Diskbråck

Vid diskbråck har det blivit en spricka eller skada i någon av diskarna som sitter mellan ryggkotorna. Det gör att innehållet i disken kan bukta ut och bilda ett bråck. Vanliga symtom är smärta och domningar eller svaghet i en arm eller ett ben. Bråcket kan också trycka mot nerver, och ge en smärta som strålar längs nerven.

Orsaker till diskbråck

Vid diskbråck har det blivit problem med någon av diskarna i ryggraden. Ryggraden är uppbyggd av staplade benkotor och mellan dem finns stötdämpande kuddar som kallas diskar. Diskarna består av en gummiliknande hård yttre ring runt en kärna av mjukare, geléaktigt material. De har som syfte att dämpa belastningen på ryggraden och att göra det möjligt att röra ryggen på ett smidigt sätt. De ser också till att det finns ett avstånd mellan kotorna så nerverna som utgår härifrån får plats. 

Det händer att en disk går sönder så att en del av innehållet i disken börjar bukta ut, ungefär som en utväxt. Det kallas för diskbråck. I vissa fall trycker bråcket mot en nerv vilket kan ge en smärta som strålar längs nervbanan. Ett sådant exempel är ischias, som kan bero på att ett diskbråck trycker mot ischiasnerven, en stor nerv som går från nedre delen av ryggen, längs lårets baksida och hela vägen ner till foten. Diskbråcket kan också göra att vävnaden runt omkring disken blir inflammerad och svullen, vilket ökar trycket på nerven.

Den vanligaste orsaken till diskbråck är gradvis slitage på grund av ålder, så kallad degeneration. Diskarna blir med åren mindre flexibla och kan lättare spricka och gå sönder av sned eller för hög belastning. De som får symtom har ofta svårt att säga exakt vad som utlöste symtomen och det är sällan en plötslig händelse som är orsaken. Diskbråck kan uppstå var som helst i ryggraden, men är vanligast i ländryggen. Det beror på att ländryggen är mycket rörlig och ofta utsätts för hög belastning.

Diskbråck i ländryggen

Ländryggen är den vanligaste platsen för diskbråck, och ett bråck i det här området kallas inom vården för lumbalt diskbråck. Mellan kotorna i ländryggen går bland annat nerver som svarar för känsel och muskelrörelser i benen, och en av dem är ischiasnerven. Vid diskbråck kan ischiasnervens rot tryckas ihop vilket kan ge smärta som strålar från ryggen ner mot foten.

Diskbråck i nacken

De översta sju kotorna i ryggraden hör till nackryggraden som också kallas för cervikalryggraden. Ett diskbråck i det här området kallas därför inom vården för cervikalt diskbråck. 

Mellan kotorna i nacken går sju nervpar som svarar för känseln och muskelrörelserna i armarna. Vid ett diskbråck i det här området kan en av dessa nerver komma i kläm, vilket kan ge symtom som nedsatt känsel eller minskad kraft i en arm eller hand. 

Besvären från nacken kan komma och gå under en period, för att sedan läka ut och försvinna.

Symtom på diskbråck

Symtomen beror på var i ryggraden bråcket sitter, och om det pressar mot någon nerv. Symtom som kan uppstå vid diskbråck är:

  • smärta i nacke, rygg, en arm eller ett ben. Diskbråck i nacken ger mest smärta i nacke och skuldra som kan stråla ut i en arm. Diskbråck i ländryggen ger typiskt smärta i nedre ryggen som strålar ner i ett ben.
  • domningar och stickningar 
  • svaghet i muskler, som gör det svårare att hålla i saker, eller kan göra att du snubblar.

Symtom på diskbråck kan komma smygande och utvecklas under lång tid, som periodvisa besvär av stelhet och smärta under flera år. Symtomen kan också komma akut, och ge intensiva smärtor i samband med hastiga rörelser eller i vissa ställningar. 

I sällsynta fall kan diskbråck trycka på nerverna som går till underlivet, ett tillstånd som kallas för cauda equina-syndrom. Det kan ge nedsatt känsel i underlivet, svårigheter att kissa eller kontrollera avföringen och svårigheter att få erektion hos män. Om det händer är det viktigt att genast söka vård akut eftersom det kan ge mycket svåra besvär som kan bli bestående utan snabb åtgärd.

Vad kan jag göra själv?

