Blåssten

Du kan få blåsstenar om du inte kan tömma urinblåsan ordentligt när du kissar. Det gör att urinen som blir kvar blir så koncentrerad att mineraler kan fällas ut, kristalliseras, och bilda stenar. 

Vissa infektioner kan ge upphov till blåsstenar. De kan också bero på underliggande sjukdomar som påverkar förmågan att tömma blåsan. Här är exempel på vad som kan orsaka blåssten:

• Förstorad prostata. Om prostatan är förstorad kan det hindra urinflödet, vilket göra att blåsan inte töms ordentligt.

• Nervskador. Urinblåsan kontrolleras med hjälp av nervsignaler från hjärnan. Signalerna säger till när vi ska hålla urin kvar, och när det är dags att tömma. Om dessa nerver skadas, till exempel på grund av en stroke, en ryggmärgsskada eller av andra orsaker, så kan det bli svårt att tömma blåsan ordentligt.

• Inflammation. Blåsstenar kan uppstå till följd av en inflammation i blåsan, till exempel på grund av en urinvägsinfektion eller strålningsterapi riktad mot underlivet.

• Urinkateter. En kateter är en tunn mjuk slang som förs in i urinröret för att hjälpa till att tömma urin ur blåsan. Den kan öka risken för att det bildas blåsstenar.

• Njurstenar. Njurstenar är inte samma sorts stenar som blåsstenar, men små njurstenar kan färdas med urinen ner till blåsan. Om de blir kvar där kan utfällningar i urinblåsan byggas på så att de växer till blåsstenar.

• Framfall av livmodern och urinblåsan. Blåssten hos kvinnor beror ofta på att det är svårt att tömma blåsan på grund av framfall av livmodern och urinblåsan.

Du kan ha blåsstenar utan att ha några besvär av dem. Små stenar kan du kissa ut, men även större stenar kan finnas utan att ge symtom. Om en sten lägger sig så den blockerar urinflödet, eller irriterar blåsväggen kan det ge symtom. Blåssten kan ge symtom som:

• Att du får ont i nedre delen av magen.

• Att det gör ont när du kissar.

• Att du måste kissa oftare än vanligt.

• Att det är svårt att kissa, eller att urinen inte flödar ut i en jämn stråle.

• Att du får blod i urinen.

• Att urinen har ovanligt mörk färg.

Det är svårt att förhindra att det bildas blåsstenar om du har de underliggande sjukdomar som gör det svårt att tömma blåsan.

Här är några saker du kan tänka på:

• Sök vård i tid om du får problem att kissa. Tidig diagnos och behandling av en förstorad prostata eller annan sjukdom minskar risken för följder, till exempel blåsstenar.

• Drick mycket vatten, det späder ut urinen och gör den mindre koncentrerad, vilket minskar risken för kristallbildning. Det kan också göra att små stenar sköljs ut av sig själva.

Blåsstenar som ger besvär behöver i många fall tas bort. Det kan göras antingen genom att stenarna krossas inne i blåsan så att de kan spolas ut, eller genom en operation. Om det visar sig att stenarna beror på en underliggande sjukdom, till exempel prostatabesvär kan du även behöva få behandling för det.

Om du har symtom som kan bero på blåssten bör du söka vård.

För att undersöka om du har blåssten krävs fysisk undersökning, och du bör därför söka vård på fysisk vårdcentral. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter.