Doktor.se

Dysfagi

Medicinskt granskad

Dysfagi betyder att du har svårt att svälja. Orsaken kan vara att de nerver och muskler som styr sväljningen inte fungerar som de ska, eller att det sitter något i vägen när mat och dryck ska passera ner genom matstrupen. Den vanligaste anledningen till dysfagi är genomgången stroke. Då beror sväljsvårigheterna på att nervsystemet skadats av stroken.

Symtom på dysfagi

Symtom vid dysfagi kan vara:

  • smärta vid sväljning

  • oförmåga att svälja

  • en känsla av att mat fastnar i halsen, bröstet eller bakom bröstbenet

  • sura uppstötningar

  • frekvent halsbränna

  • viktminskning

  • hosta eller kvävningskänsla när du sväljer.

Vad kan jag göra själv?

Om du har problem med att svälja, bör du söka vård. Om du redan sökt vård, kan du testa följande åtgärder för att lindra dina symtom:

  • Försök att äta mindre, tätare måltider.

  • Skär din mat i mindre bitar, tugga maten ordentligt och ät långsammare.

  • Prova mat med olika konsistenser för att se vilka som går bättre och vilka som skapar problem. Undvik mat som är svår att svälja.

Orsaker till dysfagi

Dysfagi kan vara ett tecken på naturligt åldrande, så kallad presbyfagi. Andra gånger kan det vara symtom på en sjukdom. Vanliga orsaker till dysfagi är:

  • stroke – pågående eller genomgången

  • neurodegenerativa sjukdomar som ALS, Parkinsons, Alzheimers, myasthenia gravis eller MS

  • cancer i magsäcken, matstrupen, hals eller huvud

  • tidigare operation eller strålning i huvud-hals-området

  • akalasi, vilket är nedsatt funktion i nedre delen av matstrupen, inklusive ringmuskeln mellan matstrupe och magsäck

  • reflux, det vill säga att magsäcksinnehåll åker upp i matstrupen

  • diabetes, vilket kan påverka impulsöverföringen i kroppens nerver

  • läkemedel, till exempel sömnmediciner och anti-psykotiska läkemedel

  • eosinofil esofagit, ett inflammatoriskt tillstånd i matstrupen

  • autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, sklerodermi och Sjögrens syndrom.

Behandling vid dysfagi

Vid dysfagi ges behandling beroende på orsaken.

  • Dysfagi på grund av neurologiska sjukdomar behandlas främst med hjälp av övningar som går ut på att hitta nya sväljningstekniker. En logoped är ofta en nyckelperson i behandlingen.

  • Cancer behandlas ofta med cytostatika, strålning, operation eller en kombination av dessa.

  • Trånga passager och akalasi kan ibland behandlas med vidga och stretcha matstrupen med hjälp av flexibla instrument. Ibland krävs kirurgi.

  • Reflux behandlas med livsstilsåtgärder och läkemedel som protonpumpshämmare och antihistaminer.

  • Eosinofil esofagit behandlas med kortison-läkemedel, protonpumpshämmare och speciell kost.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård på din vårdcentral ifall du får ont när du sväljer, tycker det är svårt att svälja eller får en känsla av att mat fastnar i halsen, bröstet eller bakom bröstbenet. Sök också vård om du har hosta eller kvävningskänsla när du sväljer, ofta har sura uppstötningar eller om du gått ner i vikt utan att försöka.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Doktor.se har fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till. Här arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning.

Frågor och svar om dysfagi

Ewa Lundborg - Doktor.se2022-10-26Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-18