Diskbråck kan göra ont och det kan vara svårt att gå och röra dig som vanligt. Men det brukar ta längre tid att bli återställd om du är för mycket stilla eller anpassar dina rörelser för att undvika smärta. Här är tips på saker du kan göra för att må bättre:

  • Du kan prova att lindra smärta med receptfria smärtstillande läkemedel.  
  • Lättare träning som inte gör ont. Öka träningen gradvis. Undvik träning som innebär stötar mot ryggraden, som hopp och springsteg. Träning som stärker mag- och ryggmuskler är bra. Ta gärna kontakt med en fysioterapeut för att få anpassade övningar.
  • Sovställning vid diskbråck är något många funderar kring. Du kan prova att ligga på sidan i fosterställning. Du kan också ligga på sidan med en kudde mellan knäna. Vid diskbråck i ländryggen kan det vara skönt med en kudde under benen när du ligger på rygg, så att höfter och knän böjs. Prova dig fram till det som fungerar för dig.
  • Försöka att leva som vanligt så mycket det går och utföra de vanliga sysslor du klarar av.

Behandling vid diskbråck

Diskbråck brukar behandlas sparsamt eftersom bråcket i de flesta fall går över utan någon åtgärd inom några månader. Behandlingen går därför ut på att lindra smärtan med smärtstillande läkemedel. En annan viktig del är att du håller dig rörlig men samtidigt undviker att anstränga ryggen så bråcket förvärras.

Om smärtstillande behandling inte hjälper finns andra former av läkemedel som ibland används. Ett fåtal personer kan behöva en operation för att bli av med besvären. Det gäller framför allt om det är ett stort bråck som ger svåra besvär. Det finns olika former av kirurgiska ingrepp beroende på omfattningen av besvären.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om du har mycket ont i ryggen eller nacken och inte blivit hjälpt av receptfria läkemedel. Det gäller särskilt om du är i övre medelålder.

Du bör söka vård akut om du har ont i ryggen och samtidigt har något av dessa symtom:

  • Nedsatt känsel kring könsorgan, ändtarm eller på insidan av låren.
  • Minskad kraft i händer och armar eller fötter och ben. Det kan till exempel vara att du inte kan hålla upp armen eller inte kan hålla i saker som vanligt, eller inte kan styra benet och snubblar. 
  • Svårt att kontrollera urin eller avföring.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan bedöma dina symtom och ge dig rådgivning. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel på recept. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på vissa orter.

Riskfaktorer för diskbråck

Vem som helst kan få diskbråck, men vissa grupper har en större risk att drabbas. Faktorer som kan påverka risken att få diskbråck är:

  • Övervikt. Högre vikt innebär extra påfrestning på diskarna i ländryggen.
  • Vissa yrken. Fysiskt ansträngande yrken innebär högre risk för ryggbesvär. Arbetsmoment som innebär att lyfta, dra, knuffa och böja sig i sidled eller vrida ryggen ökar risken för diskbråck. 
  • Ärftlighet. Vissa har en ärftligt ökad risk för att utveckla diskbråck.
  • Rökning. Rökare får oftare diskbråck än de som inte röker. Orsaken är troligen att rökning försämrar blodcirkulationen och syretillförseln till diskarna, vilket gör att de slits snabbare.

Förebygga diskbråck

Du kan förebygga diskbråck genom att:

  • träna musklerna som håller upp ryggraden, både magmuskler och ryggmuskler
  • tänka på hållningen. En god hållning minskar trycket på diskarna. Särskilt viktigt att tänka på om du sitter ner mycket 
  • använda 
  • hålla en hälsosam vikt
  • sluta röka

Frågor och svar om diskbråck

Korta frågor och svar kring diskbråck.

Vad är diskbråck?

Diskbråck är en form av ryggbesvär som beror på att en disk mellan ryggkotorna har gått sönder så att innehållet i disken buktar ut och trycker mot nervrötterna nära ryggraden. Det kan göra ont, och kan göra det svårt att kontrollera rörelser.

Varför får man diskbråck?

Den vanligaste orsaken är gradvis slitage på grund av att kroppen åldras. I sällsynta fall kan orsaken vara en olycka med slag mot ryggen som skadat en disk.

Är det farligt att träna med diskbråck?

Vardagliga rörelser och lättare träning är bra för att motverka stelhet och kommer göra att du blir återställd snabbare. Däremot är hård träning inte att rekommendera vid diskbråck. Träning som innebär att springa, hoppa och liknande som frestar på ryggraden bör du vänta med. Du bör också vänta med träning som innebär att du vrider rygg eller nacke. Mjuka rörelser och lätt träning som stärker rygg- och benmuskler är bättre. En tumregel är att undvika det som ger smärta. Rådfråga gärna en fysioterapeut för att få förslag på rörelser som passar för dig.

Senast uppdaterad: 2020-06-30
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med