Ataxi

Ataxi innebär att du svårt att koordinera viljestyrda rörelser. Du tappar kontrollen över musklerna och dina rörelser blir klumpiga. Du kan bland annat få svårt att gå, tala tydligt, svälja, skriva och läsa.

Vad är ataxi?

Ataxi betyder utan koordination och är ett symtom som innebär att du har dålig kontroll över dina muskler utan att det beror på muskelsvaghet. Svårigheterna beror på skador eller defekter som ger påverkan på både centrala och perifera nervsystem. Skadorna har uppstått i de delar som har betydelse för att kunna styra och kontrollera muskler, till exempel de delar av hjärnan som kontrollerar muskelkoordinationen eller de nerver som kopplar samman hjärnan med musklerna. Muskler i armar, händer, fötter och ben kan drabbas vid ataxi. Även muskler som gör att du kan svälja och röra ögonen kan påverkas.

Ett sätt att dela in olika former av ataxi är beroende på var skadan eller defekten sitter:

  • Vestibulär ataxi beror på en skada eller defekt i balansorganet som sitter i örat. Det kallas också, för det vestibulära systemet.
  • Cerebellär ataxi orsakas av en skada eller defekt i cerebellum (lillhjärnan) som sitter i bakhuvudet och innehåller en stor del av hjärnans viktiga nervceller. Den tar emot information om kroppens läge och rörelser, samt information och signaler från storhjärnan om viljestyrda rörelser. Lillhjärnan samordnar denna information och skickar signaler tillbaka till resten av hjärnan, som gör att rörelserna koordineras och anpassas.
  • Sensorisk ataxi beror på en skada eller defekt i det sensoriska nervsystemet, som skickar information från kroppens sinnesorgan till hjärnan och nervsystemet. Om hjärnan inte får rätt eller fullständig information blir det svårt för den att styra rörelserna. Dålig information från känselcellerna i huden kan göra det svårt att känna fötterna, vilket ger svårigheter med balansen.

Orsak till ataxi

Vid ataxi har det uppstått skador eller defekter i centrala eller perifera nervsystemet, och mer specifikt i områden som har betydelse för att kontrollera muskelrörelser. Skadan kan till exempel uppstå i områden i och kring lillhjärnan. Lillhjärnan fyller en viktig funktion för balansen och för att finreglera våra rörelser, bland annat genom att ha koll på kroppens läge. När det uppstår defekter eller skador i det här området får det stor påverkan på vårt rörelsemönster. Kroppsrörelserna kan bli ryckiga, svåra att samordna, benen kan bli ostadiga och det kan vara svårt att hålla balansen.

Det finns många orsaker till ataxi. Skadorna kan vara ärftliga, uppkomma till följd av andra sjukdomar eller behandlingar av sjukdomar. De kan också komma utan känd orsak.

Här är exempel på orsaker till ataxi:

  • Ärftlighet. Friedreichs ataxi är ett exempel på en ärftlig form av ataxi, där nervceller i lillhjärnan, ryggmärgen och perifera nerver tillbakabildas. Det finns även andra ärftliga former.
  • Autoimmuna sjukdomar: Olika typer av autoimmuna sjukdomar kan orsaka ataxi. Exempelvis multipel skleros, en sjukdom som innebär att kroppens egna immunförsvar angriper det hölje, myelin, som omger nerverna. Ibland skadas själva nerverna, vilket kan leda till ataxi.
  • Epilepsi: Långvariga anfall av epilepsi, en sjukdom där hjärnans nervceller är överaktiva, kan leda till ataxi.
  • Cerebral pares: Vid cerebral pares skadas delar av hjärnan under ett barns utveckling, vilket kan leda till ataxi.
  • Stroke: Syrebrist i hjärnan vid exempelvis en stroke kan skada viktiga nervceller.
  • Huvudtrauma: En skada på hjärnan kan leda till ataxi.
  • Nervskador: Skador i de nerver som kopplar samman den del av hjärnan som kontrollerar viljestyrda muskelrörelser med musklerna, kan leda till ataxi.
  • Hjärntumör: En hjärntumör kan trycka på, eller om den utvecklas till cancer, växa in i omkringliggande vävnad och påverka nervcellernas funktion. Ataxi kan även uppstå om en böld utvecklats i hjärnan som följd av en infektion.
  • Infektioner: Allvarliga fall av Covid-19 kan orsaka ataxi. I ovanliga fall kan ataxi vara en följd av en infektion med exempelvis vattkoppor, HIV eller borrelia.
  • Alkohol. Långvarig överkonsumtion av alkohol kan ge bestående skador på nervceller i cerebellum och göra att du får ihållande ataxi.
  • Läkemedel: Ataxi kan komma som en biverkan av vissa läkemedel, så som en del läkemedel mot epilepsi, lugnande läkemedel och vissa typer av kemoterapi mot cancer.
  • Gifter: Förgiftning av tungmetaller såsom bly eller kvicksilver, eller av lösningsmedel, kan orsaka ataxi.
  • Vitaminbrist: Brist på vitamin E, B1, B12 eller B6 kan orsaka ataxi.

