Förstoppning

Förstoppning innebär att magen är trög och du har svårt att bajsa. Det är vanligt att det gör ont, och att magen känns uppsvälld. I de flesta fall är förstoppning ofarligt och övergående, men ibland kan det vara ett tecken på sjukdom som behöver utredas.

Vad är förstoppning?

Förstoppning innebär att du inte kan tömma tarmen trots att du vill och känner att du behöver. Att bajsa mer sällan än tre gånger i veckan brukar generellt beskrivas som förstoppning, men toalettvanor är individuella och skiljer sig mellan personer. 

Att under långa perioder ha hård avföring och bajsa sällan ökar även risken för andra besvär som till exempel sprickor och hemorrojder. De råd som gäller för att minska risken att drabbas av förstoppning borde alla följa för att må bra. En mjuk men sammanhållen brunfärgad korv som glider ut utan besvär är det optimala, och det du bör sträva efter.

Orsaker till förstoppning

Tillfällig förstoppning beror oftast på att du ätit för lite fibrer och fått i dig för lite vätska. Andra orsaker till att du tillfälligt blir förstoppad kan vara: 

  • Mycket stillasittande
  • Att du i samband med resa ätit annorlunda kost och på andra tider än du brukar
  • Att du tillfälligt fått en läkemedelsbehandling som kan ge förstoppning, som till exempel starka värktabletter eller järntillskott.

Det är också vanligt att få problem med förstoppning när du är gravid, när du har mens eller vid andra tillstånd som påverkar hormonnivåerna, till exempel diabetes eller sköldkörtelsjukdom. Både hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) och hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln) kan ge problem med förstoppning.

Långvarig förstoppning kan bero på många saker och bör utredas. Det kan till exempel handla om blockage i tarmen eller problem med de nerver och muskler som ser till att tarmen fungerar.

Riskfaktorer för förstoppning

Det finns faktorer som ökar risken att drabbas av förstoppning. Det är bland annat:

  • hög ålder
  • att träna lite eller inte alls
  • att ha vissa sjukdomar, som till exempel depression
  • att regelmässig äta en kost som innehåller få fibrer
  • att ha vätskebrist, eller dricka lite vatten
  • att ta vissa läkemedel, till exempel lugnande medel och starka smärtläkemedel av typen opiater
  • att skjuta upp toalettbesök

Symtom på förstoppning

Vanliga symtom på förstoppning är bland annat:

  • att du bajsar mer sällan än tre gånger i veckan
  • att bajset är hårt och kan vara uppdelat i hårda klumpar
  • att du behöver krysta för att tömma tarmen
  • en känsla av att du inte lyckats tömma tarmen efter att du varit på toaletten
  • att magen är utspänd och gör ont

Andra symtom är illamående och att du tappar aptiten. Det kan också bildas sprickor kring ändtarmen om du ofta har trög mage.

Förstoppning hos spädbarn

Om ett barn som är yngre än en månad för förstoppning bör du kontakta barnavårdscentralen. Likaså om barn som helammas får förstoppning, eftersom det är ovanligt. Om det händer är det bra att prata med barnavårdscentralen. Läs mer under ”När bör jag söka vård”.

När barn börjar få smakportioner av mat efter att bara ha ätit bröstmjölk kan de få förstoppning om portionerna blir för stora. Minska då storleken, och öka igen långsamt.

Förstoppning hos barn

Förstoppning är ett vanligt problem hos barn och är oftast helt ofarligt. Barn har liknande symtom som vuxna, men kan ha svårt att förklara symtomen. Här är några ytterligare saker att hålla koll på vid förstoppning hos barn:

  • Om magen gör ont kan det göra att barnet inte vill äta. 
  • Om det gjort ont att bajsa för att magen är trög kan barnet vilja undvika att gå på toaletten.
  • Hårt bajs kan trycka på urinblåsan och göra att barnet kissar på sig eller behöver kissa oftare än vanligt.
  • Det kan trots förstoppning komma bajs i underkläderna, vilket beror på att löst bajs rinner förbi en hård klump.

