Doktor.se

Åderförkalkning (ateroskleros)

Medicinskt granskad

Åderförkalkning kallas också åderförfettning eller ateroskleros. Sjukdomen innebär att vissa av kroppens blodkärl får en beläggning av fett på insidan av kärlen. Det kan då bli svårare för blodet att passera, vilket kan göra att vissa delar av kroppen inte får tillräckligt med blod. Åderförkalkning kan leda till sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och benartärsjukdom.

Vad är åderförkalkning?

Hjärtat pumpar ut blod till kroppens olika vävnader och organ genom artärerna. Blodet innehåller syre och näringsämnen som vävnaderna och organen behöver för att kunna fungera. Friska artärer hos unga personer är släta på insidan, men med tiden kommer kärlen få fettavlagringar på insidan av artärerna. 

Hos vissa är förloppet snabbare, och det bildas så stora fettavlagringar att det leder till sjukdom. Det har då bildats stora plack, som gör artärerna trängre och stelare. Detta tillstånd kallas åderförkalkning eller ateroskleros. Ateroskleros är väldigt vanligt i Sverige och resten av västvärlden. Om du har höga blodfetter ökar risken för åderförkalkning, som kan leda till sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och benartärsjukdom. För att undvika att dessa sjukdomar utvecklas finns behandling som sänker blodfetterna.

Orsak till åderförkalkning

Även om den exakta orsaken är okänd, tror många att ateroskleros börjar med en skada på det inre skiktet i en artär.

Skadorna verkar orsakas av faktorer som till exempel:

Det som sker är att väggarna i blodkärlen blir stelare och tjockare, och det fastnar fett, blodkroppar och bindväv på insidan av kärlen. Med tiden kan det ha bildats stora plack som gör det svårare för blodet att passera. Det kallas för aterosklerotiska plack. 

Levnadsvanor som ökar risken för ateroskleros är rökning, stillasittande och stress. Om du har en nära släkting som har åderförkalkning har du också ökad risk.  

Symtom på åderförkalkning

Åderförkalkning börjar oftast tidigt i livet, men märks vanligtvis inte förrän det bidrar till sjukdom.

Här är exempel på sjukdomar som kan kopplas till ateroskleros:

  • Hjärtinfarkt, när ett plack går sönder och det bildas en blodpropp i hjärtats kranskärl.

  • Kärlkramp, då placken har gjort artärerna i hjärtats kranskärl för trånga.

  • Stroke, som beror på en blodpropp eller blödning i hjärnan.

  • TIA, som är en mildare, övergående form av stroke.

  • Benartärsjukdom, att du får kärlkramp i benen när du går, och måste vila.

  • Njursvikt, på grund av åderförkalkning i njurarna.

Åderförkalkning i hjärnan kan ge något som kallas småkärlssjuka. Det är när små blodkärl i hjärnan blivit åderförkalkade och inte därför inte kan leverera blod till hjärnan lika bra. Småkärlssjuka är väldigt vanligt hos äldre, och kan göra att man inte tänker lika snabbt.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att minska din risk för att ateroskleros ska utvecklas.

Till exempel kan du försöka att:

  • röra på dig regelbundet, exempelvis en promenad varje dag

  • sluta röka om du röker

  • se till att äta frukt och grönsaker varje dag

  • dra ner på smör, feta mejeriprodukter som ost och grädde, fett kött och ägg

  • undvika negativ stress

Behandling vid åderförkalkning

Vid åderförkalkning är behandling i form av livsstilsförändringar väldigt viktigt. Rökstopp, motion och kost spelar stor roll för hur din åderförkalkning ska utvecklas, även om du samtidigt får medicin.

Det finns inga läkemedel som kan ta bort åderförkalkning som redan bildats i kärlen. Syftet med behandling är att minska risken för förvärrad sjukdom, och minska risken för följder.

Behandlingen kan till exempel utgöras av:

  • läkemedel som sänker kolesterolnivåerna i blodet

  • behandling mot de sjukdomar som ökar risken för att utveckla ateroskleros, som till exempel diabetes och högt blodtryck

  • blodförtunnande läkemedel, som minskar risken för blodpropp

Ifall din åderförkalkning är så allvarlig att hjärtat inte får tillräckligt med blod, kan du behöva opereras.

Operationen kan vara:

  • ballongvidgning, det vill säga att en läkare går in i det förträngda kranskärlet och vidgar det med hjälp av en liten ballong som blåses upp

  • by-pass-operation, som innebär att blodkärlen till hjärtat opereras om så att blodet kan ta en annan väg än genom det åderförkalkade kärlet 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du misstänker att du har ateroskleros eller förhöjda blodfetter.

Sök vård akut om du:

  • får plötsliga smärtor i benet (på vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en akutmottagning)

  • får plötsliga bröstsmärtor (ring ambulans på 112)

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Har du symtom på åderförkalkning bör du söka dig till en vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till. 

Frågor och svar om åderförkalkning

18 December, 20204 September, 2023

Senaste artiklar

Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.