Sängvätning

Det finns ingen klar orsak till att vissa barn har svårare att hålla tätt under natten, men flera saker kan spela in. Här är exempel på faktorer som kan ligga bakom sängvätning:

• En liten blåsa. Ditt barns urinblåsa kanske inte är så utvecklad att den rymmer den urin som produceras under natten.

• Känner inte när blåsan är full. Det kan ta tid för nerverna runt urinblåsan att mogna, vilket gör att barnet inte känner och kan vakna när blåsan är full. 

• Barnet är svårväckt. Det kan också vara så att barnet sover så djupt att det inte vaknar av signaler om att blåsan är full.

• Obalans i hormoner. Det finns barn som inte producerar tillräckligt av ett visst hormon som har till uppgift att minska mängden urin som produceras under natten.

• Överaktiv blåsa. Hos vissa drar urinblåsan ihop sig även om den inte är full, vilket gör att barnet måste kissa ofta. Det är då också vanligt att kissa på sig under dagen.

• Urinvägsinfektion. Vid urinvägsinfektion kan det vara svårt att hålla tätt. Tecken på urinvägsinfektion är att det gör ont att kissa, att urinen kan vara blodblandad (rödaktig eller rosafärgad), att barnet kissar på sig under dagen och att barnet måste gå på toaletten oftare än annars.

• Snarkning och sömnapné. Barn som snarkar mycket och har andningsuppehåll under natten kan få problem med sängvätning.

• Diabetes. Sängvätning kan vara ett tidigt tecken på diabetes. Det kan då vara barn som tidigare varit torra på natten, som börjar kissa i sängen på nytt. Andra tecken på diabetes är stora urinmängder, ökad törstighet, trötthet och viktnedgång.

• Förstoppning. Långvarig förstoppning kan ligga bakom sängvätning. 

• Ärftlighet. Om nära genetiska släktingar har haft problem med sängvätning är det större risk att drabbas.

Sängvätning är ett mycket vanligt problem hos barn, och det är vanligare hos pojkar än flickor. Tidigare kopplades sängvätning ofta till psykiska problem eller jobbiga livshändelser, till exempel att börja en ny skola eller få syskon. Det synsättet är nu förändrat, och det anses ovanligt att det är psykiska orsaker som ligger bakom sängvätning. Sängvätning kallas inom vården för enures.

Sängvätning förekommer hos vuxna, men är mer ovanligt. Här är exempel på faktorer som kan bidra till problem med att kissa i sängen som vuxen:

• Att urinblåsan inte klarar att hålla lika mycket urin när vi blir äldre.

• Att förmågan att bilda koncentrerad urin är sämre, vilket ger större mängd urin.

• Att kroppen producerar för mycket urin, så kallad polyuri.

• Prostataproblem, vilket kan ge svårighet att tömma blåsan ordentligt.

• Överaktiv blåsa, det vill säga att blåsan drar ihop sig även om den inte är helt full.

• Diabetes och höga blodsockernivåer, vilket gör att du dricker mer och kissar mer.

• Att du har sämre cirkulation och vätskeansamling i benen. När du ligger ner kommer vätskan rensas bort och göra att du får större urinmängder.

Det viktigaste du kan göra är att inte skälla, anklaga barnet eller förstora upp problemet. Här är tips på vad du kan göra för att underlätta:

• Öva in bra ord. Tänk igenom en strategi för hur du ska agera när barnet kissar i sängen. Det är lätt hänt att stöna, sucka eller ”anklaga” omedvetet när du själv är trött. Tänk ut något bra att säga, till exempel ”det är sådant som händer, då hjälper jag dig” så att det kommer automatiskt mitt i natten.

• Förbered extra ombyte och lakan. Du kan underlätta ett snabbt byte genom att lägga fram extra pyjamas och lakan så det finns nära sängen.

• Lakanskydd. Du kan få utskrivet skydd att ha i sängen om barnet är över fem år. 

• Kissa innan läggdags. Se till att barnet kissar en sista gång precis innan läggdags.

• Extra toabesök. Det kan hjälpa barnet att hålla tätt om du väcker det för ett extra toalettbesök, till exempel precis innan du själv går och lägger dig. 

• Prata med barnet. Det är viktigt att barnet vet att det inte ska skämmas för sängvätningen, att det är något alla barn gör då och då och att det finns hjälp att få om det behövs.

• Hjälpmedel vid övernattning. Det finns både skyddande byxor och pyjamas att använda, både för vuxna och barn, till exempel vid övernattning. 

De flesta barn växer ur sängvätningen utan behandling. Barn som har blivit så stora att de själva tycker det är ett problem bör få hjälp. Sängvätning kan behandlas med olika metoder, antingen var för sig eller i kombination:

• Enureslarm, som innebär att det kommer en signal när barnet kissar så att barnet går upp på toaletten eller slutar kissa och somnar om. 

• Läkemedel som minskar urinproduktionen. Används framför allt när mätningar visat att det bildas för mycket urin under natten. Läkemedlet tas till natten och kan användas regelbundet eller vid särskilda tillfällen, till exempel om barnet ska sova borta.

Om sängvätningen kopplas till en annan sjukdom eller annat besvär, till exempel förstoppning, diabetes eller sömnapné ligger fokus på att behandla den underliggande orsaken. 

Sängvätning behandlas sällan före sex års ålder. Barn som mår mycket dåligt på grund av sängvätning och själva vill få hjälp kan få behandling tidigare.

Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Om ditt barn kissar i sängen efter sju års ålder.

• Om barnet själv vill ha hjälp för att inte kissa i sängen.

• Om ditt barn börjar kissa i sängen igen efter att ha varit torr i flera månader.

• Om ditt barn kissar i sängen och har andra symtom, till exempel att det gör ont att kissa, är ovanligt törstigt, har rödaktig eller rosafärgad urin, hård avföring eller att barnet snarkar.

Hos oss arbetar sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa till att bedöma symtomen och ge råd vid sängvätning. Om vi bedömer att det behövs kan vi hänvisa till fysisk vård för fortsatt utredning och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Sängvätning kan behandlas med särskilt sängvätningslarm (enureslarm) eller läkemedel som minskar urinproduktionen under natten.