För det mesta går förstoppning hos barn över av sig själv. Åtgärder för barn liknar dem som gäller för vuxna, att dricka vätska och äta fiberrik kost. För barn kan du även prova något av följande:

  • Fruktpuré är bra för att lösa trög mage, gärna med katrinplommon. 
  • Massera magen medurs om barnet tycker det känns skönt.
  • Det kan underlätta för barn att bajsa om det får sitta på huk eller ha stöd under fötterna på toaletten.
  • Använd en smärtstillande salva runt ändtarmsöppningen om det gör ont. Smörj in strax innan det är dags att bajsa.
  • Skapa lugn och ro kring toalettbesöken.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken att drabbas av förstoppning. Här är några tips:

  • Få i dig mycket vätska. Drick extra vatten i samband med varje måltid. Det är vanligt att känna av törst i mindre utsträckning när du blir äldre. Äldre personer kan därför behöva tänka på att dricka vatten även då de inte är törstiga.
  • Ät fiberrik kost. Se till att äta mat som innehåller mycket fibrer, till exempel bönor, grönsaker, frukt, grovt bröd och andra fullkornsprodukter.
  • Rör dig, det hjälper tarmarna att arbeta. Undvik att sitta stilla långa perioder, även om du är fysiskt aktiv där emellan. 
  • Försök att hantera stress, som är en känd orsak till förstoppning. Kanske finns något du kan ändra på för att minska stressen i livet.
  • Bajsa när du behöver. Skjut inte upp toalettbesök utan gå när du behöver och ta den tid som krävs.
  • Hitta en rutin för toalettbesök, till exempel en stund efter måltider.

Förstoppning – huskur

Det finns många frågor om huskurer mot förstoppning och en av de bästa är faktiskt att dricka vatten. De flesta punkter under vad du kan göra själv är bra huskurer mot förstoppning. 

En annan användbar huskur mot förstoppning är att lägga till hela linfrön och katrinplommon till kosten, som båda är kända för sin förmåga att mjuka upp tarminnehållet.

Behandling vid förstoppning

Vid tillfällig förstoppning hos vuxna finns olika sorters receptfria behandlingar som kan hjälpa. Det finns så kallade laxermedel som retar igång tarmens rörelser så tarmen töms. Ett annat alternativ är mikrolavemang som kan lösa upp hårda proppar. Fråga personalen på apoteket om råd. 

Långvariga besvär av förstoppning bör utredas, och behandlingen beror på vad som orsakat besvären.

Vid tillfällig förstoppning hos barn bör du kontakta din barnavårdscentral för råd om åtgärder.

När bör jag söka vård?

Om du har ett barn med förstoppning bör du söka vård om något av följande stämmer:

  • om barnet är yngre än en månad
  • om barnet helammas och får hård avföring
  • om barnet haft svårt att bajsa i mer än en vecka
  • om barnet ofta har besvär av förstoppning
  • om det gör mycket ont
  • om barnet inte ökar i vikt 

Om du är vuxen och har förstoppning bör du söka vård om något av följande stämmer:

  • Om du har haft förstoppning i mer än två veckor
  • Om du är över 50 år och fått problem som du inte känner till sedan tidigare
  • Om du får förstoppning och samtidigt ofrivillig viktnedgång

Sök vård genast om du får något av följande:

  • Förstoppning och mycket svåra magsmärtor
  • Svart eller blodig avföring

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss arbetar sjuksköterskor och läkare med lång erfarenhet som kan hjälpa dig att bedöma symtom, ge rådgivning och behandling vid lindriga besvär av förstoppning. Om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept. Vid smärta i magen, och svårare besvär krävs en fysisk undersökning. Om det behövs hänvisar vi dig vidare till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Senast uppdaterad: 2020-09-14
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med