Polymyosit

Polymyosit tillhör de autoimmuna sjukdomarna, där immunförsvaret av misstag uppfattar kroppens egna vävnader som främmande och angriper dessa, som då blir inflammerade och med tiden bryts ner och försvagas. 

Sjukdomen är sällsynt, vanligen insjuknar ungefär en på hundratusen personer per år, de flesta i 40–60-årsåldern.

Orsaken till polymyosit är okänd men tros kunna vara:

• en autoimmun reaktion

• en virusinfektion 

• en allergisk reaktion 

Risken att drabbas påverkas dock av kön, ålder och hudfärg: 

• Dubbelt så många kvinnor som män drabbas.

• Främst är det personer i åldern 45–60 år som insjuknar.

• Sjukdomen är vanligare bland mörkhyade än ljushyade personer.

Du har också högre risk att drabbas om du redan har en kronisk sjukdom såsom:

• SLE (Systemisk Lupus Erythematosus)

• Reumatism (reumatoid artrit)

• Systemisk skleros

• Sjögrens syndrom

Symtomen på polymyosit utvecklas gradvis, ofta under tre till sex månader och är främst:

• muskelsvaghet 

• muskelsmärta 

• obehag i musklerna 

Muskelsvagheten involverar främst muskler i höfter, lår, axlar, överarmar och nacken. Muskler i hela kroppen kan dock påverkas, även exempelvis muskler i matstrupen och bröstmusklerna.  

Svaghet i musklerna i höfter och skuldror är ofta de första symtomen. Svagheten kommer på båda sidor om kroppen och tenderar att förvärras över tid. 

Beroende på vilka muskler som drabbas får du olika symtom. Du kan exempelvis uppleva att: 

• du får svårt att gå i trappor

• du får svårt att lyfta armarna

• du får svårt att resa dig

• du får problem med att svälja

Polymyosit kan också göra att du får feber, och i ett senare skede av sjukdomen kan du även få problem med andningen.

• Håll dig informerad om din sjukdom. Läs på om hur polymyosit fungerar, prata gärna med andra som har liknande problem och fråga din läkare om du undrar över något.

• Var involverad i din behandling. Betrakta dig själv, din läkare och annan involverad vårdpersonal som ett team som tillsammans tacklar din sjukdom. Följ den behandlingsplan ni sätter upp och informera din läkare om dina symtom förändras så att ni kan optimera behandlingen.   

• Lär känns dina gränser. Lär dig säga nej när du inte orkar och våga be andra om hjälp. 

• Vila när du är trött. Vänta inte tills du är helt utpumpad, det gör bara att du behöver längre tid för återhämtning. En lagom aktivitetsnivå kan istället hjälpa dig att åstadkomma lika mycket och samtidigt må betydligt bättre.

• Tillåt dig ha känslor. Det är normalt att ibland känna ilska, frustration, förnekelse, rädsla och isolering när du lever med en kronisk sjukdom. Ta stöd från vänner och familj och gärna från stödgrupper, om du känner att det är något för dig.     

• Håll dig fysiskt aktiv. Fysisk träning såsom styrketräning, uthållighetsträning och stretchövningar kan vara ett bra komplement till övrig behandling och hjälpa till att lindra symtomen. 

• Ät hälsosamt. En hälsosam kost tros kunna vara av betydelse för att må bättre för den som har polymyosit.

• Undvik att äta sent på kvällen om du har sväljproblem, gärna under de sista timmarna innan du lägger dig.

Det går inte att bota polymyosit. Behandlingen går ut på att förbättra musklernas styrka och funktion, och kan därför vara livslång.

Behandlingen omfattar vanligen:   

• kortison eller andra glukokortikoider

• cytostatika (cellhämmande läkemedel) 

Behandlingen anpassas också efter dina symtom och du kan exempelvis få hjälp av:

• fysioterapeut – för hjälp med lämpliga övningar av påverkade muskler

• talpedagog – om dina sväljmuskler är väldigt försvagade och det påverkar talet

• dietist – om du har svårt att tugga, svälja och därmed svårt att få i dig tillräckligt med mat 

Sök vård om du har muskelsmärtor som inte går över.

Sök vård omgående om du inte kan svälja normalt. Om du har problem med att andas ska du söka vård akut genom att ringa 112.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare vård.