Psoriasis

Kunskapen om psoriasis har ökat de senaste åren, och även om orsaken inte är helt klarlagd har det blivit mer och mer tydligt att sjukdomen kan kopplas till att kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Det vanligaste symtomet är att det bildas för många hudceller på vissa ställen på huden, vilket ger torra och fjällande utslag. 

Psoriasis klassas inte som en hudsjukdom, utan som en systemisk sjukdom, det vill säga en sjukdom som påverkar kroppen som helhet. Förutom huden kan psoriasis till exempel påverka lederna. Det finns också ett samband med andra inflammatoriska sjukdomar, till  exempel mag- och tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och Ulcerös Colit. Svår psoriasis ökar risken för högt blodtryck, diabetes, övervikt och höga blodfetter. Det gör också att risken för hjärt- kärlsjukdomar är ökad. Sjukdomen har hög ärftlighet.

Det finns flera sorters psoriasis. Vissa får en sort medan andra kan få en kombination av flera typer. Här är exempel på olika former av psoriasis:

Plackpsoriasis

Kallas även nummulär psoriasis. Det är den vanligaste varianten av sjukdomen och ger fläckar med utslag. Fläckarna har olika storlek, från några centimeter till över 20 cm stora, och får en fjällande skorpa som kallas för plack. Placken blir gradvis större, och minskar sen och försvinner efter hand. Utslagen brukar inte klia och ses vanligen på sträcksidor, det vill säga framsidan av knät och utsidan av armbågarna, men även på ben och armar. 

Guttat psoriasis 

Ger små droppformade fläckar som kommer snabbt och kan drabba stora delar av kroppen. Ger lindrigare utslag än plackpsoriasis. Drabbar oftast barn och unga vuxna, och kan utlösas av en bakterieinfektion, som då kan behöva behandlas. 

Invers psoriasis

Ger utslag i veck, som armveck, ljumskar, underlivet, naveln och under brösten. På ljus hud är utslagen röda, och de fjällar inte. På mörkare hud bli utslagen lila eller mörkare än övriga huden. Psoriasis i underlivet (genital psoriasis) kan breda ut sig över blygdläppar, ljumskar och på insidan av låren hos kvinnor. Hos män kan ollonet, förhuden och hela penisskaftet vara påverkat. Utslagen kan orsaka klia, göra ont och orsaka obehag. 

Psoriasis i hårbotten

Utslagen finns ofta i bakhuvudet och i hårfästet, vid öronen och pannan. Kan ge allt från svagt fjällande till kraftigt fjällande utslag.

Nagelpsoriasis

Hos mer än hälften av alla som drabbas av psoriasis påverkas naglar på tår eller händer. Det är inte ovanligt att det är den variant av sjukdomen som kommer först. Nagelpsoriasis yttrar sig som mycket små och vita hål eller gropar, ofta flera stycken i en liten grupp, ibland endast på enstaka naglar. Andra symtom är att naglarna splittras upp i form av ränder eller som gula fläckar. Huden under nageln kan också lossna. 

Pustulös psoriasis

En ovanlig form av psoriasis som ger sterila varblåsor, pustler. Kan drabba hela kroppen eller sätta sig på handflator och fotsulor. Utslagen kan göra ont, särskilt då de belastas, men även i vila.

Innebär psoriasis i leder, som blir inflammerade, svullna, smärtande och stela. Drabbar ofta knän, fotleder, småleder i händer och fötter och även nedre delen av ryggen. Ledvärken kan vara diffus och svårbedömd. Det är inte ovanligt att det tar lång tid att få rätt diagnos och behandling.

Eftersom psoriasis kan yttra sig på många olika sätt är symtomen varierande. Plackpsoriasis är den vanligaste varianten av sjukdomen och ger fläckvisa utslag. På ljus hud syns röda eller rosa väl avgränsande utslag av varierande storlek. Ovanpå det röda ses silvervita fjällande utslag. 

På mörk hud ser fläckarna snarare lila ut, eller bara mörkare än den övriga huden. Ovanpå ses silvriga eller gråaktiga utslag, i vissa fall nästan som fläckar av mjöl eller damm. När utslagen läkt ut kan huden bli missfärgad (ljusare eller mörkare) i upp till ett år efteråt. På mörk hud kan det generellt sett vara svårare att skilja psoriasis från andra hudsjukdomar.

