Lymfödem

Lymfödem innebär att någon del av kroppen svullnar för att lymfvätskan inte transporterats bort som den ska. Normalt suger lymfsystemet upp överbliven vätska runt om i kroppen. Det sker genom lymfkörtlarna, som finns utspridda på olika ställen i kroppen. Vätskan innehåller avfall från kroppens celler, som filtreras i lymfkörtlarna och renas från skadliga ämnen.

Lymfödem delas upp i primära och sekundära beroende på vad som är orsaken.

Primärt lymfödem är ett medfött tillstånd som innebär att lymfsystemet inte fungerar som det ska. Det kan drabba nyfödda, men också komma senare i livet. Det är vanligt att svullnaden uppstår i tonåren eller efter en utlösande faktor som exempelvis en infektion, graviditet, ett insektsbett eller en stukning. Oftast är det ett eller båda benen som svullnar. Det är ett ovanligt tillstånd.

Sekundärt lymfödem är lymfödem som beror på andra underliggande sjukdomar eller tillstånd. Det vanligaste i västvärlden är cancerbehandling, som kan påverka lymfsystemets kärl eller körtlar så att lymfvätskan inte längre sugs upp lika bra som vanligt. Till exempel kan lymfkörtlar opereras bort, eller skadas vid strålbehandling. Vid sekundärt lymfödem uppstår svullnaden oftast gradvis.

Orsaken till lymfödem är ett av följande:

• Att lymfkärlen inte är tillräckligt utvecklade (primärt lymfödem).

• Att lymfkärlen skadats eller blockerats (sekundärt lymfödem).

Sekundärt lymfödem kan ha många orsaker. Här är några exempel:

• Cancer. Tumörer kan växa in i, trycka mot eller blockera lymfkärlen och förhindra avflödet av lymfvätska.

• Skada efter strålbehandling av cancer. Strålbehandling kan skapa inflammation eller ärrbildning.

• Kirurgi. Vid cancerkirurgi är det vanligt att ta bort lymfkörtlar för att se om sjukdomen har spridit sig. Det behöver inte ge upphov till lymfödem, men kan göra det.

• Parasiter. I tropiska länder är en vanlig orsak till lymfödem en grupp parasitsjukdomar som överförs via myggbett – elefantsjuka, även kallad filiaris.

Sett till hela världen är elefantsjuka den vanligaste orsaken till lymfödem. I västvärlden är det främst cancerbehandling, speciellt behandling av bröstcancer, som är orsaken.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar risken för att utveckla lymfödem efter cancerbehandling, såsom

• antal bortopererade lymfkärl

• omfattning av operationen

• infektion efter operation

• fördröjd sårläkning

• lokal strålbehandling

• större blodansamling

• fetma/övervikt

• fysisk inaktivitet.

Sekundärt lymfödem, som är det vanligaste, utvecklas gradvis:

1. Huden blir tjockare och du kan känna en spänning i huden när ödemet bildas, men det gör inte ont.

2. En svullnad uppstår gradvis. Ödemet känns mjukt och efterlämnar en grop i huden när du rör vid det. Den drabbade kroppsdelen kan spänna och kännas tung. När svullnaden ökar kan du få märken på huden efter kläder eller smycken som sitter tajt. Risken ökar att du ska få en infektion i den drabbade kroppsdelen.

3. Du kan bli svag och få nedsatt rörlighet i kroppsdelen där ödemet sitter. Det kan göra ont och du kan få problem med huden som kan kännas torr och fast, mindre mjuk och styvare. Ärrvävnad kan till slut uppstå under huden. Du kan också få pigmentförändringar och det kan bildas ny fettvävnad under huden.

Även livskvaliteten påverkas negativt av sjukdomen. Risken för depression, ångest och dålig självkänsla ökar. Det är oftast armar och ben som drabbas, men du kan också få lymfödem på halsen, i ansiktet, på bröstet och i underlivet.

Primärt lymfödem kan ge symtom strax efter födseln men uppstår ofta först i tonåren, ibland ännu senare i livet.

Du kan själv påverka din situation och minska besvären genom att följa nedanstående råd:

• Undvik situationer där den svullna kroppsdelen är orörlig och hänger passivt, till exempel att stå stilla eller sitta med benen i kors.

• Ta många pauser om du är stillasittande och se till att röra på den kroppsdel där du har besvär.

• Vila den drabbade kroppsdelen i högläge under natten.

• Undvik tätsittande kläder som kan påverka lymfströmmen negativt.

• Gå ner i vikt om du är överviktig, eftersom övervikt ökar risken för lymfödem.

• Håll huden ren och torr.

• Kontakta företagshälsovården om du behöver anpassa dina arbetsuppgifter eller din arbetsplats.

• Du kan också kontakta Svenska ödemförbundet för information och stöd.

Det är viktigt att påbörja behandling så tidigt som möjligt även om du inte har besvär, för att undvika att du ska få det i framtiden. Behandlingen kan bestå av något eller flera av följande:

• Kompressionsbehandling är huvudbehandling av lymfödem. Det innebär att den drabbade kroppsdelen utsätts för tryck för att minska vätskeansamlingen. Det görs ofta med bandage eller särskilda plagg som kallas kompressionsdelar och har ett högre tryck än vanliga stödstrumpor. Det är viktigt med kompressionsdelar anpassade för dig och dina besvär. Om trycket är för lågt kan det göra att svullnaden ökar och för högt tryck kan påverka blodflödet. För vissa räcker det med att ha på sig kompressionsdelar under dagen när lymfsystemet är som mest belastat. Andra behöver använda dem dygnet runt.

• Tilläggsbehandling som komplement till kompressionsbehandlingen kan göras med manuellt lymfdränage. Det är en speciell typ av massage avsedd att minska mängden vätska i huden. Lymfpulsatorbehandling är i stället när en maskin pressar ihop huden för att minska ödemet.

• Hudvård är viktigt vid lymfödem. Håll huden ren genom att försiktigt rengöra den och använda mjukgörande krämer med lågt pH, för att återfukta och förebygga torr hud med sprickor.

• Motion/fysisk aktivitet kan hjälpa till att aktivera musklerna och därmed pumpa bort överflödig vätska från kroppens vävnader och öka cirkulationen. Vardagsmotion såsom att gå, cykla eller utföra hushållssysslor är ofta tillräckligt för att få effekt. När du tränar är det bra att ha kompressionsdelar på.

• Kirurgi används i undantagsfall. Fettsugning kan ta bort den extra fettvävnad som bildas om kompressionsbehandling inte hjälper.

Beroende på var du har besvär kan du även bli hjälpt av annan vård. Till exempel kan du få rådgivning av en sexolog om du har lymfödem i underlivet, eller av en dietist om du har ödem i munnen. Läkemedel används normalt inte vid behandling av lymfödem.

Sök vård om en kroppsdel svullnar. Om svullnaden uppstår snabbt eller du har väldigt ont ska du söka vård genast. Sök också vård om du har lymfödem och får eksem, svampinfektion, ett sår eller en allergisk reaktion på huden.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan bli undersökt.