringar upptäckas i ett tidigt skede.

• Var uppmärksam på förändringar. Sök vård om du upptäcker att din syn förändras.

Om du ser som en mörk skugga i utkanten av synfältet ska du söka vård akut.
Kontakta en vårdcentral eller ögonmottagning så snart som möjligt om du har diabetes och får synförändringar.

För undersökning av ögonen krävs fysisk vård. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till.