Kardiomyopati

Kardiomyopati – hjärtmuskelsjukdom

Kardiomyopati innebär att det finns en sjukdom i hjärtmuskeln som gör det svårare för hjärtat att pumpa blodet i kroppen. Tillståndet kan leda till hjärtsvikt. Det finns olika typer av kardiomyopati, och behandlingen beror på vilken variant det rör sig om.

Vad är kardiomyopati?

Kardiomyopati betyder hjärtmuskelsjukdom och är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som drabbar hjärtmuskeln. Gemensamt för dessa tillstånd är att det är svårare för hjärtat att fungera normalt, vilket kan ge upphov till hjärtsvikt. 

Vanligaste formerna av kardiomyopati är:

Dilaterad kardiomyopati (DCM)

Vid dilaterad kardiomyopati har hjärtats vänstra kammare blivit förstorad (dilaterad) och kan inte pumpa blodet från hjärtat ut i kroppen tillräckligt effektivt. Den här sjukdomen kan uppkomma i alla åldrar, men är vanligare hos medelålders personer och drabbar oftare män. De vanligaste orsakerna är en tidigare hjärtinfarkt eller en annan hjärt- kärlsjukdom. Sjukdomen kan också vara ärftlig. Ärftlig dilaterad kardiomyopati är lika vanlig oavsett kön. Ofta genomförs utredningar i familjer som är drabbade för att se vilka som bär på anlag för sjukdomen.

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

Hypertrofi betyder att en vävnad eller ett organ är förstorat. I detta fall handlar det om förstorat hjärta, där muskeln blir tjockare och därmed hjärtat större. Ofta är det väggen i hjärtats vänstra kammare som blivit förtjockad, vilket gör det svårare för hjärtat att återfyllas med blod mellan hjärtslagen. I vissa fall kan det dessutom bildas en förträngning som hindrar hjärtat från att pumpa ut blodet på ett effektivt sätt. 

Hypertrofisk kardiomyopati kan uppkomma i alla åldrar, men är i allmänhet allvarligare om den ger besvär redan i barndomen. Sjukdomen är i regel ärftlig, och ofta genomförs utredningar i familjer som är drabbade för att se vilka som bär på anlaget. Alla som har anlaget blir dock inte sjuka.

Restriktiv kardiomyopati

Den här formen av kardiomyopati innebär att hjärtat blir mer stelt och oelastiskt. Det leder till att hjärtat inte kan vidgas ordentligt för att fyllas upp med blod mellan hjärtslagen så som det ska. Den kan uppstå utan känd orsak (idiopatiskt) eller på grund av en underliggande sjukdom som påverkar hjärtat. Hjärtamyloidos är en form av restriktiv kardiomyopati. Den kan bero på ett fel i immunsystemet (AL-amyloidos), eller att det felaktigt lagrats in en form av ämnen som kallas fibriller i hjärtmuskeln (TTR-amyloidos). Inlagringen gör hjärtat stelt. Sjukdomen kan vara ärftlig eller åldersbetingad.

Symtom på kardiomyopati

I tidiga stadier av sjukdomen är det inte säkert att du märker av den. På sikt ger sjukdomen hjärtsvikt.

Vanliga symtom kan vara:

  • att du har svårt att andas när du anstränger dig, ibland även i vila
  • svullna ben, anklar och fötter
  • att du känner dig uppsvälld av att du samlar på dig vätska
  • hosta när du ligger ner
  • trötthet
  • ojämna, snabba eller fladdrande hjärtslag
  • obehag eller tryck över bröstet
  • att du känner dig yr eller svimfärdig

Vad kan jag göra själv?

Du kan minska risken att drabbas av hjärtmuskelsjukdom och andra hjärt- kärlsjukdomar genom att leva på ett sätt som hjärtat mår bra av. Här är några exempel:

  • Se till att du har bra värden på blodtryck, blodfetter och blodsocker. 
  • Om du är överviktig bör du gå ner i vikt.
  • Sträva efter en hälsosam kost, med mycket grönsaker, fibrer och lagom mycket frukt.
  • Motionera regelbundet och få in rörelse i vardagen.
  • Sluta röka om du röker.
  • Drick mindre alkohol och undvik droger.
  • Se till att få tillräckligt med sömn.
  • Undvik långvarig stress, och ge dig tid för återhämtning.

Om du har hjärtmuskelsjukdom i familjen kan det vara bra att det utreds så du vet om du bär på anlaget. Det kan göra det lättare att få rätt behandling om du drabbas av hjärtsvikt.

Behandling vid kardiomyopati

Målet med behandlingen är att hantera symtom, förhindra att din sjukdom förvärras och minska risken för allvarliga följder. Behandlingen varierar beroende på vilken typ av kardiomyopati det rör sig om, och kan omfatta läkemedel, kirurgi eller hjälpmedel som en inopererad pacemaker.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om du känner dig andfådd och trött och har symtom som kan bero på hjärtsvikt. Du bör också söka vård om du har behandling men har fått förvärrade symtom.

Du ska genast ringa 112 för akut vård om du får plötsliga smärtor i bröstet eller svårt att andas.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Digital vård är inte lämplig vid kardiomyopati. Doktor.se har däremot fysiska vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till.

Senast uppdaterad: 2021-02-04
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med