Panikångest

Panikångest innebär återkommande panikattacker och det är vanligt att du som drabbad undviker platser eller situationer av rädsla för nya attacker. Det finns hjälp att få.

Vad är panikångest?

En panikattack är när kroppens ”kamp eller flykt”-reaktion utlöses fast det inte finns något hot. Panikångest är ett syndrom där du får återkommande panikattacker och oroar dig mycket för nya attacker. Det är också vanligt att undvika vissa platser eller situationer av rädsla för att få en panikattack. Panikångest kallas också för paniksyndrom.

Orsak till panikångest

Det kan vara svårt att veta orsaken bakom panikångest, men det finns flera kända faktorer som spelar in:

  • Ärftlighet, att andra i familjen har haft panikångest.
  • Stress, på grund av exempelvis allvarlig sjukdom, dödsfall, skilsmässa eller arbetslöshet.
  • Obalans i hjärnans signalsubstanser, till exempel serotonin och noradrenalin.
  • Kön, panikångest är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.
  • Ålder, panikångest är vanligast i 20-årsåldern.
  • Andra psykiska besvär
  • Alkohol- och drogmissbruk.

Symtom på panikångest

Panikångest kännetecknas av återkommande, oväntade panikattacker, som inte begränsas av speciella situationer eller faktorer, samt minst ett av följande symtom:

  • Oro för nya panikattacker, som kan leda till att du får ett överdrivet fokus på din egen kropp och tecken på att en attack kan vara på gång. Det kallas för förväntansångest och kan ibland bli lika påfrestande som själva attackerna.
  • Rädsla för negativa följder av panikattackerna, till exempel att du är rädd för att paniksymtomen skulle kunna ge dig en hjärtinfarkt.
  • Förändrat beteende, som att du undviker situationer där en ångestattack kan uppstå. Agorafobi, det vill säga en rädsla för situationer och platser som är svåra att ta sig ifrån vid en attack, utvecklas hos mer än hälften av alla med panikångest. 

En panikångestattack känns tydligt i kroppen. Panikångest kan ge symtom som att du: 

  • får hjärtklappning (snabba eller hårda hjärtslag)
  • känner dig illamående 
  • känner dig yr 
  • får svimningskänslor
  • känner en klump i magen 
  • känner ett tryck över bröstet
  • får svettningar 
  • känner dig varm eller kall inuti
  • får stickningar eller domningar i händer eller fötter
  • blir torr i munnen
  • känner dig darrig
  • känner dig svag i musklerna
  • får kvävningskänsla
  • får svårt att andas
  • får en känsla av overklighet
  • känner det som att du ska dö
  • känner rädsla för att tappa kontrollen
  • känner rädsla för att bli galen

Panikångest är ovanligt före puberteten.

Vad kan jag göra själv?

Om du har återkommande panikattacker bör du söka hjälp för att lära dig hållbara metoder för att hantera attacker när de uppstår och slippa undvika situationer där du kan få panik. I väntan på sådan hjälp kan du prova dessa strategier för att hantera panikattacker då de uppstår:

  • Sätt dig ner på en stol, tryck fötterna i golvet eller marken och försök att lägga märke till hur det känns. 
  • Beskriv vad det är som händer just nu för dig själv. 
  • Låt dina tankar och känslor vara som de är. 
  • Lägg en hand på magen och fokusera på hur du andas. Försök att andas lugnt.
  • Vänta tills ångesten minskar, det gör den alltid efter en stund. 

Det finns också saker du kan göra för att må bättre på sikt, såsom att lära dig mer om ångest, utöva fysisk träning och att undvika alkohol. Läs mer här.

Behandling av panikångest

Syftet med behandlingen är att minska problem i vardagen, minska oron för attacker och hitta sätt att hantera attacker om de uppstår. Det gör att du får bättre kontroll över ditt liv, och inte känner att du behöver begränsa dig, till exempel undvika vissa platser eller situationer av rädsla för panikattacker. De flesta med panikångest blir bättre eller helt bra av behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), läkemedel eller båda i kombination.

