Brännskada

Bedömningen av en brännskada och hur den ska behandlas beror på flera faktorer:

• Var den sitter. Om du får brännskador i känsliga områden som i ansiktet, på händer eller fötter, på könsorgan eller över stora leder såsom axlar, armbågar, höfter eller knän bör du söka vård för behandling.

• Hur stor den är. Storleken på en brännskada anges normalt i procent utav kroppens yta. Den skadades hand, handflatan plus fingrarna, motsvarar ungefär en procent av kroppsytan. Med hjälp av detta kan du snabbt uppskatta ungefär hur stor kroppsyta som skadats. Om brännskadan är större än den egna handen bör du söka vård för behandling.

• Hur djup den är. Brännskador kan delas in i första, andra och tredje gradens brännskada beroende på hur djupt ner skadan går. Dessa kallas också inom vården för överhudsskada, delhudsskada och fullhudsskada. Huden har tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Förenklat kan det sägas att en första gradens brännskada (överhudsskada) skadat överhuden, medan en andra gradens brännskada (delhudsskada) gått ner i läderhuden och en tredje gradens brännskada (fullhudsskada) skadat alla hudlager. Om du har andra eller tredje gradens brännskada ska du söka vård för behandling.

Symtomen vid en brännskada varierar mycket beroende på hur allvarlig skadan är. Det omfattar allt från lätt rodnad och sveda i huden på grund av solen, till allvarliga brännskador där huden bränts bort.

Vid en första gradens brännskada, är det hudens yttersta lager som skadats, överhuden. En vanlig orsak till en första gradens brännskada är oförsiktigt solande. Huden blir då röd, öm och lätt svullen.

Andra symtom är till exempel:

• en brännande sveda i huden

• fjällande hud efter några dagar, när rodnaden lagt sig

• klåda, ibland långt efter att rodnaden försvunnit

Vid en andra gradens brännskada, har skadan gått djupare ner i hudens andra lager, läderhuden. En vanlig orsak till en andra gradens brännskada är att kokhet vätska spillts över kroppen, till exempel kokande vatten eller kaffe.

Symtom på en andra gradens brännskada är

• blåsor

• brännande sveda

• smärtkänslig hud

• svullen hud omkring skadan

• torr hud

• gråvit hud

• försämrad känsel

• klåda, ibland långt efter att såren har läkt

Bra att veta om andra gradens brännskador:

• Det kan ta ett helt dygn efter skadan innan alla blåsor har bildats.

• Bestående ärr är inte vanligt efter denna grad av brännskada, men pigmentförändringar i huden kan uppstå.

Vid en tredje gradens brännskada har alla hudens lager skadats.  En vanlig orsak till en tredje gradens brännskada är kontakt med eld, till exempel om det brinner i kläderna. Andra orsaker kan vara trögflytande, heta ämnen som till exempel kokande knäck.

Symtom på en tredje gradens brännskada är

• att delar av huden är bortbränd

• att huden är grå, vit eller brunsvart

• att huden känns hård, som läder eller gummi

• att känseln försvinner, eftersom nerverna skadats.

Eftersom huden är helt bortbränd vid en tredje gradens brännskada så växer huden tillbaka från sårkanterna. Det kan ta väldigt lång tid beroende på hur stort område som skadats.

Investera i en brandvarnare och brandsläckare, för att förebygga skador orsakade av bränder.

De första sekunderna och minuterna efter en brännskada kan vara avgörande:

1. Stoppa skadeprocessen. Se till att får bort den drabbade från värmekällan som orsakat skadan, för att förhindra att skadan blir värre. 

• Om det brinner – släck elden och ta omedelbart bort varma kläder som brinner eller är förkolnade, gärna med sax. Lämna kvar fastbränt tyg, eftersom du annars kan skada underliggande vävnader.

• Om elektricitet orsakat skadan, se till att stänga av strömmen innan du hjälper den skadade.

2. Kyl brännskadan. Kylning bör påbörjas inom en minut efter skadetillfället, men ju tidigare desto bättre. Det kan förhindra att skadan blir större och samtidigt lindra smärtan. 

