Bulimi

Bulimi är självsvält varvat med hetsätning, det vill säga att du äter väldigt mycket mat på en gång. Hetsätningen följs av handlingar för att förhindra viktuppgång, som kräkningar, överdriven träning eller intag av laxermedel. Om du misstänker att du eller någon i din närhet lider av bulimi bör du söka hjälp. Det finns behandling mot bulimi.

Det finns ingen enskild orsak till att en person utvecklar bulimi, eller bulimia nervosa som det heter inom vården. Både biologiska, psykologiska och kulturella faktorer spelar in:

• Ångest, impulsivitet och känslomässig instabilitet är vanligare hos personer med bulimi än i resten av befolkningen. 

• Osunda kroppsideal i samhället kan påverka. 

• Svåra psykiska händelser såsom mobbning, övergrepp eller förlust av någon som står dig nära kan utlösa sjukdomen.

Bulimi innebär att du svälter dig själv, men ibland också tappar kontrollen över ditt ätande och hetsäter. Efteråt får du ofta ångest och skuldkänslor över allt du ätit och känner ett behov av att kompensera hetsätandet med till exempel överdriven träning, självframkallade kräkningar, fasta eller intag av laxermedel. Andra symtom på bulimi är: 

• ständiga tankar på vikt och mat

• skuld- och skamkänslor

• förstoppning

• magont

• halsbränna

• sömnsvårigheter

• koncentrationssvårigheter

• tandskador

• ärr på knogar och handrygg

• svullna spottkörtlar

Det finns många likheter mellan bulimi och anorexi. Det är vanligt att ha en blandad form av ätstörning, med inslag av både bulimi och anorexi.

Ett bra första steg mot förändring är att kontakta en patientförening. Riksföreningen mot ätstörningar heter Frisk och fri. Det finns också något som heter Ätstörningszonen för tjejer mellan 10 och 25 år.

Bulimi kräver behandling. De flesta blir hjälpta genom behandling med psykoterapi. Det finns flera olika former av psykoterapi som används för att behandla ätstörningar. Kognitiv beteendeterapi fungerar bra för de flesta. För yngre personer är ofta familjen involverad i behandlingen i något som kallas för familjeterapi.

Ibland behövs behandling för samtidig depression, då kan samtalsterapin kompletteras med antidepressiva läkemedel. I behandlingen ingår också besök till tandläkare som kan bedöma och åtgärda eventuella skador på tänderna.

Om du misstänker att du själv eller en närstående har drabbats av bulimi bör du söka hjälp. Det är vanligt att personer som drabbats av bulimi känner skuld och skam inför sitt beteende och därför tvekar inför att söka vård.  Då är det viktigt att komma ihåg att bulimi är en sjukdom som kan drabba vem som helst, och att det finns behandling som kan hjälpa dig att bli frisk.

Om du tror att du själv eller en närstående kan ha utvecklat bulimi bör du utredas på ett sätt som inte är lämpligt att utföras med digital vård. Om du är under 18 år kan du söka vård på en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Om du är över 18 år kan du söka hjälp på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, eller en ungdomsmottagning om du är under 25 år.