Antikroppar

Antikroppar är y-formade proteiner som är en del av kroppens immunförsvar och hjälper till att skydda kroppen mot främmande ämnen som virus, bakterier och parasiter. Dessa mikroorganismer kan infektera kroppen, föröka sig, invadera vävnader och göra oss sjuka. Immunförsvaret försvarar då kroppen med olika strategier. En effektiv strategi är att bilda antikroppar som binder till ytan på mikroorganismerna, vilket hjälper andra delar av immunförsvaret att hitta de främmande ämnena och oskadliggöra dem.

Antikroppar tillverkas av de vita blodkroppar som kallas för B-lymfocyter, eller B-celler. B-celler kan binda många olika slags proteiner till sin yta. När en B-cell träffar på ett protein från ett främmande ämne, exempelvis från ett virus eller en bakterie, startas ett förlopp som gör att B-cellen börjar bilda antikroppar mot det främmande ämnet.

Antikroppar kallas även för immunoglobuliner och delas in i immunoglobulin A, D, E, G och M, som förkortas

• IgA

• IgD

• IgE

• IgG

• IgM.

Vid en infektion bildas först IgM, generella antikroppar som kan binda till många olika ämnen. De är inte lika effektiva som andra antikroppar, men är ett bra första försvar innan produktionen av mer specialiserade antikroppar hunnit komma igång. Efter ett tag börjar B-cellerna att bilda antikroppar som är specifika för den typ av främmande ämne som infekterat kroppen. Exempelvis bildas IgG-antikroppar för att bekämpa virus och IgE-antikroppar för att bekämpa parasiter. Beroende på vilket virus eller vilken parasit det är ser antikropparna lite olika ut. IgE-antikroppar har också en nyckelfunktion i utvecklingen av specifika allergier.

Hur många antikroppar som bildas vid en infektion och hur snabbt produktionen går är väldigt olika. Ibland bildas bara IgM-antikroppar och inga specialiserade immunoglobuliner, medan IgM andra gånger snabbt byts ut mot exempelvis IgG.

Immunitet eller att vara immun innebär att immunförsvaret förhindrar att du blir sjuk när du utsätts för ett främmande ämne som kroppen redan tidigare har stött på. Det är möjligt för att immunförsvaret har ett minne av just den mikroorganismen och därför vet direkt vad det ska göra. Det är de specialiserade antikropparna som utgör det långsiktiga immunförsvaret och ger immunitet.

När kroppen träffar på ett främmande ämne för första gången, tar det ett tag innan tillräckligt många antikroppar bildas. Om samma mikroorganism sedan kommer in i kroppen igen, är immunförsvaret förberett och kan rusta upp sig och gå till attack snabbare. Detta gör att exempelvis virus eller bakterier som infekterat kroppen inte hinner föröka sig så mycket och du blir därför mindre sjuk eller inte sjuk alls.

Immunitet kan också uppnås med vaccinationer istället för att du först behöver bli sjuk. Vid en vaccination tillförs kroppen mikroorganismer som är sönderslagna i små delar, eller levande mikroorganismer som är försvagade så att de inte kan föröka sig. Det ger kroppen chansen att träna upp sitt försvar och skapa ett minne av hur mikroorganismen kan bekämpas.

Det skiljer sig mycket hur länge antikroppar finns kvar i kroppen. Din immunitet varar därför olika länge för olika sjukdomar och olika vacciner, alltifrån en kortare tid till flera år eller livet ut. En del behandlingar, exempelvis vissa behandlingar mot cancer, dödar vita blodkroppar och försvagar därför immunförsvarets minne.

Immunförsvaret är en jätteviktig del av kroppens funktion för att vi ska kunna försvara oss mot de mikroorganismer som kommit förbi den första försvarsbarriären som utgörs av bland annat hud och slemhinnor. Men ibland tror immunförsvaret felaktigt att något av kroppens egna ämnen eller celler är främmande och bildar därför antikroppar mot dessa. Det kallas för en autoimmun sjukdom, eftersom auto betyder själv och ordet syftar på att immunförsvaret attackerar den egna kroppen. Det finns många olika slags autoimmuna sjukdomar, exempelvis

• reumatoid artrit

• SLE

• multipel skleros

• typ I diabetes

• Addisons sjukdom.

För den som drabbas av en autoimmun sjukdom finns det läkemedel som dämpar immunförsvaret.

Att mäta antikroppar i blodet kan ge en indikation på om du haft en viss infektion eller har immunitet mot en viss mikroorganism. Testet visar om det finns specifika antikroppar mot det testet är utformat för, till exempel ett visst virus, en viss bakterie eller parasit.

För antikroppstest, liksom för andra tester och blodprov, pratas det om sensitivitet och specificitet. Det är olika typer av statistiska mått som beskriver hur tillförlitliga olika testmetoder är.

När ett test har hög sensitivitet betyder det att om testet visar att du har antikroppar, så är det troligen sant. Det kan också beskrivas som andelen sjuka som ett test kan identifiera, eller sannolikheten att få ett positivt resultat när det är det korrekta. Positivt i det fallet innebär att testet säger att du har antikroppar för den sjukdom som testats. En sensitivitet på 99 procent betyder att det är 99 procents sannolikhet att du faktiskt har antikroppar i blodet, om testet är positivt.

Att ett test har hög specificitet betyder att om ett test är negativt så är det troligen sant. Det kan också beskrivas som andelen friska som kan friskförklaras med ett test, eller sannolikheten för ett negativt resultat, när det är det korrekta. Det innebär att för ett test med 95 procents specificitet, är det 95 procents sannolikhet att ett negativt testresultat är sant.

Det finns många olika antikroppstester för covid-19 ute på marknaden, med olika specificitet och sensitivitet. Hur de olika tillverkarna har räknat på specificitet och sensitivitet skiljer sig dock åt och det är därför inte så lätt att jämföra testen.

Vad gäller antikroppar för det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, är det fortfarande inte helt klarlagt inte när de bildas, hur länge de finns kvar eller hur mycket antikroppar som behövs för att skapa immunitet. Om du blir immun efter genomgången sjukdom och hur länge den immuniteten varar, är därför okänt. Det enda vi kan säga säkert är att om du har IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2, så har ditt immunsystem ett minne av sjukdomen. Det innebär att försvaret kan starta upp snabbare om du blir infekterad med viruset igen, men det betyder inte nödvändigtvis att du blir immun. Hur länge antikropparna finns kvar i kroppen är också okänt. Det kan alltså vara så att du blir sjuk igen även om du har tagit ett test som visat att du vid testtillfället hade antikroppar mot sjukdomen. Antikroppstest för covid-19 mäter både IgM- och IgG-antikroppar.