Doktor.se

Dissociation

Medicinskt granskad

Dissociation kan ge dig upplevelsen att allt är overkligt, och att du är avskärmad från dina egna tankar och känslor. Du kan också känna att du inte vet vem du själv är, eller vad du är med om. Dissociation är ofta en reaktion på ett trauma, och hjälper till att hålla svåra minnen borta. Det är vanligt att dissociation och PTSD förekommer tillsammans.

Vad är dissociation?

Dissociation förekommer främst i tre olika syndrom, som brukar kallas de dissociativa syndromen:

  • Dissociativ identitetsstörning är en splittring av personligheten i minst två olika personlighetstillstånd. Detta kallades tidigare för multipel personlighet. Under en dissociativ identitetsstörning kan du uppleva att du tappar kontrollen över dina egna handlingar, samtidigt som du kan få förändrat kroppsspråk och känsloregister. Du kan också få neurologiska symtom, till exempel i form av förlamning eller krampanfall, utan att det är något kroppsligt fel på nervernas funktion. Det är som att ”en annan” tar kontrollen över din kropps funktioner.

  • Dissociativ amnesi är när du inte kan komma ihåg grundläggande information om dig själv, ofta sådant som har med traumatiska minnen att göra. Oftast är det specifika svåra livshändelser som fallit bort ur minnet, men det kan också vara längre perioder. Även om minnena inte är tillgängliga kan de ändå påverka beteendet, så att du till exempel kan reagera kraftigt när någon pratar om händelser som liknar det du varit med om, utan att du förstår varför. Det är vanligt att personer med dissociativ amnesi också har PTSD och konversionssyndrom.

  • Depersonalisations/derealisationsstörning: Depersonalisationsstörning är när det känns som att du är en utomstående betraktare av dina känslor, tankar och handlingar. Du kan känna dig avtrubbad, samtidigt som tidsuppfattningen och sinnesintrycken är förvrängda. Derealisationsstörning är när personer och saker i din omgivning verkar overkliga eller drömartade. Du kan uppleva att hörseln försämras eller helt försvinner, och föremål kan verka förstorade eller förminskade.

  • Det finns också dissociativa tillstånd som inte riktigt passar in i de tre huvudgrupperna, och som därför bildar en egen kategori. Denna kategori omfattar tillstånd som uppkommit efter hjärntvätt, tortyr eller påverkan från sekter och terrororganisationer. I den här kategorin finns även tillståndet dissociativ trans, vilket är när du helt förlorar kontakt med omgivningen och inte reagerar på yttre stimulans.

Orsak till dissociation

  • Det finns ett starkt samband mellan dissociativ identitetsstörning och misshandel, trauma och sexuella övergrepp i barndomen.

  • Dissociativ amnesi har ofta en koppling till svår uppväxt, misshandel och sexuella övergrepp. Den kan också vara kopplad till naturkatastrofer eller folkmord. Ibland kan den komma som ett resultat av svåra relationsproblem, som kriser efter otrohet.

  • Dåliga upplevelser under uppväxten är den största riskfaktorn för depersonalisations/derealisationsstörning, men sambandet är inte lika starkt som vid dissociativ identitetsstörning och dissociativ amnesi. Det är alltså vanligare att personer får just den här typen av dissociation utan att ha varit med om svåra upplevelser. Depression, ångest och stress kan utlösa depersonalisations/derealisationsstörning hos en person som från början har en större sårbarhet.

Symtom på dissociation

Dissociation kan ge symtom i form av att du känner dig frånkopplad från dig själv och dina känslor. Andra symtom kan vara:

  • en känsla av att du inte riktigt vet vem du är, eller vad du är med om

  • en känsla av att du tappar kontrollen över dina egna handlingar

  • förändrat kroppsspråk och känsloregister

  • minnesförlust kring vissa händelser eller tidsperioder

  • en känsla av att allt är overkligt

  • en upplevelse av att människorna och sakerna omkring dig är förvrängda och overkliga

  • förändrad tidsuppfattning och förvrängda sinnesintryck.

Vad kan jag göra själv?

Om du känner att du är på väg att disassociera kan du försöka bryta förloppet genom att stimulera dina sinnen. Du kan till exempel:

  • lukta på något starkt

  • hålla i något kallt

  • beskriva saker som du ser omkring dig

  • äta något surt, som en skiva citron.

Behandling vid dissociation

Behandlingen av dissociativa syndrom kan skilja sig något beroende på vilken typ av syndrom du har, men hörnstenen i behandlingen brukar vara psykoterapi och läkemedel. Anti-depressiva, anti-psykotiska och ångestdämpande läkemedel är vanliga läkemedel vid dissociativa tillstånd. Om du har ett dissociativt syndrom och samtidigt PTSD, brukar de dissociativa symptomen klinga av under behandlingen för PTSD.

När bör jag söka vård?

Det är viktigt att söka vård om du misstänker att du eller någon nära dig har dissociation. Du kan söka vård på din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om du har tankar på att skada dig själv eller någon annan, ring 112 omedelbart, eller ta dig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Doktor.se arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning. Doktor.se har fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till.

Frågor och svar om dissociation

Ewa Lundborg - Doktor.se2022-11-01Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-20