Muskelbristning
Om muskler belastas felaktigt eller för kraftfullt kan muskelfibrerna skadas och gå av. Det kallas för en muskelbristning och är en vanlig skada i samband med sport och hård träning.
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
Hos oss finns erfarna fysioterapeuter som kan hjälpa dig bedöma symtom, ge rådgivning och behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.
Orsaker till muskelbristning
Muskelbristning kan uppstå av för hård träning, vid plötsliga rörelser och vid våld. Det finns i huvudsak två olika typer av muskelbristningar:
- Distensionsruptur, muskelbristning på grund av en sträckning eller överbelastning.
- Kontusionsruptur, muskelbristning på grund av direkt våld mot muskeln så att den krossas. Uppstår oftast inom kontaktidrotter.
Några vanliga orsaker till muskelbristningar är:
- otillräcklig uppvärmning
- att muskeln är försvagad alternativt har ärrbildning efter tidigare skada
- att muskeln är överansträngd
Muskler innehåller mycket blod, och i samband med en muskelbristning uppstår en blödning, antingen inne i muskeln eller utanför.
Symtom på muskelbristning
Symtom vid muskelbristning är bland annat:
- Kraftig smärta och ömhet
- Svullnad
- Svaghet i muskeln
- Blåmärke (hematom)
Muskelbristning – lår
Låret är det vanligaste stället för muskelbristningar. Bristning kan ske på baksidan av låret i hamstringmuskulaturen, ofta precis under rumpan där musklerna fäster eller mitt i muskeln. Bristning kan också ske på framsidan av låret i quadriceps eller musklerna i ljumsken, adduktorerna.
Muskelbristning – vad
Muskelbristning i vaden är mycket vanligt. I vaden finns flera muskelgrupper som strålar samman vid akillessenan. Det är vanligt att få muskelbristning i vaden vid idrotter som kräver spänst och snabbhet, som vid friidrott och bollsporter. Vid muskelbristning i vaden hörs ofta en påtaglig smäll som följs av smärta, svullnad, och så småningom missfärgning på grund av blödning under huden.
Muskelbristning hos äldre
Med ökande ålder försvagas musklerna och det kan därför lättare uppstå muskelbristningar. Bristningarna kan uppkomma då muskeln ansträngs eller på grund av slag mot muskeln. Men hos äldre kan muskelbristningar också uppstå spontant på grund av åldersbetingad svaghet.
Vanliga ställen för muskelbristningar hos äldre är i biceps (överarmen) eller i vaden, den muskel som kallas gastrocnemius. Efter sådana skador rekommenderas fysioterapi för att stärka de kvarvarande musklerna.
Första hjälpen och behandling vid muskelbristning
Genom att agera snabbt och korrekt kan du förkorta skadeperioden:
- Vila – avbryt genast aktiviteten
- Kyl ner området
- Förse skadan med ett tryckförband för att hålla nere svullnaden. Använd gärna tryckförband de två första dygnen efter skadan.
- Håll det skadade området högt, ovanför ditt hjärta.
- Ta det försiktigt med det skadade området under de närmaste dygnen
Smärtstillande läkemedel av sorten NSAID (dvs alla receptfria sorter utom de som innehåller paracetamol) kan öka risken för blödning de första två dygnen, vilket skulle kunna förvärra skadan. Men om skadan är försedd med ett ordentligt tryckförband och hålls högt anses risken för förvärrad blödning liten. Fördelen med NSAID är att de dämpar både smärta och inflammation. Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol lindrar smärta utan ökad risk för blödning, men dämpar inte inflammation. Rådgör gärna med en läkare.
Mindre muskelbristningar läker av sig själv på ett par veckor. Skador som innebär att nästan hela muskeln gått av, så kallad total ruptur, kan behöva opereras.
Efter några dagar kan du påbörja rehabilitering, och det rekommenderas att du följer ett träningsprogram som du kan få av en fysioterapeut. Det är viktigt att styrketräna, men på ett väl avvägt sätt så att styrkan återfås utan att förvärra skadan. Du ska också vara extra noggrann med uppvärmning när du är återställd, så minskar du risken att riva upp skadan.
När bör jag söka vård?
Du bör söka vård direkt om du har svårt att röra det skadade området. Du bör också söka vård om smärtan inte har gått över efter några dagar.
Redaktör: | Ewa Lundborg - Doktor.se |
Publicerat datum: | 2020-09-02 |
Granskare: | Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se |
Senast granskad: | 2023-03-21 |