Crohns sjukdom

I Crohns sjukdom drabbas magtarmkanalen av inflammation, vilket resulterar i smärta, diarré och blödningar. Diarrérna är ofta blandade med blod och slem. Crohns sjukdom kommer i skov, vilket betyder att inflammationen blossar upp i perioder. Då kan du komma att behöva läggas in på sjukhus tills du mår bättre. Mellan skoven är många personer med Crohns sjukdom helt symtomfria, ibland i flera år.

Runt 900 personer insjuknar varje år med Crohns sjukdom i Sverige. De flesta som får sjukdomen är mellan 20 och 30 år, men även barn, medelålders och äldre kan få sjukdomen.

Forskarna vet inte exakt vad som orsakar Crohns sjukdom. De flesta tror att sjukdomen uppstår i personer som har en medfödd känslighet, när kroppens immunförsvar reagerar på tarmens bakterieflora. Om du har ett genetiskt syskon med Crohns sjukdom, har du större risk att insjukna.

Crohns sjukdom ger symtom främst i form av magsmärtor och diarré. Magsmärtorna kommer ofta efter att du ätit. Det kan komma många diarrér om dagen under ett skov, och ibland måste du även gå upp mitt i natten för att gå på toaletten. Diarrérna kan innehålla blod och slem. Andra akuta symtom på Crohns sjukdom är:

• illamående

• kräkningar

• viktnedgång

• feber

• smärta, bölder och sprickor kring analöppningen.

Mellan 10-20 procent av de som har Crohns sjukdom får symtom i andra organ, till exempel:

• munsår

• inflammation i lederna

• inflammation i ögats olika hinnor

• hudutslag som knölros och pyoderma gangrenosum.

Tarminflammationen i Crohns kan förutom de akuta symtomen med smärta och diarré skapa problem för tarmen på längre sikt. Till exempel kan ärrbildning i tarmen göra så att maten får svårt att passera på vissa ställen, vilket kan skapa smärta även när du inte har ett skov. Inflammationen kan också skapa nya gångar mellan tarmen och till exempel huden, så kallade fistlar. Fistlar kan också uppstå mellan olika delar av tarmen, eller mellan tarmen och urinblåsan eller slidan. Barn som drabbas av Crohns sjukdom kan få sämre tillväxt och försenas i utvecklingen.

Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom och idag finns det ingen bot mot den. Men med rätt behandling kan du ofta bli symtomfri i långa perioder. Det finns också mycket du kan göra själv för att skapa de bästa förutsättningarna för symtomfrihet:

• läsa på om sjukdomen

• föra dagbok om hur du mår, särskilt när ett nytt läkemedel sätts in

• undvika svårsmälta livsmedel som svamp, sparris och citrusfrukter

• se till att äta en varierad kost för att undvika näringsbrist.

Behandlingen vid Crohns sjukdom går ut på att dämpa symtomen, samt undvika eller rätta till den näringsbrist som kan uppstå. Många patienter med Crohns sjukdom kan ha symtomfria perioder som varar i flera år. Läkemedel är en viktig del av behandlingen:

• Kortikosteroider används vid skov, alltså när inflammationen blossar upp. Kortikosteroider dämpar inflammationen väldigt effektivt, men ger allvarliga biverkningar om de används under lång tid. Därför ska de begränsas till 3-4 månaders användning.

• Biologiska läkemedel, som TNF-alfablockare och antikroppar, används i svårare fall av Crohns sjukdom som inte blir bättre med kortikosteroider.

• Immunhämmande läkemedel som azatriopin och metotrexat kombineras ofta med kortikosteroider för att dämpa inflammationen i Crohns sjukdom. Ofta kan dosen kortikosteroider minskas om de kombineras med immunhämmande läkemedel, vilket minskar de farliga biverkningarna av kortiokosterioder.

• Antibiotika behövs ibland, eftersom trånga tarmpassager och tidigare bukkirurgi kan skapa gynnsamma förhållanden för tarmbakterier. Antidiarréläkemedel och näringstillskott är ibland nödvändigt.

En annan behandling för Crohns sjukdom är att under ett antal veckor få näring direkt in i tarmen via en sond. Detta kallas exklusiv enteral nutrition och fungerar på en undergrupp av personer med Crohns sjukdom, framför allt de med sjukdom i tunntarm och tjocktarm. Forskarna vet inte varför det fungerar. Behandlingen har visat sig ha särskilt bra effekt på barn.

Ibland behöver du operera bort en bit av tarmen, till exempel om en passage blivit för trång för att mat ska passera, eller om det bildats fistlar eller varbölder. Det kan också behövas ifall inflammationen är så svår att läkemedel inte hjälper, eller om du har väldigt svåra biverkningar av läkemedlen. Läkarna försöker alltid ta bort en så liten del av tarmen som möjligt, och sedan koppla ihop tarmändarna inne i magen.

I sällsynta fall måste hela tjocktarmen och ändtarmen opereras bort. Då kan inte avföringen komma ut den vanliga vägen, utan leds istället ut via en öppning mellan tarmen och huden, och töms sedan i en påse. Detta kallas stomi. Anledningar till att ta bort hela tjocktarmen och ändtarmen kan till exempel vara:

• väldigt kraftig inflammation i dessa tarmdelar

• väldigt besvärande fistlar i ändtarmsöppningen och omkringliggande organ.

Har du symtom på Crohns sjukdom, bör du söka vård på en vårdcentral, som vid behov kan remittera dig vidare till en magtarmmottagning. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till. Har du akuta symtom på Crohns sjukdom  (som blodiga diarrér, feber och buksmärtor) bör du söka vård på en akutmottagning ifall vårdcentraler och jouröppna mottagningar är stängda.