De quervains syndrom

Orsaken till att vissa utvecklar de Quervains syndrom är inte känd. Överanvändning av handleden bidrar till att utveckla syndromet. Så fort du greppar och tar tag i något med handen kommer de två senorna i din handled och tumme att glida mjukt genom den smala tunnel som förbinder senorna med tumbasen. Om du upprepar samma rörelse dag ut och dag in kan du skapa en irritation i den vävnad som omger senorna. Det kan innebära en svullnad som hindrar senornas rörelser. 

Andra orsaker till de Quervains syndrom kan vara en direkt skada på handleden eller senan, eller inflammation, till exempel på grund av reumatoid artrit. 

Sjukdomen kallas inom vården ibland för morbus de Quervain, där morbus betyder sjukdom. Fritz de Quervain var en schweizisk kirurg som var verksam på tidigt 1900-tal. Han var den första som beskrev och behandlade syndromet som nu bär hans namn. Sjukdomen behandlas än i dag på ungefär samma sätt.

Här är exempel på faktorer som har betydelse för risken att drabbas av de Quervains syndrom:

• Ålder. Personer som är mellan 30 och 50 har högre risk att drabbas av de Quervains syndrom än andra åldersgrupper. 

• Kön. Kvinnor drabbas oftare än män.

• Graviditet. Det kan finnas en koppling till graviditet. 

• Lyfta barn. Att lyfta barn om och om igen och därmed belasta tummarna är en riskfaktor. 

• Upprepade rörelser. Arbete eller fritidsintressen som innebär repetitiva rörelser med hand och handled.

Senskideinflammationen gör att det gör ont i handleden i höjd med handleden och handryggen på den sida där tummen sitter. Det gör ont ner mot tummen, och framför allt när du rör på tummen. Det kan också göra ont när du vrider handleden, greppar föremål, knyter näven eller när du lyfter saker med tumgrepp.

Genom att vila handen kan besvären i vissa fall gå över utan operation.

Här är några saker du kan tänka på:

• Variera rörelsemönster och undvik att röra din handled på samma sätt upprepade gånger

• Du kan få en stödskena som gör det lättare att vila handen. Du bör få hjälp inom vården hos en arbetsterapeut eller fysioterapeut för att säkerställa att skenan blir rätt utprovad. 

• Var uppmärksam på rörelser som gör ont och försök att undvika dem. 

Efter operation kan du tänka på att :

• Följa de instruktioner du fått om att vila, stärka och rehabilitera handleden. Du kan ha fått övningar som du kan utföra för att förhindra att besvären återkommer. 

Om du inte upplever att egenbehandlingen fungerar kan du kontakta en fysioterapeut som kan hjälpa dig med rådgivning, utbildning och behandling. Behandlingen består ofta av övningar som kan lindra smärtan och påskynda läkningen. Du kan också få hjälp att planera hur du belastar handleden på lämpligt sätt.

Syftet med behandlingen är att dämpa inflammationen, bevara rörligheten i tummen och förebygga återfall. Om du kommer igång med behandling tidigt kan symtomen förbättras inom fyra till sex veckor. Om du får besvär under graviditet är det sannolikt att symtomen kvarstår tills du har fött barnet, ibland först efter att du har slutat amma barnet.

Smärtstillande läkemedel kan minska smärtan om du har mycket ont. I en del fall ges en kortisonspruta för att se till att inflammationen går ner.

I många fall krävs en operation för att bli av med symtomen. Läkaren kommer då att öppna den inflammerade senskidan så att senan kan röra sig fritt och inflammationen kan läka. Operationen tar ungefär en halvtimme och sker under lokalbedövning. Efter operationen tar det två till tre veckor för handen att läka.

Du bör söka vård om du har svårt att använda handen och har ont.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma dina symtom, ge rådgivning och behandling. Vi har även fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till för behandling.