Arytmi

Arytmier uppstår när det av någon anledning blir elektriskt kaos i hjärtat, så att de elektriska impulser som styr hjärtslagen inte fungerar som de ska.

Hjärtat består av fyra rum, två övre som kallas förmak, och två nedre som kallas kammare. Rummen på höger sida pumpar blod till lungorna för påfyllnad av syre, det lilla kretsloppet. När blodet kommer tillbaka från lungorna kommer det till vänster sida, de två rum som pumpar det syresatta blodet ut i kroppen, det stora kretsloppet. 

Hjärtrummen fungerar som pumpar, och för att detta ska ske effektivt sker en rytmisk samordning. Vid varje hjärtslag drar först förmaken ihop sig på båda sidor för att pressa över blodet i kamrarna, som är avslappnade. Sedan drar kamrarna ihop sig och pressar ut blodet i de två kretsloppen, till lungorna respektive ut i kroppen. Samtidigt stängs klaffarna (dörrarna) mellan förmak och kammare, så att förmaken kan fyllas på med nytt blod.

Hjärtslagen styrs av en naturlig pacemaker som kallas för sinusknutan och som sitter längst upp i höger förmak. I sinusknutan startar en elektrisk impuls, som får förmaken att dra ihop sig. Impulsen når sedan ett kluster av celler som kallas för AV-knutan, som fördröjer signalen lite så att kamrarna hinner fyllas med blod. När impulsen sedan förs vidare via ledningsbanor till muskler i höger och vänster kammare dras de ihop, så att blodet skjutsas ut från kammarna. 

I hjärtat finns klaffar som ser till att blodet flödar åt rätt håll. Det finns två klaffar mellan förmak och kammare på varje sida, och två klaffar på vägen ut från hjärtat (från kamrarna). Det dunkdunk som hörs av hjärtslagen är när klaffarna stängs. Första dunket när klaffarna mellan förmak och kammare stängs, andra dunket när klaffen stängs efter att blodet pumpats ut i kretsloppen.

Läkare delar in hjärytarytmi på olika sätt. Dels varifrån i hjärtat artymin har uppstått, i förmak eller kammare, dels i hur hjärtslagen påverkas:

• Takykardi, en hjärtarytmi i form av snabbare hjärtslag så att hjärtat slår mer än 100 slag i minuten i vila.

• Bradykardi, en hjärtarytmi i form av långsammare hjärtslag, färre än 60 slag i minuten i vila.

Det är normalt att hjärtat slår snabbare i samband med träning och fysisk ansträngning. Artymi vid stress är vanligt, och hjärtat kan också slå snabbare om du blir rädd eller får ångest. Men däremot är det inte normalt om hjärtat slår väldigt snabbt när du vilar eller när du sover. Det finns många olika tillstånd som kan leda till takykardi, det vill säga snabbare hjärtslag.

Takykardier som uppstår i förmaken är till exempel:

• Förmaksflimmer, den vanligaste arytmin, och innebär att förmaken slår så snabbt att det verkar som om de vibrerar. Läs mer om förmaksflimmer här.

• Förmaksfladder, påminner om förmaksflimmer men är något mer rytmiskt och organiserat. 

• Supraventrikulär takykardi, ett samlingsnamn för flera olika arytmier som uppkommer ovanför kamrarna, ventriklarna. Supra betyder över. Kan upplevas som att hjärtat plötsligt skenar iväg med snabba slag, som sedan slutar lika snabbt som det började.

• Wolff-Parkinson-Whites syndrom (WPW), en speciell form av supraventrikulär takykardi som du föds med, men i vissa fall kommer inte symtomen förrän i vuxen ålder. Den beror på att det finns en extra ledningsbana mellan förmak och kammare som göra att kamrarna aktiveras för tidigt.

Takykardier som uppstår i kamrarna är till exempel:

• Kammartakykardi, innebär snabba regelbundna hjärtslag som beror på onormala elektriska impulser i kamrarna. Det gör att kamrarna inte hinner fyllas på ordentligt, och därför inte pumpar ut tillräckligt med blod i kroppen. Vanligast hos personer som har fått ärr eller skador i kammarmuskulaturen på grund av hjärtsjukdomar, till exempel en hjärtinfarkt.

• Kammarflimmer, innebär snabba kaotiska elektriska impulser får kamrarna att vibrera, fibrillera, så att de inte pumpar ut blod. Ett allvarligt och livshotande tillstånd om inte hjärtrytmen kommer igång igen inom några minuter. Kräver oftast akut hjälp i form av hjärt-lungräddning.

