Levercancer

Levercancer är cancer som uppstått i levern. Det finns olika former av sjukdomen, beroende på i vilken typ av celler som cancern börjat växa i. Den vanligaste formen är den som uppstår i själva levercellerna. Den kallas för levercellscancer, eller hepatocellulärcancer (HCC).

Alla former av levercancer är ovanliga i Sverige. Det är vanligare med metastaser, dottertumörer i levern. Det är när cancer börjat växa i ett annat organ och sedan spridit sig till levern. Det vanligaste är att levermetastaser beror på bröstcancer, magcancer, lungcancer eller cancer i tjocktarmen.

Även barn kan få levercancer. De flesta barn blir av med sjukdomen.

En vanlig orsak till levercancer är långvarig inflammation, som till slut skadar levern. Orsaker till inflammation i levern kan vara

• hög alkoholkonsumtion under lång tid

• virus såsom hepatit B eller hepatit C

• övervikt

• diabetes.

Ett mögelgift vid namn aflatoxin kan också orsaka levercancer. Det kan finnas i importerad mat såsom ris, majs, nötter och fikon. I Sverige är det ovanligt att få i sig så mycket aflatoxin att det leder till levercancer.

Andra faktorer som ökar risken för att utveckla levercancer är ärftlighet, det vill säga om nära genetiska släktingar haft cancer, och rökning.

Levercancer kan som andra former av cancer inte smitta från en människa till en annan.

Symtom på levercancer kommer oftast först efter cancern hunnit växa under lång tid, och kan vara otydliga. Levercancer ger symtom såsom

• att du blir trött

• att du har en allmän sjukdomskänsla, känner att du inte mår bra

• att du mår illa och känner obehag i magens övre del

• att du förlorar matlusten och går ner i vikt

• att du får nattliga svettningar

• att du får frossa och lätt feber

• att det gör ont i övre högra delen av magen, eller i höger axel

• att du får gulsot.

Gulsot beror på att levern inte klarar av att rensa bort ämnet bilirubin, som är gult. Du kan få gul hud och gula ögonvitor, huden kan klia, urinen kan bli mörkare och avföringen kan bli blek. Gulsot har oftast en annan orsak än levercancer, exempelvis gallsten eller inflammation i levern, hepatit.

Om du tar hand om dig själv orkar du bättre med påfrestande behandlingar och återhämtar dig lättare efter behandlingen. Att följa nedanstående råd kan ha stor betydelse:

• Undvik alkohol.

• Sluta att röka om du gör det.

• Ät bra mat så du får i dig tillräckligt med näring.

• Se till att vara fysiskt aktiv. Du kan få hjälp med övningar av sjukgymnast eller fysioterapeut.

• Kontakta exempelvis Cancerfonden eller Cancerrådgivningen för råd stöd.

Den behandling du får beror på om cancern redan spridit sig eller inte.

Om cancer upptäcks tidigt nog för att ta bort den, finns tre olika slags behandlingar att välja mellan:

• Operation. Är ett alternativ om cancern finns på ett begränsat ställe, och om levern fungerar tillräckligt bra. Då tas cancern bort tillsammans med en liten bit av den friska levern.

• Transplantation. Ett alternativ om cancern inte spritt sig utanför levern, men levern inte fungerar bra. Den sjuka levern tas ut och ersätts med en frisk lever från en person som nyligen dött.

• Lokal behandling. Kan förstöra små cancertumörer, genom att skicka in värme genom en nål direkt i tumören. Ett annat namn för värmebehandling är lokal ablation. Lokal behandling kan också gå ut på att blockera tillförseln av blod till tumören. Kan ibland kombineras med operation.

Vilken av dessa behandlingar du får beror på hur många cancertumörer som finns i levern, hur stora de är och var de sitter. Andra faktorer som spelar in är hur levern fungerar i övrigt, hur du själv mår och vad du vill.

När sjukdomen upptäcks för sent går det inte att bli av med cancern. Då finns det istället behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtomen.

Bromsande behandlingar

• Cytostatika

• Läkemedel

• Strålbehandling

Lindrande behandling:

• Smärtlindrande behandling kan behövas om du har ont. Det finns både som tabletter, som plåster där läkemedlet tas upp genom huden, och som dropp direkt i blodet. Även strålbehandling kan hjälpa.

• Klådstillande behandling kan behövas om du får gulsot. Det kan hjälpa att duscha svalt, att smörja huden med kräm eller att ta läkemedel, exempelvis antihistaminer.

• Vätskedrivande läkemedel kan hjälpa om vätska ansamlas i magen så den blir svullen, så kallad ascites. Ibland kan vätska istället behöva tappas ut genom att en nål förs in i magen.

• Antibiotika och andra läkemedel kan hjälpa mot exempelvis förvirring, koncentrationssvårigheter, minnesförlust eller förändrat beteende. Dessa symtom kan uppstå när levern inte längre klarar av att rena blodet, vilket gör att hjärnan påverkas.

Sök vård om du har ofrivillig viktnedgång, gulsot och/eller ihållande klåda, eller andra symtom som skulle kunna bero på levercancer.

Doktor.se har fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning. Vid misstanke om levercancer kommer du bli hänvisade vidare för fortsatt utredning och behandling av specialister.