Hiv och aids

En hivinfektion orsakas av humant immunbristvirus, hiv. Humant betyder mänskligt och immunbrist heter det eftersom viruset förstör immunförsvaret, vilket innebär att kroppen får en sämre förmåga att stå emot infektioner och andra sjukdomar. Det går inte att bli av med viruset, men med en välinställd behandling går det att trycka ner virusnivåerna till ickemätbara nivåer. Då är hiv en kronisk sjukdom som inte längre smittar, men som kräver livslång behandling.

Om hiv inte upptäcks eller behandlas kan det med tiden leda till det allvarliga och livshotande slutstadium av infektionen som kallas aids (aquired immunodeficiency syndrome). Immunförsvaret är då så förstört att det får svåra följder.

Det finns vissa infektioner och cancerformer som nästan bara drabbar personer med försvagat immunförsvar. Dessa infektioner kallas för opportunistiska infektioner respektive opportunistiska tumörsjukdomar. Om en hivinfektion utvecklats till aids innebär det att immunförsvaret är så svagt att du börjar få sådana sjukdomar. Det kan röra sig om svampinfektioner, en ovanlig lunginflammation som heter pneumocystis carini eller en ovanlig form av cancer som heter Kaposis sarkom. Aids är samlingsnamnet för alla dessa sjukdomar som kan uppstå.

Med den effektiva behandling som finns idag behöver en hivinfektion inte utvecklas till aids. Tyvärr är tillgången till hivläkemedel dålig i många av världens länder. I många av de länder som är hårdast drabbade av hivepidemin har majoriteten av de smittade inte tillgång till behandling.

Hiv kan överföras genom blod, sperma, sekret från slidan eller bröstmjölk. Viruset kan överföras genom alla former av oskyddat sex. Det kan också överföras genom delade sprutor, via blodtransfusioner och genom transplanterade organ eller vävnader. Därför kontrolleras alltid blod, organ och vävnader för att säkerställa att smitta inte överförs. Ytterligare en smittväg är från mor till barn i samband med graviditet, förlossning eller amning.

Viruset är som mest smittsamt de första veckorna, när någon är nysmittad. Personer som får virushämmande behandling som fungerar är inte smittsamma. Hos personer som inte får behandling, eller om behandlingen inte fungerar tillräckligt bra, kan infektionen utvecklas till aids. Då är mängden viruspartiklar mycket hög, och så även smittsamheten.

Några veckor efter att du blivit smittad kan du få lindriga och övergående symtom som kallas för en primärinfektion. Vissa känner dock ingenting i det här stadiet. Dessa tidiga symtom på hivinfektion kan yttra sig som:

• feber

• ont i halsen

• svullna lymfkörtlar

• diarré

• muskelvärk

• huvudvärk

• hudutslag

De tidiga symtomen försvinner sedan av sig själva inom några veckor. Det kan sedan dröja flera år från smittotillfället till dess att symtom på sjukdom märks. Med behandling kan du leva med hiv som en kronisk sjukdom. 

Om viruset fortsätter föröka sig och förstöra immunceller kan det med tiden ge andra symtom, till exempel:

• feber

• trötthet

• svullna lymfkörtlar

• diarré

• viktnedgång

• svampinfektion i munnen

• bältros

• lunginflammation

Utan effektiv behandling kan en hivinfektion utvecklas till aids och de följdsjukdomar som då kan inträffa. Aids kan ge symtom i form av kraftiga infektioner av bakterier, svampar eller parasiter. Det kan också ge upphov till ovanliga cancerformer. Stora viktnedgångar, kronisk diarré, trötthet och svaghet är andra vanliga symtom vid aids.

Det finns en tillfällig behandling som används om du vet säkert att du nyligen utsatts för risk för smitta. Ett exempel är om du haft sex med en person som har hiv, och kondomen gick sönder.

Behandlingen kallas för PEP – postexpositionsprofylax – och måste starta inom 36 timmar efter att du utsatts för smitta. PEP är en förebyggande behandling som kan förhindra att infektionen får fäste, så du kanske slipper få hiv.

Det finns ingen behandling som kan bota hiv och göra att du blir av med viruset. Däremot finns flera olika läkemedel som kan minska virusnivåerna i kroppen. Behandlingen består av en kombination av flera olika substanser. Det ger bättre effekt då viruset attackeras på olika sätt samtidigt. Det minskar också risken att utveckla resistens mot läkemedlen. 

Vid välinställd behandling kan virusnivåerna bli så långa att de blir omätbara. Det betyder inte att viruset är borta, men det gör att du inte är smittsam längre. Det kommer också göra att du inte utvecklar aids.

Behandlingen vid hiv är livslång och behöver skötas noggrant för att undvika risken för att viruset blir resistent (motståndskraftigt) mot behandlingen.

En del kan få biverkningar av sina läkemedel. Då är det viktigt att ta upp detta med sin läkare, för att se om det kan gå att byta läkemedel eller justera behandlingen.

Om du har hiv kan du riskera att smitta andra när du har sex. Därför har du ett ansvar enligt Smittskyddslagen att informera den du ska ha sex med att du har hiv. Det kallas för informationsplikt. Om du har välinställd behandling anses risken för smitta så liten att du inte behöver berätta, utan då är du undantagen från informationsplikten. Det är din läkare som bedömer och beslutar om du har så pass välinställd behandling att du kan undantas från informationsplikten.

Om du misstänker att du kan ha fått hiv ska du testa dig. Du kan testa dig på en ungdomsmottagning, vårdcentral eller en särskild mottagning för sex- och samlevnad. De kallas ibland för venerologisk mottagning STI-mottagning eller STD-mottagning. Det är gratis att testa sig.

Om du vet säkert att det finns en risk att du kan ha blivit smittad ska du kontakta en infektionsmottagning på sjukhus eller en akutmottagning för att få en så kallad PEP-behandling. Läs mer under ”akut behandling vid risk för smitta”.

Vid misstanke om hiv krävs provtagning som inte kan utföras digitalt, utan kräver fysisk vård. Läs mer om var du kan testa dig under ”När bör jag söka våd”.