Restless legs

Restless legs är vanligare med ökande ålder, och mer vanligt hos kvinnor än hos män. Men besvären kan uppkomma i vilken ålder som helst, även hos barn. Tillståndet kan vara ärftligt, särskilt då besvären kommer innan 40 års ålder.

I många fall är det svårt att hitta en specifik orsak till restless legs. Vissa forskare tror det kan hänga samman med en obalans av dopamin som har betydelse för muskelrörelser. 

En del tillstånd och en del läkemedel kan öka risken för restless legs:

• Graviditet och hormonförändringar kan tillfälligt förvärra symtomen vid restless legs. Vissa kvinnor får restless legs för första gången i samband med graviditeten Besvären brukar i dessa fall gå över när barnet är fött. 

• Perifer neuropati är en form av skada på nerverna i händer och fötter som kan uppkomma till följd av kroniska sjukdomar som diabetes och alkoholism.

• Järnbrist kan orsaka eller förvärra restless legs. Om du har haft blödningar från mage eller tarm, om du har rikliga menstruationer eller om du är blodgivare kan du ha järnbrist.

• Njursvikt, och om du har njursvikt kan du även ha järnbrist. 

• Vissa läkemedel mot depression, illamående, allergier och mot psykiska sjukdomar kan öka risken för restless legs.

Det vanligaste är att ha symtom i underbenen, men besvären kan komma högre upp i benen och även i armarna. Det mest typiska symtomet är ett oemotståndligt behov av att röra benen. Andra vanliga kännetecken på restless legs är:

• Symtom som kommer efter vila. Krypandet och pirrandet kommer ofta efter att du suttit en längre stund, till exempel på ett möte, i en bil, ett flygplan eller på bio. 

• Att rörelse lindrar symtomen. Den obehagliga känslan lindras av att du rör dig, till exempel stretchar, vickar på benen, går en stund eller masserar benen.

• Symtom som blir värre på kvällen. Det är vanligt att besvären förvärras innan läggdags eller på natten. Sömnstörningar på grund av restless legs är vanligt.

Obehaget i benen vid restless legs finns i själva benet och muskeln snarare än i huden och känslan kan vara svår att beskriva. Personer med RLS beskriver det sällan som muskelkramper eller domningar utan snarare att det är ett obehag och att det:

• kryper

• värker

• kliar

• sticker

• pirrar 

• hettar

• svider

• pulserar

Symtomen vid restless legs kan komma och gå i perioder och variera i intensitet.

Besvären delas ofta in i två former av restless legs:

• Primär RLS där det saknas tydlig orsak. Symtomen har ofta startat i tonåren och det finns i allmänhet ärtfliga samband.

• Sekundär RLS som kan kopplas till en underliggande orsak som graviditet, järnbrist, njursvikt eller läkemedelsbehandling.

Här är exempel på vad du kan göra själv för att lindra symtomen vid RLS:

• Bad och massage. Det kan lindra symtomen att ta ett varmt bad och massera benen.

• Värme eller kyla. Prova dig fram med att använda värme och kyla, till exempel att hålla benen och fötterna antingen värmda eller kylda för att minska symtomen. Värmedyna eller kylpack kan vara bra hjälpmedel.

• Stretching och benövningar. En del får minskade besvär av att stretcha vadmusklerna på kvällen. Det kan också hjälpa att trötta ut vaderna med benövningar som tåhävningar (ställa sig på tå om och om igen) eller att gå upp och ner i trappor.

• Kvällspromenad. En lugn promenad på kvällen innan sovdags kan lindra besvären och göra det lättare att somna.

• Fysisk aktivitet. Regelbunden träning är bra för nästan allt, och kan även lindra symtom vid RLS. Men att träna för intensivt eller för sent på kvällen kan snarare förvärra symtomen.

• Goda sömnrutiner. Trötthet förvärrar symtomen vid RLS, och det är viktigt med goda sömnvanor. Det kan handla om att ha ett kallt, tyst och bekvämt sovrum, att somna och gå upp vid samma tid varje dag och se till att få minst sju timmars sömn per dygn. 

• Undvik nikotin, dra ner på kaffe och alkohol. Vissa upplever att de har mindre besvär om de undviker nikotinprodukter. Likaså kan det hjälpa att dra ner på kaffe och koffeinhaltiga produkter.

• Tillskott av vitaminer och mineraler. Tillskott av magnesium, järn eller vitamin B12 kan hjälpa. Diskutera med din läkare.

Målet med behandlingen är att lindra symtomen. Behovet av behandling varierar och beror på hur mycket obehag och inverkan på livskvaliteten som besvären orsakar.  

De flesta får diagnosen först i medelåldern, men kan då när de ser tillbaka minnas att de haft symtom längre tillbaka, i många fall redan i tonåren. Det är viktigt att försöka hitta eventuella underliggande orsaker som järnbrist eller en underliggande sjukdom. 

Vid sekundär RLS kan behandlingen bestå av tillskott av järn, folsyra, magnesium eller vitamin B12 som lindrar eller tar bort symtomen. Det kan också vara aktuellt att justera dosen eller sätta ut läkemedel som triggar besvären.

Det finns läkemedelsbehandling mot RLS som verkar genom att öka nivån av dopamin. Dessa läkemedel används även vid behandling av Parkinsons sjukdom och kan ha en del biverkningar. Det är viktigt att tillsammans med sin läkare bedöma nyttan av preparaten och väga det mot risken för eventuella biverkningar.

Om du har besvär av restless legs som du inte kan lindra själv, och som påverkar din vardag bör du söka vård.

Om du tror att du har restless legs och har besvär som påverkar din vardag behöver du utredas på ett sätt som inte är lämpligt att utföra med digital vård. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till.