• Långt QT-syndrom, är ett tillstånd som innebär förlängning av QT-tiden, en av de saker som syns på ett EKG. Långt QT-syndrom ger en risk för snabba och kaotiska hjärtslag som kan leda till svimning, och i vissa fall vara livshotande. Hjärtats rytm kan bli så störd att det kan leda till plötslig död. Långt QT-syndrom kan vara ärftligt, eller orsakas av vissa läkemedelsbehandlingar, särskilt hos äldre. 

Även om du har en hjärtrytm under 60 slag per minut i vila behöver det inte vara ett tecken på sjukdom. Vissa personer som är mycket vältränade kan ha ett hjärta som pumpar tillräckligt med blod för hela kroppen på under 60 slag per minut. Det finns också läkemedel som kan ge en långsam hjärtrytm, till exempel läkemedel mot högt blodtryck. 

Men det finns också sjukdomstillstånd som kan ge allt för långsamma hjärtslag.

Bradykardi kan ha orsaker som:

• Sjuk sinusknuta, vilket innebär att sinusknutan inte skickar ut impulser som den ska. Det kan göra att hjärtat slår för långsamt, för snabbt, eller båda tillstånden om vartannat.

• Ledningsblock, är en blockering i hjärtats elektriska ledningssystem nära AV-knutan eller i ledningsbanorna mellan förmak och kammare. Vissa blockeringar ger inga symtom, andra ger överhoppade slag eller bradykardi.

Arytmier behöver inte ge några symtom alls, utan kan till exempel upptäckas av en slump vid en hälsokontroll.

I många fall känns onormal rytm, och artymi kan ge symtom som:

• snabba hjärtslag (takykardi)

• långsamma hjärtslag (bradykardi)

• bröstsmärtor

• andningssvårigheter

• yrsel

• ångest

• trötthet

• svimningskänslor

Du kan förebygga arytmier genom att ha en livsstil som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Det är till exempel:

• Mat som förbättrar hälsan, det vill säga mycket fibrer, grönsaker och fullkornsprodukter. 

• Regelbunden fysisk aktivitet, vilket också bidrar till en hälsosam vikt.

• Att undvika rökning.

• Att minska intaget av, eller helt undvika koffein och alkohol.

• Minska på sådant som orsakar långvarig stress.

Det är inte alltid nödvändigt att behandla arytmi. Men om du har en arytmi som ger mycket symtom, eller en arytmi som innebär en risk för svåra följder kan behandling krävas.

Här är exempel på olika typer av behandling vid arytmi:

• Vagusmanöver. En metod där du själv kan stoppa ett rusande hjärta genom att hålla andan, krysta eller hosta. Det påverkar den del av nervsystemet som styr hjärtslagen, vagusnerven, och kan i många fall göra att hjärtat lugnar sig. Det fungerar inte vid alla typer av arytmier.

• Läkemedel. För många typer av takykardi finns läkemedel som kan kontrollera hjärtslagen och ge en normaliserad hjärtrytm. Du kan också få blodförtunnande medel för att minska risken för att det bildas blodproppar.

• Kateterablation. Innebär att läkaren för in katetrar genom blodkärl till hjärtat. I spetsen på katetern finns elektroder som med olika tekniker kan förstöra små områden som orsakar rytmstörning. Det kan göra att arytmin upphör.  

• Pacemaker. Långsam hjärtrytm eller långa uppehåll mellan slagen kan behandlas med pacemaker, en apparat som opereras in och som ser till att hjärtat håller en jämn rytm. 

• ICD-implantat. En apparat som opereras in för att hjälpa vid för hög hjärtrytm, ojämn hjärtrytm och vid risk för plötsligt hjärtstopp. Det är som en inbyggd hjärtstartare. 

• Operation. Det finns flera olika typer av kirurgiska ingrepp som kan hjälpa, beroende på orsaken till arytmin.

Sök vård akut genom att ringa 112 om något av följande stämmer in:

• Om hjärtat rusar och du får svårt att andas utan orsak.

• Om du får bröstsmärtor.

• Om någon faller ihop och blir medvetslös.

Om du tycker att din hjärtrytm känns annorlunda än annars, men inte har akuta symtom bör du ändå söka vård för att undersöka vad det kan bero på.