Prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Risken att drabbas ökar ju äldre du är. Prostatacancer kan växa snabbt eller långsamt. Vid långsamväxande tumörer går det att vänta med behandling. 

Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är cancer som uppstått i prostatan, den körtel som sitter runt urinröret under urinblåsan på män. Prostatan bildar bland annat en vätska som hjälper spermierna att transporteras ut ur penis vid en utlösning. För att prostatan ska växa och fungera behöver den hormonet testosteron, som bildas i testiklarna. Testosteron gör också att cancern växer. 

Cancer i prostatan börjar oftast växa i delarna av körteln längst bort ifrån urinröret, och det kan då ta 10 till 15 år innan den orsakar några symtom. I början växer cancern bara lokalt inuti körteln, men i ett senare skede kan den spridas till andra organ i kroppen såsom lymfkörtlar och skelettet, levern och lungorna.

Orsak till prostatacancer

Prostatacancer är ibland ärftlig, men oftast finns ingen klar orsak. Risken ökar med åldern, sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år. Precis som andra former av cancer, kan den inte smitta mellan människor.

Symtom på prostatacancer

Prostatacancer kan ge följande symtom:

  • Du kan behöva kissa ofta. 
  • Du kan ha svårt att komma igång att kissa. 
  • Du kan ha en svag stråle när du kissar.
  • Du kan ha blod i urinen.

Återkommande urinvägsinfektioner eller inflammation i prostatan kan ibland vara ett tecken på prostatacancer. Om du drabbas av detta, ta upp frågan med din läkare. 

I senare stadier när cancern spridit sig, kan den även ge följande symtom:

  • Du kan ha ont i skelettet, till exempel i bäckenet vilket ger höftbesvär.
  • Du kan tappa matlusten och gå ner i vikt.
  • Du kan känna dig trött. 

Om du upplever något av symtomen ovan betyder det inte att du har prostatacancer, det kan även ha andra orsaker såsom exempelvis en godartad förstoring av prostatan.

Vad kan jag göra själv?

Du kan förebygga prostatacancer genom att följa nedanstående råd:

  • Var fysiskt aktiv, det minskar risken för prostatacancer. 
  • Ät nyttigt och varierat.  Den kost och livsstil som är bra för hjärta och blodkärl är troligen även bra för prostatan, det vill säga nyttiga fetter, mycket frukt och grönsaker och begränsat med rött kött.
  • Undvik övervikt som ökar risken för cancer generellt. 
  • Begränsa alkoholintaget, drick inte mer än två alkoholenheter per dag.
  • Sluta röka om du röker. Även om det inte finns bevis för att rökning ökar risken att utveckla prostatacancer, så verkar det som att rökning kan öka dödligheten och risken för att cancern kommer tillbaka.  

Om du drabbats av prostatacancer:

  • Rör på dig så mycket du kan. Det gör att du orkar mer och kan lindra besvär. Ta hjälp av en fysioterapeut om det behövs.
  • Prata med din läkare om eventuella biverkningar från behandlingar. Ibland går det att byta behandling om den orsakar mycket besvär, eller så kan du få läkemedel som lindrar. 
  • Prata med andra som genomgått samma sak, det kan hjälpa.

Behandling av prostatacancer

Vid prostatacancer ges behandling i form av:

  • operation 
  • strålning
  • cytostatika
  • hormoner

De olika behandlingarna kan ges ensamt eller i kombination. Vilken behandling du får beror på hur stor cancertumören är, hur du mår, om cancern spridit sig och hur fort den växer.

Aktiv monitorering

Om det är låg risk att cancern växer och sprids, kan det gå att vänta med behandling. Då får du istället gå på regelbundna kontroller för att kunna sätta in behandling om det blir nödvändigt. 

Operation

Vid en operation tas prostatan och sädesblåsorna bort. Om det finns misstanke om att cancern spridit sig tas även några lymfkörtlar bort för att kontrollera om de innehåller cancerceller. Operationen kan göra att du får svårare att få stånd och att det läcker urin, men om det händer finns det hjälp att få.   

Strålning

Strålning är ett annat alternativ för att ta bort sjukdomen. Yttre strålbehandling tar bara några minuter och kan vara ett alternativ till operation om du har andra sjukdomar. Inre strålbehandling innebär att behandlingen ges inuti prostatan. Det gör att högre stråldoser kan ges utan att frisk kroppsvävnad påverkas, och är ett bra alternativ om tumören är lite större och växer snabbt. Vid inre strålbehandling förs nålar in genom huden bakom pungen. Även strålbehandling kan ge problem med att få stånd och med urinläckage. Du kan också känna dig kissnödig ofta eller få problem med tarmen. Det finns hjälp att få för alla dessa biverkningar.   

Strålning kombineras ofta med hormonbehandling, som gör att cancercellerna blir extra känsliga för strålningen.

Bromsande behandling

Om cancern spridit sig går den inte att ta bort. Du kan då få behandling som bromsar sjukdomen:

  • Strålning kan bromsa prostatacancer som bara spridit sig litegrann.
  • Hormonbehandling gör att kroppen bildar mindre testosteron eller att testosteronet i kroppen får lägre effekt. Det hindrar cancern, som är beroende av testosteron, från att växa. Hormonbehandling är ofta livslång. Ibland slutar den fungera efter ett tag och du kan då få byta till en annan slags hormonbehandling, eller kombinera med annan behandling. 
  • Testikeloperation, där testiklarna tas bort, görs ibland när det är viktigt att snabbt få bort testosteronet från kroppen. 
  • Cytostatika, även kallat cellhämmande läkemedel, ges ofta i kombination med hormonbehandling. 
  • Läkemedel med extra hormonhämmare hindrar testosteron från att bilda i cancercellerna, eller gör att cancercellerna inte kan få kontakt med testosteronet. Dessa läkemedel finns i form av tabletter. 
  • Strålningsläkemedel innehåller ett radioaktivt ämne. De ges för att minska risken att cancern ska växa i skelettet. Det ges som en spruta i blodet. 
  • Palliativ behandling är behandling som lindrar de symtom som cancern ger, om den inte längre kan bromsas. Flera av behandlingarna beskrivna ovan kan ges som palliativ behandling. 

Du kan också få läkemedel som lindrar biverkningar av de olika behandlingarna, till exempel läkemedel som hjälper dig att få stånd.  

När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att du kan ha prostatacancer. 

Sök genast vård om du har blod i urinen.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge dig råd. Vid behov kan vi hänvisa dig till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning.  

Frågor och svar om prostatacancer

Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är cancer som uppstått i prostatan, den körtel som sitter runt urinröret under urinblåsan och tillverkar transportvätska för spermierna som behövs vid utlösning.

Hur vet man om man har prostatacancer?

Många har en cancertumör i prostatan i många år utan att märka något. Om du ofta behöver kissa, har en svag urinstråle, behöver vänta länge på urinen när du vill kissa, eller om du har blod i urinen, kan det vara tecken på prostatacancer. 

Varför får man prostatacancer?

Prostatacancer kan vara ärftligt. Sjukdomen är också en del av åldrandet; risken att drabbas är större ju äldre du blir. Om du är äldre utvecklas sjukdomen vanligen långsammare. 

Vad är ett PSA-prov?

PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln och som kan mätas med ett blodprov. Högre värden än normalt av PSA kan vara ett tecken på prostatacancer, men också på andra godartade prostatasjukdomar. PSA-prov tas som en del i utredningen om du har besvär som kan tyda på prostatacancer.   

Senast uppdaterad: 2021-10-21
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med