Blodpropp

Blodpropp är ett tillstånd då blodet levrat sig inuti blodkärlen så att de täpps till. Det kan vara bra, till exempel om det sker i samband med en skada, så att det slutar blöda från ett skadat blodkärl. I vissa fall bildas blodproppar som inte behövs, utan bara gör det svårt eller omöjligt för blodet att passera. Det kan till exempel ske om kärlväggen är skadad eller trängre på grund av åderförkalkning. Blodproppar kan också uppstå om blodcirkulationen är dålig.

Blodpropp kallas för trombos inom vården. En blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar någon annanstans kallas för emboli.

Beroende på var blodproppen hamnar i kroppen ger det upphov till olika sjukdomar, här är några exempel:

• Hjärtinfarkt orsakas av blodproppar i hjärtats kranskärl.

• Stroke orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan.

• Ventrombos är en blodpropp i en ven, vilket till exempel kan ge blodpropp i benet.

• Lungemboli är en blodpropp i lungan.

• Artärocklusion är en blodpropp i ögat.

Det är ofta flera saker som sammantaget ökar risken att det bildas en blodpropp. Det kan till exempel vara sådant som triggar blodet att levra sig, eller sådant som göra att blodcirkulationen blir så långsam att blodproppar kan bildas.

Här är exempel på faktorer som ökar risken för blodpropp:

• Kirurgi. Efter större ingrepp startar kroppen processer för att läka, bland annat kommer blodet levra sig lättare. Det ökar risken för att blodproppar ska bildas. Det är särskilt vanligt efter större operationer och operationer som gör att du ligger stilla länge både under och efter operationen.

• Stillasittande eller sängliggande under längre perioder ökar risken för blodproppar.

• Kraftig övervikt är en riskfaktor för blodproppar.

• Graviditet, efter förlossning eller om du använder p-piller. Östrogenet i p-piller och hormonförändringar i samband med graviditet och förlossning ökar risken för blodproppar, särskilt den typ som heter ventrombos.

• Rökning ger en sämre blodcirkulation, vilket ökar risken för blodproppar.

Det finns också mer eller mindre vanliga sjukdomar som ökar risken för blodproppar. Här är några exempel:

• Antifosfolipidsyndrom, Hughes syndrom, en sjukdom där det bildas antikroppar mot kroppens egna substanser, vilket bland annat gör att blodet levrar sig mycket lättare.

• Antitrombinbrist, ärftlig sjukdom som ökar risken för blodproppar.

• APC-resistens (Faktor V Leiden mutation), är en ärftlig rubbning som gör att blodet har lättare för att levra sig. Det ökar risken för ventrombos.

• Cancer och vissa cancerläkemedel kan öka risken för blodproppar.

• Covid-19 ger en ökad risk för blodproppar.

• Högt blodtryck ger ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. 

• Protein C-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare.

• Protein S-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare.

• Åderförkalkning innebär att det bildas plack i blodkärlen som kan brista, vilket kroppen uppfattar som en skada och därför triggar blodet att levra sig.

Symtomen varierar beroende på var blodproppen sitter. Här är några exempel:

Symtom vid blodpropp i benet, vaden, foten, låret

Det vanligaste är att få en blodpropp i vaden, vilket gör att vaden blir svullen, varm, ömmande och kan vara spänd när du klämmer på den. Benet kan kännas tungt och det kan hända att ytliga blodkärl syns tydligare. Symtomen kan vara lindriga, och det kan vara lätt att missa en blodpropp i benet. En djup ventrombos är då det bildats en blodpropp i någon av de stora djupt liggande venerna. Det kan till exempel vara en blodpropp i låret, en blodpropp i armen eller skuldran. Läs mer om ventrombos här.