• Du kan kyla brännskadan genom att spola kallt vatten på den skadade huden, eller genom att sänka ner den skadade kroppsdelen i svalt vatten. 

• Du bör inte kyla ner skadan längre än femton minuter, eftersom det bara ökar risken för nedkylning utan att hjälpa mer. 

• Använd aldrig snö, is eller isvatten för att kyla ner en brännskada, eftersom det kan göra större skada än nytta. Blodkärlen i huden kan dra ihop sig för kraftigt vilket kan göra skadan större. Om skadan är stor kan också kroppstemperaturen sjunka och förvärra tillståndet, speciellt hos små barn.

3. Lindra smärtan. Smärtan lindras ofta då du kyler ner skadan, men ibland behövs även smärtstillande läkemedel. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen.

4. Täck över brännskadan för att skydda den, särskilt om du behöver åka till sjukhus.

• Linda in brännskadan med torra, rena handdukar eller örngott. 

• Undvik blöta omslag vid stora skador, eftersom det kan orsaka stor värmeförlust under resan till sjukhuset.

5. Rengör brännskadan. Om skadan är så lindrig att du kan behandla den själv kan du rengöra med mild tvål och rinnande vatten för att förebygga infektion.

• Små blåsor som inte spruckit kan du låta bli att tvätta. Du kan ta bort den lösa huden från spruckna blåsor.

• Om din skada orsakats av kemikalier är det extra viktigt att du sköljer huden så alla kemikalier försvinner. Var försiktig så att kemikalierna inte sprids till huden runt omkring skadan. 

6. Sätt på förband. Små brännskador som du kan behandla själv, kan smörjas med fet salva eller kräm och täckas med en torr kompress och förband. Vid större brännskador behövs behandling av vårdpersonal, och de väljer då ett lämpligt specialförband som fuktar såret och inte fastnar. 

Lindra besvären från din brännskada:

• Kylbalsam eller aloe vera gel kan lindra svedan och vara skönt att smörja på en lindrig brännskada där huden är röd, men använd inte på spruckna blåsor eller öppna sår.

• Salva eller kräm med kortison kan lindra klåda. Det ska dock inte användas på öppna sår, inklusive spruckna blåsor, eftersom det svider.

• Xylocainsalva är lokalbedövande och kan lindra klåda och sveda.

• Fet hudkräm eller salva kan hjälpa mot klåda och stramning i huden, när rodnaden försvunnit eller såret läkt. Det är viktigt att inte smörja för tidigt, innan rodnaden försvunnit.

• Antihistaminer är läkemedel mot allergi som kan lindra klåda. Finns receptfria tabletter.

• Receptfria värktabletter som innehåller paracetamol kan lindra om du har ont.

Ta hand om vätskande sår: 

• Byt förband om såret vätskar. Andra gradens brännskador vätskar ofta kraftigt de första dagarna. Om du har svårt att få bort det gamla förbandet, blöt det med mycket vatten så att det lossnar från huden.

• Tvätta med mild tvål och vatten.

• Lägg om såret med ett nytt förband, se till att hålla såret rent och fuktigt. Använd gärna en kompress anpassad för vätskande sår som fuktar såret och inte fastnar så lätt. Om du inte har tillgång till en sådan kompress, kan du smörja in bandaget närmast såret med vaselin eller salva.

• När såret torkat, använd ett skyddande förband och smörj tre gånger om dagen med fet hudkräm.

Viktigt att tänka på om du har brännblåsor:

• Skydda den skadade huden mot sol tills skadan är fullständigt läkt.

• Undvik att sticka hål på blåsor, eftersom de skyddar den hud som håller på att nybildas under blåsan.

• Brännblåsor som inte spruckit, kan skyddas med exempelvis gasvävskompresser eller vadd.

• Ta bort lösa hudflagor från spruckna blåsor, eftersom detta minskar risken för infektion.

Olika grader av brännskador behandlas olika:

• Första gradens brännskador (överhudsskador) läker av sig själv inom två till tre dygn och kräver ingen särskild behandling. Det är bra att smörja huden med fuktighetskräm och täcka med en torr kompress och ett förband.

