Esofagusvaricer – åderbråck i matstrupen

Åderbråck i matstrupen är oftast en följd av leversjukdom, till exempel skrumplever på grund av kronisk hepatit eller långvarigt alkoholmissbruk. Blodet från matsmältningsorganen passerar först levern för att den ska kunna bearbeta näringsämnen som tagits upp från mag- tarmkanalen. Därifrån förs det sedan vidare till hjärtat. Detta är ett eget kretslopp som kallas för tarm-leverkretsloppet (enterohepatiska kretsloppet). 

Om levern är mycket skadad blir det svårt för blodet att passera. Blodet stoppas upp och trycket i kärlen som leder till levern stiger. Det ökade trycket kan göra att blodet hittar nya vägar förbi levern för att komma över i det stora kretsloppet istället. En viktig sådan väg är via blodkärlen i nedre delen av matstrupen. Vanligtvis passerar inga stora mängder blod genom de kärlen. När trycket ökar även här kan det leda till att blodkärlen i matstrupen vidgas och blir knöliga, så kallade åderbråck. De vidgade kärlen blir också skörare och  kan spricka, ett allvarligt tillstånd som måste behandlas akut.

Esofagusvaricer ger inga symtom. Men om kärlen spricker så det börjar blöda kan det ge symtom som:

• illamående

• blodiga kräkningar

• mörkfärgad avföring

Akuta blödningar från spruckna åderbråck i matstrupen är ett livshotande tillstånd, och måste behandlas akut på sjukhus. 

En del får en förvarning med symtom innan blodkärlen spricker, till exempel svårigheter att svälja eller kväljningar då åderbråcket trycker så att kräkreflexen aktiveras.  

De flesta som får esofagusvaricer har sedan tidigare också symtom på långt framskriden leversjukdom, till exempel gulfärgade ögonvitor och svullen mage på grund av vätskeansamling i buken.

Personer med skrumplever undersöks regelbundet för att tidigt kunna upptäcka åderbråck i matstrupen. Det gör det möjligt att sätta in förebyggande åtgärder och behandling. 

Brustna åderbråck i matstrupen behandlas akut på sjukhus. De kan behandlas på flera sätt:

• Läkemedel och endoskopi. Läkemedel kan minska trycket i tarm- leverkretsloppet och minska risken för fler blödningar. De ges ofta i samband med en kameraundersökning av matstrupen, så kallad endoskopi. 

• Ballongvidgning. Används ibland i den akuta fasen för att tillfälligt stoppa blödningen. En ouppblåst liten ballong förs in i det blödande området, där den blåses upp så att blödningen stoppas tills annan behandling kan genomföras.

• Ligaturbehandling. Under endoskopin kan läkaren placera ett gummiband, en ligatur, runt de blodkärl som blöder. Ligaturbehandlingen stoppar blödningen och tar bort åderbråcken. 

• Injektionsbehandling. Om ligaturbehandling inte fungerar eller inte är tillräcklig kan blödningen istället stoppas genom att injicera ett medel som sätter igen de blödande kärlen. 

• Kirurgi. I sällsynta fall kan blodkärlen förbindas på nya sätt med hjälp av kirurgiska ingrepp. En annan kirurgisk behandling som är vanligare är att lägga en förbindelse mellan stora vener (portavenen och levervenen) för att avleda det blod som ska passera levern, så att trycket i tarm- leverkretsloppet sänks. Därigenom minskas risken för nya åderbråck.

Sök vård akut om du har något av följande symtom:

• Illamående och blodiga kräkningar

• mörkfärgad avföring

Om du har leverskador och får svårigheter att svälja, eller en kräkningskänsla utan orsak ska du också söka vård. Det kan vara ett tecken på stora åderbråck i matstrupen som riskerar att spricka.

Om du har symtom som kan bero på brustna åderbråck i matstrupen ska du söka vård akut på sjukhus.