Symtom vid blodpropp i hjärnan

En stroke kan uppkomma på två sätt, antingen av en blodpropp i hjärnan eller en blödning i hjärnan. Båda tillstånden leder till syrebrist och liknande symtom. Det är vanligen personer över 65 år som får en stroke, men även yngre kan drabbas. Symtomen kommer plötsligt, och varierar beroende på var i hjärnan skadan sitter. Vanliga symtom är plötslig domning eller förlamning i ansikte, armar och ben, ofta på ena sidan av kroppen. Det kan märkas genom att ena mungipan hänger om du ber personen att le, och att ena armen faller om du ber personen hålla upp armarna. Det kan plötsligt bli svårt att prata eller förstå vad andra säger. Det kan märkas genom att personen plötsligt sluddrar eller har svårt att hitta rätt ord. Förvirring, sämre balans, synstörningar och kraftig huvudvärk utan tydlig orsak är andra vanliga symtom.

Symtom vid blodpropp i hjärtat

En blodpropp i hjärtat leder till hjärtinfarkt och ger typiskt kraftig smärta mitt i bröstet som kan stråla ut mot armen, halsen, nacken, magen eller ryggen. Smärtan håller i sig och kan ge illamående, yrsel och ångest. Det är viktigt att känna till att en hjärtinfarkt inte behöver ge den typiska smärtan. Det kallas för en tyst infarkt och är vanligare hos äldre, hos kvinnor och personer som har andra sjukdomar, till exempel diabetes eller njursjukdom. En tyst infarkt ger oftast symtom som andnöd, trötthet och illamående, och märks vid undersökning med EKG. Läs mer om hjärtinfarkt här.

Symtom vid blodpropp i lungan

Vid en blodpropp i lungan, så kallad lungemboli, har en propp lossnat från platsen där den bildats och färdats till lungan där den fastnat. Symtom vid en större blodpropp i lungan är plötslig och skarp smärta i bröstet som blir värre om du andas djupt eller hostar. Ofta blir du också andfådd. Små blodproppar i lungan kan ge milda symtom som en stickande smärta, hosta eller lindriga svårigheter att andas. I vissa fall ger dessa små proppar inga symtom.

Symtom vid blodpropp i ögat

Om det fastnat en propp i ett av kärlen som ska förse ögat med syre drabbas näthinnan av syrebrist. Det ger symtom i form av att synen på ena ögat plötsligt blir kraftigt försämrad eller försvinner helt. Det kan ha funnits föraningar tidigare, då synen kan ha blivit dimmig. Vid synbortfall eller plötsligt försämrad syn är det viktigt att söka vård direkt. Med rätt behandling kan synen komma tillbaka, i annat fall kan synnedsättningen bli bestående.

Här är tips på vad du själv kan göra för att minska risken för blodproppar:

• Undvik stillasittande i långa perioder. Vid längre resor, använd gärna stödstrumpor och ta pauser för att röra dig.

• Rörelse, träning och promenader – allt du gör för att röra kroppen håller igång cirkulationen och minskar risken för blodproppar.

• Gå ner i vikt om du är överviktig.

• Sluta röka, eftersom rökning ger en försämrad blodcirkulation.

Behandlingen anpassas beroende på var blodproppen sitter och hur allvarlig skada det gett upphov till. Det finns olika former av behandling som används för att lösa upp befintliga proppar och förhindra att det bildas fler.

Du bör söka vård genast genom att ringa 112 om något av följande stämmer in:

• Om du hostar upp blodigt slem.

• Om ditt hjärta börjar slå snabbare utan anledning.

• Om du känner dig yr och får svårt att andas.

• Om du får bröstsmärta, och smärtan strålar ut i en arm, mot halsen eller ryggen.

• Om du plötsligt känner dig försvagad eller tappar känseln i ansiktet, en arm eller ett ben.

• Om du plötsligt får svårt att prata, eller förstå vad andra säger.

Misstänker du att du har en blodpropp ska du genast söka fysisk vård. Om du vill ha hjälp och råd för att minska risken för blodproppar, till exempel genom att sluta röka, kan du höra av dig till Doktor.se. Våra läkare kan skriva receptbelagda läkemedel som hjälper till att stoppa suget.