• Andra gradens brännskador (delhudsskador) kan indelas i ytliga och djupa. 

• En ytlig delhudsskada läker inom två veckor och lämnar oftast inga ärr. Små och ytliga andra gradens brännskador kan behandlas hemma. Rengör såren och skydda sår och blåsor med kompresser. Vätskande sår kräver byte av kompress. 

• En djup delhudsskada tar över två veckor att läka och kan lämna kvar betydande ärr. Sjukhusvård behövs. Stora, djupa delhudsskador kan kräva operation. 

• Tredje gradens brännskador (fullhudsskador) kräver operation om de inte är väldigt små. Vid stora fullhudsskador behövs hudtransplantation. Efter hudtransplantation behöver ärren behandlas med kompressionsbandage för att förbättra läkningen och minska risken att ärren blir tjocka och röda. 

Större brännskador behandlas på sjukhus:

• Djupa delhudsskador och fullhudsskador behandlas på sjukhus. Även ytliga delhudsskador kan behöva sjukhusvård, beroende på storlek.  

• Läkare rengör brännskadan på sjukhuset. Ibland behöver den skadade sövas.

• Speciella förband som håller rent och skyddar mot infektion används för att lägga om skadan, och byts sedan regelbundet. 

• Påfyllnadsdoser av vaccin mot stelkramp och difteri ges om det behövs, beroende på när du fått din senaste dos. 

• Ibland behövs operation och hudtransplantation. 

• Smärtlindrande läkemedel kan behövas.     

Klåda är vanligt när huden börjar läka efter brännskadan. Ofta kan du lindra klådan med receptfria salvor, krämer och tabletter. Ibland behöver du rådgöra med läkare:

• Salva eller kräm med kortison lindrar klåda. Rådgör med läkare för användning på små barn under två år och för längre tids användning eller för användning på stora kroppsytor, eftersom huden kan tunnas ut.

• Salva med lokalbedövning lindrar klåda och sveda. Rådgör med läkare för längre tids användning.

• Antihistaminer, läkemedel som används mot allergi, finns receptfritt men kan också skrivas ut på recept av läkare.  

• Lugnande läkemedel, lindrar också klåda och kan skrivas ut på recept av läkare.

• Kompressionsbandage kan hjälpa till att lindra klåda. 

Tänk på att många klådstillande läkemedel kan göra dig trött och minska din reaktionsförmåga, speciellt om du ska köra bil.

Du bör söka vård om något av följande stämmer in: 

• smärtan minskar och sedan ökar igen

• du har mycket ont i flera dagar

• du får feber 

• såret luktar illa

• såret varar

• den friska huden runt skadan blir varm och röd

• såret inte läkt efter ca två veckor.

Detta kan vara tecken på att såret efter brännskadan blivit infekterat. 

Sök genast vård genom att ringa 112 om något av följande stämmer in:

• Det är ett litet barn som blivit brännskadat.

• Den drabbade har andats in brandrök, eller om du ser sot runt näsa och mun. 

• Brännskadan sitter i ansiktet, på händer eller fötter eller över stora leder såsom axlar, armbågar, höfter eller knän. 

• Huden är vit eller brunsvart, eller om du förlorat känseln i huden.

• Det har bildats blåsor och brännskadan är större än den skadades hand. 

• Elektricitet eller kemikalier är orsaken till brännskadan. 

Det finns även andra anledningar att kontakta vården vid en brännskada:

• Kontakta vården om du är osäker på ditt stelkrampsskydd, eftersom risken för stelkramp ökar vid en brännskada på grund av såren. I Sverige blir de flesta vaccinerade mot stelkramp som barn, men du kan behöva en ny vaccination om det gått mer än 20 år.

• Om du drabbats av en chockreaktion efter din olycka, kan detta leda till svårigheter att sova och en akut stressreaktion. Det finns hjälp att få för detta och det är bättre att söka vård så snart som möjligt. 

Vi kan hjälpa dig med bedömning av symtom, rådgivning och vid behov hänvisar vi dig vidare till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.