Det är vanligt att psoriasis går i skov, det vill säga perioder av mer besvär, varvat med perioder då sjukdomen är lugnare.

Upp mot en tredjedel av alla med psoriasis får också besvär med leder, senfästen eller muskelfästen. Det kallas för psoriasisartropati, vilket betyder ledsjukdom vid psoriasis. Det kan göra ont, särskilt då leden belastas. Smärtan kan också vara mer generell. Att ha ledsmärtor vid psoriasis är inte detsamma som psoriasisartrit, som innebär att det finns en påvisad inflammationssjukdom i leden.

Att ha psoriasis påverkar livet på många sätt. Många får sjukdomen innan de fyllt 25 år, och det är inte ovanligt att sjukdomen påverkar självkänslan. Det kan kännas jobbigt att sjukdomen syns utanpå, och att visa sig inför andra. Se till att få hjälp och stöd för att må bra med din sjukdom. 

Psoriasis påverkas av livsstilen och den allmänna hälsan. Här är exempel på saker du kan göra för att öka din livskvalitet och påverka sjukdomen i positiv riktning:

• Var noga med sömnen

• Minska risken för stress. Det finns ett samband mellan stress och psoriasis. Stress kan sätta igång ett skov och förvärra symtomen.  

• Undvik rökning. Rökning ökar risken för svårare skov av sjukdomen.

• Var försiktig med alkohol. Alkohol kan ge svårare sjukdom, och minska effekten av läkemedelsbehandling. 

• Var fysiskt aktiv. Fysisk aktivitet tycks kunna ha en positiv påverkan på de underliggande imflammatoriska processer som driver sjukdomen. Fysisk aktivitet hjälper dessutom mot stress och gör att du sover bättre.

Behandlingen av psoriasis har utvecklats mycket och det finns många alternativ att välja mellan. Sjukdomen går ännu inte att bota, men det finns behandling som gör att besvären kan minska eller försvinna helt i långa perioder. Vid mild sjukdom är det vanligt att börja med receptbelagda krämer eller salvor för att se om det hjälper. Om symtomen inte blir bättre finns läkemedel i form av tabletter/kapslar eller injektioner.

Exempel på behandling vid psoriasis:

• Bad och mjukgörande. Bad i bastu eller badkar mjukar upp utslagen så att mjukgörande kräm har bättre effekt. Kan räcka som behandling vid lindriga former av psoriasis.

• Receptbelagda krämer och salvor. Till exempel krämer som innehåller olika varianter av kortison (olika styrkor).

• Ljusbehandling. Sker på hudkliniker, vårdcentraler eller särskilda behandlingsanläggningar och innebär att huden behandlas med ultraviolett ljus.

• Läkemedel som dämpar inflammationen. Tas som tabletter eller kapslar och kan dämpa inflammationen i huden på olika sätt. Används vid mindre utbredd sjukdom som inte blivit bättre med krämer eller salvor. 

• Biologiska läkemedel. Ges som sprutor som du tar själv, och innehåller antikroppar som minskar eller blockerar inflammationen. Finns många olika sorter.  

• Buckybehandling, en slags mjukröntgen som kan användas på små hudytor.

• Klimatvård. Solljus och bad i saltvatten verkar läkande, och därför finns behandling som innebär utlandsvistelse i soligt klimat.

Att ha psoriasis kan vara psykiskt påfrestande och det är viktigt att även få hjälp och stöd att hitta ett sätta att leva med sjukdomen. Ångest och nedstämdhet är vanligt. Att få utbildning om sjukdomen, samtalsstöd och eventuell annan behandling är viktiga åtgärder. Det är viktigt att du berättar för din läkare hur du mår och vad som besvärar dig med din sjukdom.

Om du tror att du har psoriasis bör du söka vård så att du kan få rätt diagnos och behandling. Du bör också söka vård om du inte blir hjälpt av din nuvarande behandling.

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan bedöma dina hudsymtom och hjälpa dig få rätt behandling. Vi skriver även ut läkemedel på recept.