Öroninflammation

Vi kan hjälpa dig att bedöma dina eller ditt barns symtom, och ge råd om hur besvären kan lindras. Ofta krävs fysisk undersökning vid öroninflammation, till exempel för att bedöma om antibiotikabehandling behöver skrivas ut, och då hänvisar vi dig vidare till fysisk vård.

Öroninflammation orsakas oftast av bakterier, men kan också orsakas av virus. Örontrumpeten är en kanal inne i örat, som normalt leder bort vätska från mellanörat till svalget. Vid en öroninflammation har kanalen svullnat upp och täppts igen, vilket gör att vätskan inte leds bort utan blir kvar bakom trumhinnan. Det kan till exempel hända i samband med en förkylning eller influensa, då slemhinnorna i örontrumpeten kan svullna upp tillsammans med andra slemhinnor i näsa och svalg, samtidigt som förkylningsviruset gör att kroppen är sämre på att försvara sig mot bakterier. Bakterier trivs i vätska och kan börja växa och orsaka en infektion inne i örat.

Du kan också få öroninflammation av andra orsaker som gör att örontrumpeten täpps igen. Det kan till exempel vara att slemhinnorna i näsa och svalg svullnar upp på grund av allergi eller en förstorad körtel bakom näsan. Det är vanligt hos små barn, eftersom deras näskörtlar är relativt stora jämfört med körtlarna hos vuxna. Öroninflammation förekommer oftare hos barn, eftersom deras örontrumpet är trängre än hos vuxna och lättare täpps igen.

Öroninflammation börjar ofta plötsligt och går över efter några dagar och kallas därför också för akut öroninflammation, eller akut otit. 

Vanliga symtom på öroninflammation är att:

• det gör ont i örat, speciellt när du ligger ner

• du har feber

• du får lock i örat

• du har försämrad hörsel

Smärtan vid en öroninflammation beror på att det ansamlas vätska och bildas var bakom trumhinnan, så att trycket mot hinnan ökar. Ibland ökar trycket så mycket att trumhinnan spricker och då kan det rinna ut var eller blod från örat. Det gör normalt mycket ont innan trumhinnan spricker, och sedan mindre ont när den har spruckit.     

Öroninflammation hos barn

Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation. Eftersom så små barn har svårt att förklara vad som är fel är det inte alltid lätt att förstå att det rör sig om en öroninflammation hos en bebis. Tecken på öroninflammation, som du kan vara uppmärksam på hos barn, är att barnet: 

• rycker eller drar sig i örat

• har svårt att sova

• har svårt att äta

• gråter mer än vanligt eller är kinkig

• verkar ha svårt att höra eller reagera på ljud

• tappar balansen

• har vätska som rinner ur örat

Öroninflammation läker ofta av sig själv. För att det ska göra mindre ont kan du försöka minska svullnaden i näsa och öron, genom att:

• höja upp huvudänden med till exempel flera kuddar när du ska sova. 

• höja upp huvudändan på ditt barns säng genom att exempelvis lägga tjocka böcker under sängbenen.

• bära ditt barn under ett år i bärsele, hålla barnet i knät eller sätta barnet i en babysitter.

• använda avsvällande nässprej. 

• använda koksaltlösning för att skölja näsan. 

Du kan vid behov använda läkemedel mot värk och feber. Det är också bra att undvika att bada när du har ont i örat.

Du kan förebygga öroninflammation genom att följa dessa råd:

• Undvik förkylning genom att exempelvis tvätta händerna ofta och noggrant och inte umgås med personer som är förkylda.

• Använd avsvällande nässprej och/eller tvätta näsan med koksaltlösning om du är förkyld, för att minska risken för att örontrumpeten täpps igen.

• Undvik rök, eftersom det kan göra att slemhinnorna i näsan svullnar upp. 

Om föräldrar håller sig friska enligt råden ovan skyddar det även bebisar. Utöver råden ovan kan bebisar få skydd genom amning, eftersom antikroppar i mjölken kan skydda barnet. Om du ger mjölkersättning, undvik att mata barnet när det ligger ner för att minska svullnaden i näsa och svalg.

Barn mellan ett och tolv år får ofta öroninflammationer som är mindre allvarliga och läker av sig själva inom några dagar. Ibland kan det dock behövas antibiotika. Det är till exempel om barnet:

• har hög feber

• har mycket ont i örat eller om det finns risk för att infektionen ska sprida sig

• har en annan allvarlig sjukdom.

I andra åldrar är det vanligare med svåra infektioner och därför behövs det alltid antibiotika om den drabbade:

• är under ett år

• är under två år och har inflammation i båda öronen

• är över tolv år.

Om trumhinnan har spruckit behövs det alltid antibiotika, oavsett ålder. Det är alltid viktigt att undvika att få vatten i örat när du har öroninflammation, men extra viktigt om trumhinnan har spruckit. Då ska du undvika vatten i örat en vecka efter att det slutat rinna ur örat. 

Om du eller ditt barn ofta får öroninflammation, kan ett rör behöva opereras in i örat. Då kan vätska sippra ut genom röret, så att det inte ansamlas vätska bakom trumhinnan.

Sök vård direkt, om du eller ditt barn:

• har ont i örat och samtidigt är trött, svag och stel i nacken

• har ont i örat, hög feber och kraftig sjukdomskänsla

• är svullen och röd bakom örat eller om örat är så svullet att det börjat stå ut.

Kontakta också vården om du eller ditt barn har:

• ont i örat i över ett dygn   

• ont i örat och feber

• det rinner vätska ur örat, eftersom det kan betyda att trumhinnan spruckit

• ont i örat eller om det rinner ur örat, i två till tre dygn efter att du träffat en läkare 

• besvär som blivit värre efter att du sökt vård

• försämrad hörsel, lock för örat, ringningar eller pip i örat som inte har gått över efter tre månader.