I många fall går det inte att ta reda på orsaken till din ataxi.

Symtom på ataxi

Symtomen vid ataxi kan variera kraftigt mellan individer och beroende på orsaken till symtomen.

Typiska tecken på ataxi är bland annat följande:

  • Okoordinerad finmotorik: Du kan ha svårt att skriva för hand, skära och hacka mat, öppna burkar, knäppa knappar, sy, skriva på dator, spela instrument och utöva vissa sporter.
  • Tal- och sväljsvårigheter: Du kan ha svårt att tala och tala sluddrande, långsamt, otydligt, eller med onormal rytm. Du kan ha svårt att svälja och lätt sätta i halsen.
  • Problem med synen: Du kan till exempel se suddigt eller dubbelt. Du kan få ryckiga ögonrörelser och ha svårt att följa saker med blicken eller att byta fokus från ett föremål till ett annat.
  • Problem med balans och gång: Du kan ha problem med hållningen och balansen, vilket leder till en ostadig, stapplig och bredbent gång. Det kan se ut som om du är kraftigt alkoholpåverkad. Vissa snubblar och faller lätt. Det kan vara svårt att gå i trappor och att hålla balansen på rörande plattformar, såsom rulltrappor eller båtar. Dessa symtom beror oftast på cerebellär ataxi, men kan ibland bero på andra former av ataxi.
  • Trötthet: Att bli oväntat trött när du utför vanliga aktiviteter är ett vanligt symptom på cerebellär ataxi. Den nedsatta förmågan att koordinera rörelser kan leda till ökad trötthet, eftersom du behöver anstränga dig mer än andra för att utföra olika aktiviteter och rörelser.
  • Personlighets- och humörförändringar: Cerebellum, lillhjärnan, är viktig för vissa typer av tankar och du kan få svårt att komma ihåg ny information, att planera och att hålla tankar i en viss ordning. Personlighetsförändringar och känslomässiga störningar är vanligare hos de med en skada i cerebellum. Det kan röra sig om att du lättare blir irriterad, eller får problem med ångest och depression.

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara bra att du lär dig så mycket som möjligt om din sjukdom och vad du kan göra för att leva så bra som möjligt.

Behandling av ataxi

Behandlingen anpassas individuellt beroende på den underliggande orsaken, hur svåra symtomen är och hur de påverkar vardagen. I vissa fall, exempelvis om ataxi orsakas av en tillfällig infektion i kroppen, kan symtomen försvinna av sig själva efter några dagar eller veckor. Oftast är dock symtomen bestående och kräver behandling.

Om det finns en underliggande orsak behandlas den. Det kan röra sig om behandling med vitamin om du har vitaminbrist, eller akut behandling mot en förgiftning som gett symtom på ataxi. Vissa får ataxi i episoder och läkemedel kan då ibland lindra besvären.

Behandling av långvarig ataxi går ut på att försöka lindra varje enskilt symtom så gott det går och därmed öka livskvaliteten för den drabbade. Exempel på åtgärder som används är:

  • Fysioterapi: En fysioterapeut kan ge behandling i form av övningar som stärker upp muskler i mage och rygg samt ökad uthållighet i vissa rörelser. Det kan också förbättra balansen.
  • Talpedagog: En talpedagog, eller logoped, kan hjälpa vid svårigheter med talet.
  • Arbetsterapi och hjälpmedel: En arbetsterapeut kan hjälpa till med olika övningar och hjälpmedel. Du kan exempelvis få lättare att gå med hjälp av en käpp, rullator eller balansväst.
  • Psykoterapi: Psykoterapi kan vara en viktig del i behandlingen för den som drabbas av ångest och depression.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har symtom på ataxi. Om symtomen kommer plötsligt ska du söka vård akut.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid ataxi behöver du undersökas och du kan behöva lämna prover för att ta reda på den bakomliggande orsaken till symtomen så att du får rätt behandling. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till.

Frågor och svar om ataxi

Vad är ataxi?

Ataxi är ett tillstånd där du har svårt att kontrollera dina viljestyrda rörelser.

Hur kan jag veta om jag har cerebellär ataxi?

Typiska symptom på cerebellär ataxi är

  • att du får ryckiga rörelser
  • att du får problem med balansen
  • att du går stapplande och håller benen längre isär än normalt, för att kompensera dålig balans
  • att du har svårt att greppa saker, exempelvis ett glas som står på bordet, och istället greppar framför eller bakom glaset
  • att du känner dig yr när du ligger ner och tittar upp
  • att du har svårt att fästa blicken, till exempel att hitta tillbaka till att titta rakt fram efter att du tittat åt sidan
  • att det tar en stund innan världen kommer i fokus igen, när du flyttar blicken.

För att vara säker på om det är ataxi du har behöver du dock undersökas av läkare och utesluta andra sjukdomar och tillstånd.

Kan diabetes leda till ataxi?

Du som har diabetes kan drabbas av en mild så kallad sensorisk ataxi, men detta räknas oftast inte som ataxi.

Senast uppdaterad: 2022-06-03
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med