Bukspottkörtelinflammation

Bukspottkörtelinflammation kan komma plötsligt med smärta högt upp i magen, illamående och feber. Orsaken kan vara gallsten eller alkohol, men kan också bero på andra saker. Inflammationen kan också vara kronisk och utvecklas gradvis över många år. Tillståndet kallas inom vården för pankreatit.

Orsak till bukspottkörtelinflammation

Vid bukspottkörtelinflammation har de matsmältningsenzymer som finns i bukspottkörteln aktiverats redan när de finns i körteln. Det leder till att enzymerna börjar bryta ner vävnaden inuti körteln, vilket skapar en inflammation. Vid upprepade episoder av akut pankreatit kan körteln bli skadad, och på sikt leda till kronisk pankreatit. Det kan bli ärrbildning i körteln så att bukspottkörteln fungerar sämre, med matsmältningsproblem och diabetes som följd.

Att enzymerna aktiverats i förtid beror på att utflödet från körteln blivit blockerat. Den vanligaste orsaken är att gallstenar blockerar utflödet, och den näst vanligaste orsaken är hög alkoholkonsumtion.

Andra mindre vanliga orsaker till pankreatit är cystisk fibros, kraftig övervikt, skador i buken eller pankreascancer.

Symtom på bukspottkörtelinflammation

Symtomen vid inflammation i bukspottkörteln kan variera beroende på om tillståndet är akut eller kroniskt. Det vanligaste symtomet oavsett variant är att det gör ont i magen. Smärtan sitter i övre delen av magen och kan vara mycket intensiv. 

Symtom vid akut bukspottkörtelinflammation:

  • ont i magen, övre delen av magen eller ut mot rygg eller skulderblad. Graden av smärta kan variera.
  • illamående och kräkningar
  • feber, ofta runt 38 grader

Symtom på kronisk bukspottkörtelinflammation:

  • ont i övre delen av magen 
  • viktnedgång utan att du försökt gå ner i vikt
  • diarré
  • oljigt och illaluktande bajs (steatorré)

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra symtomen och minska risken att drabbas av bukspottkörtelinflammation igen.

Här är några exempel:

  • Sluta dricka alkohol. Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för pankreatit. Om du har svårt att sluta dricka eller dra ner på ditt intag av alkohol bör du be om hjälp. Prata med din läkare.
  • Sluta röka. Rökare har flera gånger högre risk att drabbas av bukspottkörtelinflammation än icke-rökare. Genom att sluta röka kan du minska risken.
  • Gå ner i vikt. Kraftig övervikt är en riskfaktor för bukspottkörtelinflammation.
  • Ät mindre fett. Genom att undvika fet mat och istället öka ditt intag av grönsaker, fibrer och magert protein kan du minska risken att drabbas.
  • Drick mer vatten. Pankreatit kan orsaka uttorkning, så det är viktigt att se till att du får i dig vätska.

Behandling vid bukspottkörtelinflammation

Vid akut inflammation i bukspottkörteln behöver du vård på sjukhus. I de flesta fall läker inflammationen ut av sig själv inom några dagar. För att underlätta läkningen ges behandling som syftar till att lindra symtomen.

Behandlingen kan i det första akuta skedet omfatta:

  • Fasta. Du kommer behöva sluta äta och dricka i ett par dagar för att ge bukspottkörteln en chans att återhämta sig. 
  • Smärtlindring. Inflammationen kan göra rejält ont och du kan få hjälp att lindra smärtan.
  • Dropp med vätska och näring. Det är vanligt att bli uttorkad, och då kan du behöva få tillskott av vätska och näring.

När inflammationen lugnat ner sig kan läkarna börja utreda den bakomliggande orsaken.

Du kan behöva ytterligare åtgärder som:

  • Undersökning av gallgångarna med så kallad endoskopisk undersökning (ERCP), där läkaren går in genom munnen med en lång tub med en kamera i änden för att undersöka pankreas och gallgångarna. 
  • Gallblåseoperation. Om du har återkommande problem med gallstenar kan du behöva ta bort gallblåsan.
  • Pankreasoperation. Det kan behövas en operation för att dränera bukspottkörteln på vätska, eller ta bort skadad vävnad.
  • Behandling för alkoholberoende. Om alkohol medverkat till anfallet och du har svårt att sluta dricka kan du behöva hjälp med det.

Vid kronisk bukspottkörtelinflammation behandlas symtomen. Det kan röra sig om:

  • smärtlindring som anpassas efter hur ont du har
  • läkemedel som underlättar matsmältningen när bukspottkörteln inte fungerar som den ska
  • vitamintillskott
  • läkemedel mot diabetes om det behövs

När bör jag söka vård?

Om du har symtom som kan vara bukspottkörtelinflammation ska du söka vård.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid akut inflammation i bukspottkörteln behövs vård på sjukhus. Digital vård är inte lämplig. Du kan vända dig till oss för rådgivning om du är osäker på dina symtom. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Frågor och svar om bukspottkörtelinflammation

Några frågor och svar kring bukspottkörtelinflammation.

Vad är bukspottkörtelinflammation?

Bukspottkörtelinflammation kallas för pankreatit inom vården. Det innebär att bukspottkörteln har blivit inflammerad. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt.

Varför får man bukspottkörtelinflammation?

Det finns många saker som kan leda till en bukspottkörtelinflammation. Den allra vanligaste orsaken är gallstenar som blockerar utflödet från körteln. Näst vanligast är kraftig alkoholkonsumtion. Läs mer under orsaker till bukspottkörtelinflammation.

Senast uppdaterad: 2021-09-12
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med