Njursten

Njuren producerar kroppens urin, som innehåller vatten och olika ämnen. All urin som bildas i njuren samlas i njurbäckenet, och rinner sedan ner till blåsan genom urineledaren. Blir koncentrationen av vissa ämnen för hög, kan de klumpa ihop sig och bilda njurstenar. Stenarna bildas inuti njuren, och kan sedan:

• Hamna i njurbäckenet och ge upphov till infektion, blod i urinen och smärta.

• Fastna i urinledaren och stoppa urinflödet (detta kallas uretärsten). Då kan trycket i urinledaren ovanför stenen öka, vilket kan göra riktigt ont.

Njurstenar bildas när koncentrationen av vissa ämnen i urinen är för hög. Exempel på sådana ämnen är kalcium, oxalsyra och urinsyra. En annan bidragande orsak till njursten är att urinen innehåller för lite av sådana ämnen som motverkar stenbildning. Studier visar att njurstenar oftare drabbar personer som:

• inte dricker tillräckligt mycket vatten

• äter en kost som innehåller mycket protein, salt och socker

• är överviktiga

• är drabbade av sjukdomar som påverkar matsmältningen, som Crohns sjukdom eller kronisk diarré

• har en sjukdom som ökar mängden kalcium i kroppen

• äter vissa läkemedel, som vissa mediciner mot depression och migrän

• har en nära släkting som haft njursten

Njursten kan ge symtom som kommer plötsligt och gör väldigt ont. Här är exempel på symtom vid njursten:

• Smärta i sidan eller ryggen som kan stråla ner mot mage och ljumske.

• Skarp smärta som kan komma i vågor.

• En brännande smärta när du kissar.

• Att urinen är röd, rosa eller brun.

• Urin som luktar illa.

• Att du blir kissnödig oftare men kissar mindre mängder än vanligt.

• Illamående och kräkningar.

• Feber, ifall njurstenen gett upphov till en infektion.

Om du har haft njursten tidigare, och känner igen symtomen, kan du lindra smärtan med smärtstillande läkemedel och satsa på att du kommer att kunna kissa ut den. Försvinner inte smärtan bör du söka vård.

För att förebygga uppkomsten av nya njurstenar kan du försöka dricka mycket vatten, och äta mindre av mat som innehåller mycket socker, salt och protein. Proteinrik mat är till exempel kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Du kan även försöka minska i vikt om du är överviktig.

När du söker vård för ett njurstensanfall brukar det första som händer vara att du får smärtstillande läkemedel.

• Om smärtlindringen hjälper, och du inte har feber, kan du sedan oftast åka hem igen, med recept på smärtstillande läkemedel att ta ifall smärtan kommer tillbaka. Stenen kommer i dessa fall oftast ut via urinen av sig själv. Efter några veckor kallas du till en röntgenkontroll av njurarna, för att se att stenen är borta och att njuren fungerar som den ska. Behövs det, så får du remiss till urologmottagning för uppföljning.

• Om smärtan inte går över, eller du har feber, måste du oftast läggas in på sjukhus. Då måste du ibland få en slang insatt i njuren genom huden, för att tömma njurbäckenet på urin.

Om njurstenen inte passerar av sig själv, kan du få behandling som tar bort njurstenen. Det vanligaste är stötvågsbehandling, då stenen krossas med hjälp av små upprepade stötvågor så att den kan kissas ut. Läkaren kan också ta bort stenen genom en titthålsoperation. Då förs ett tunt instrument via urinröret, genom blåsan och upp i urinledaren. I vissa fall kan läkaren också ta bort en sten i njurbäckenet genom att gå in via huden.

Sök vård om något av följande stämmer in:

• Om du har akut smärta i sidan.

• Om du haft njursten tidigare och har fått det igen, och har försökt lindra din smärta hemma med smärtstillande utan resultat.

Njursten är ett tillstånd som inte lämpar sig för digital vård. Misstänker du att du har njursten bör du söka dig till en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en akutmottagning. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till.