Grundläggande behandling

Grunden i all behandling av panikångest, är att förstå att panikattackerna är ofarliga. Detta minskar ångest och oro och därmed minskar antalet panikattacker. 

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid panikångest

KBT har som mål att förändra dina tankar och ditt beteende när panikångest uppstår. Behandlingen innebär att du kartlägger din problematik tillsammans med din psykolog eller terapeut. Därefter lägger ni gemensamt upp en individuell behandlingsplan. I planen ingår att bli medveten om de tankar och känslor du har inför din panikångest. Du får lära dig att förhålla dig till dem, och att stegvis närma dig de platser, situationer eller upplevelser som du idag undviker av rädsla för nya attacker. Du gör detta tillsammans med din psykolog och får då hjälp att träna dig på att kunna hantera det du idag har svårt att klara av. Genom den här tekniken som kallas för exponering, då du får uppleva att du klarar att hantera det du tidigare undvikit, kommer du att gradvis må bättre och inte behöva vara rädd för att få nya panikattacker. 

Läkemedel mot panikångest

Antidepressiva läkemedel har visat sig fungera bra inte bara vid depression utan också vid olika typer av ångest, och är idag är förstahandsvalet bland läkemedel mot panikångest. Främst används så kallade SSRI-preparat, som påverkar serotoninnivåerna i hjärnan. 

Övriga behandlingar

Även andra typer av behandling kan hjälpa mot panikångest. Vad som hjälper bäst kan vara olika från person till person. Exempel på annan typ av behandling är 

    • psykoterapi eller psykologisk behandling
    • fysisk aktivitet
    • samtalsterapi
    • medveten närvaro (mindfulness)

När bör jag söka vård?

Sök vård om 

  • dina symtom blir till hinder i ditt liv och orsakar dig lidande
  • du börjat undvika situationer eller ställen för att du är rädd att få ångest
  • du har haft återkommande panikattacker under en månad eller mer
  • du använder alkohol eller droger för att lindra din ångest
  • du lindrar din ångest genom att skada dig själv. 

Många söker vård för fysiska symtom som yrsel, andningssvårigheter, smärtor, muskelstelhet, hjärtklappning och svettningar. 

Sök vård akut om du:

  • känner att du inte orkar mer
  • får bröstsmärta eller svårt att andas, och symtomen känns annorlunda än något som utretts tidigare
  • har tankar på att ta ditt liv

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Du kan få prata med en psykolog och vid behov få läkemedel utskrivna på recept.

Frågor och svar om panikångest

Några frågor och svar kring panikångest.

Vad är panikångest?

Panikångest är ett syndrom med återkommande panikattacker, där kroppens ”kamp eller flykt”-reaktion utlöses fast det inte finns något hot. Den som lider av panikångest är också oroad för konsekvenser av sina attacker, och/eller för nya panikattacker. Många undviker vissa platser eller situationer av rädsla för att få en panikattack.

Varför får jag panikångest?

Det finns flera kända faktorer som påverkar risken att drabbas av panikångest. Exempel på detta är om du utsatts för något trauma eller en stressande livshändelse, såsom dödsfall, svår sjukdom, skilsmässa eller att du förlorat jobbet. Panikångest kan också vara ärftligt, och är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Om du redan har andra psykiska sjukdomar är risken också högre att du drabbas även av panikångest. Även alkohol- och drogmissbruk ökar risken att drabbas.

Hur känns panikångest?

En panikångestattack är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och du känner det tydligt kroppen. Du kan till exempel få hjärtklappning eller känna dig yr, illamående, darrig eller svag i musklerna. Vissa känner en klump i magen eller ett tryck över bröstet. Du kan också få svårt att andas och en känsla av overklighet eller att du håller på att dö.

Hur kan jag hjälpa någon med panikångest?

Det är bra om du lär dig så mycket du kan om ångest, så att du lättare kan hålla dig lugn och vara ett stöd för den som mår dåligt. Att du håller dig lugn känns tryggt för den som har ångest. Om det behövs kan du också uppmuntra den som lider av panikångest att söka hjälp.

Senast uppdaterad: 2020-10-05
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Jesper Grahn, leg psykolog - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med