IBS

Våra läkare och sjuksköterskor kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av dina magbesvär. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel på recept. Vid magbesvär kan det behövas en fysisk bedömning och provtagning för att utreda orsaken. Då hänvisar vi dig till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

IBS kommer från engelskans irritable bowel syndrome och kallas också för bland annat kolon irritabile eller känslig tarm. Det är en funktionell mag- och tarmstörning som gör att du har en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen.

Orsaken till IBS är okänd men sjukdomen tros bero på flera faktorer. En sådan faktor är förändringar i tarmens funktion; både i tarmens muskler och nerver samt i samspelet mellan nerverna och hjärnan. Även psykosociala faktorer tros vara viktiga. Stress, ångest och oro kan hos många utlösa besvären, men räknas inte som en orsak. 

IBS är i regel en kronisk och återkommande sjukdom. Magbesvären kan dock inte smitta andra och sjukdomen ökar inte risken för cancer.

Besvären vid IBS kommer periodvis och varierar mycket mellan olika personer och även över tid. Sjukdomen börjar oftast i 30-40-årsåldern och är vanligare hos kvinnor än hos män.  

IBS kan ge några eller flera av nedanstående symtom:

• kraftigt magknip under revbensbågarna

• diffus, molande värk i mag-tarmkanalen

• mer ont (eller en lättnad) efter att du ätit

• mycket gaser och därav spänningar i tarmen

• periodvis diarré eller förstoppning, och att konsistensen på avföringen varierar mycket.

• slemmig avföring

• känsla av att vara bajsnödig fast du precis har tömt tarmen

• oregelbundna toalettvanor, allt mellan flera gånger per dag till flera dagar emellan.  

Diagnosen IBS baseras på att dina besvär börjat för minst sex månader sedan och att du minst tre dagar per månad under de senaste tre månaderna haft ont i magen samtidigt som:

• dina toalettvanor är oregelbundna

• du antingen har förstoppning, diarré eller växelvis både och

• smärtan förändras när du bajsar, antingen till det bättre eller det sämre.

Du kan också få symtom från andra delar av kroppen, såsom:

• magkatarr (dyspepsi)

• illamående

• symtom från underlivet

• symtom från urinvägarna

• hjärtklappning

• svettningar

• huvudvärk

• trötthet

Kosten och livsstilen har stor betydelse vid IBS, och det finns mycket du kan göra själv som kan lindra symtomen. Saker som har betydelse är:

• Vad du äter - att hitta de livsmedel som ofta utlöser symtom och försöka undvika dessa.

• Hur du äter - att äta mindre mängd men oftare kan hjälpa.

• Stresshantering - att vara noggrann med återhämtning efter stress, och hitta metoder för att minska stress, eftersom stress kan förvärra symtomen vid IBS.

• Fysisk aktivitet - att få in rörelse i vardagen ger bättre tarmfunktion och är också ett bra sätt att hantera stress.

Läs mer om vad du kan göra själv i vår artikel 15 råd som kan lindra IBS.

Det finns ingen specifik behandling för IBS, men det finns behandling som kan minska de olika symtomen. Ett första steg är att säkerställa att det rör sig om IBS och inte något annat. För många kan det räcka att slippa oroa sig för att bli bättre.  

Beroende på vilka symtom du har kan behandlingen vara:

• läkemedel mot diarré

• läkemedel mot förstoppning

• behandling mot buksmärta

• behandling mot gasighet

• utbildning om IBS med en dietist

Om du tror att du har IBS ska du söka vård. Besvär från magen kan bero på många olika saker, så det är bra att få en medicinsk bedömning av symptomen. 

Sök vård så snart som möjligt om:

• du är över 50 år och får symtom som du inte känner till sedan tidigare

• du gått ner mycket i vikt under en kort tid utan att du har bantat

• du ser blod i avföringen eller om avföringen är svart

• du kräks och innehållet är mörkbrunt eller blodigt