Doktor.se

IBS

IBS (Irritable Bowel Syndrome eller colon irritabile) innebär att du ofta har ont i magen eller problem med avföringen. IBS är kroniskt men symptomen kan komma och gå i perioder. Det är en väldigt vanlig och ofarlig sjukdom som brukar börja i ung vuxen ålder. Orsaken till IBS är inte känd och det finns ingen specifik behandling.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Våra läkare och sjuksköterskor kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av dina magbesvär. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel på recept. Vid magbesvär kan det behövas en fysisk bedömning och provtagning för att utreda orsaken. Då hänvisar vi dig till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Vad är IBS?

IBS kommer från engelskans irritable bowel syndrome och kallas också för bland annat kolon irritabile eller känslig tarm. Det är en funktionell mag- och tarmstörning som gör att du har en ökad känslighet i hela mag-tarmkanalen.

Orsak till IBS

Orsaken till IBS är okänd men sjukdomen tros bero på flera faktorer. En sådan faktor är förändringar i tarmens funktion; både i tarmens muskler och nerver samt i samspelet mellan nerverna och hjärnan. Även psykosociala faktorer tros vara viktiga. Stress, ångest och oro kan hos många utlösa besvären, men räknas inte som en orsak. 

IBS är i regel en kronisk och återkommande sjukdom. Magbesvären kan dock inte smitta andra och sjukdomen ökar inte risken för cancer.

IBS - symtom

Besvären vid IBS kommer periodvis och varierar mycket mellan olika personer och även över tid. Sjukdomen börjar oftast i 30-40-årsåldern och är vanligare hos kvinnor än hos män.  

IBS kan ge några eller flera av nedanstående symtom:

  • kraftigt magknip under revbensbågarna

  • diffus, molande värk i mag-tarmkanalen

  • mer ont (eller en lättnad) efter att du ätit

  • mycket gaser och därav spänningar i tarmen

  • periodvis diarré eller förstoppning, och att konsistensen på avföringen varierar mycket.

  • slemmig avföring

  • känsla av att vara bajsnödig fast du precis har tömt tarmen

  • oregelbundna toalettvanor, allt mellan flera gånger per dag till flera dagar emellan.  

Diagnosen IBS baseras på att dina besvär börjat för minst sex månader sedan och att du minst tre dagar per månad under de senaste tre månaderna haft ont i magen samtidigt som:

  • dina toalettvanor är oregelbundna

  • du antingen har förstoppning, diarré eller växelvis både och

  • smärtan förändras när du bajsar, antingen till det bättre eller det sämre.

Du kan också få symtom från andra delar av kroppen, såsom:

  • magkatarr (dyspepsi)

  • illamående

  • symtom från underlivet

  • symtom från urinvägarna

  • hjärtklappning

  • svettningar

  • huvudvärk

  • trötthet

Vad kan jag göra själv?

Både de symtom du har och vad som hjälper kan skilja sig mycket mellan olika personer med IBS. Du kan lindra IBS på olika sätt beroende på vilka symptom du har:

  • Skriv matdagbok så att du lättare kan upptäcka vad som gör dig sämre. Skriv ner vad du äter och dricker och hur dina symtom påverkas. 

  • Undvik mat och dryck som förvärrar dina symtom. Du måste själv prova dig fram till vad som du mår bäst av att undvika, eftersom det är olika för alla. Exempel på mat och dryck som kan ge besvär är fet mat, kryddstark mat, kaffe och alkohol. 

  • Drick vatten. De flesta vuxna behöver 1,5-2 L vatten om dagen. Dricker du för lite vatten är det svårare för magen att smälta maten och det är lättare att bli förstoppad. Har du diarré förlorar du mer vatten än vanligt, då behöver du dricka lite mer vatten. 

  • Prata med en läkare eller dietist om vad du bör och inte bör äta. Vissa blir hjälpta av att äta enligt FODMAP, en kost där du undviker att äta kolhydrater som är svåra för tarmen att bryta ner. Om du vill prova att äta enligt FODMAP är det bra att först prata med en dietist.  

  • Ät mindre gasbildande mat om du har problem med mycket gaser i magen. Exempel på sådan mat är kål, bönor, lök, paprika och produkter som innehåller sötningsmedel. 

  • Välj laktosfria produkter om du är känslig för laktos. 

  • Ät små portioner ofta, stora portioner kan förvärra besvären.

  • Ät långsamt i lugn och ro, stressa inte. 

  • Ät lagom mycket och rätt sorts fibrer. Mat som innehåller mycket fibrer är bra vid förstoppning, förutsatt att du också dricker mycket vatten, men hjälper inte mot magont. Istället kan det göra mer ont i magen om du äter för mycket fibrer. Lösliga fibrer från frukt och grönsaker kan lindra dina symtom, medan olösliga fibrer från sädesslag och fullkornsprodukter kan öka besvären. 

  • Prova probiotika om du har problem med mycket diarréer. Probiotika innehåller goda bakterier som kan stärka tarmen och kan köpas i kapselform på apoteket. Det finns även livsmedelsprodukter i mataffären som innehåller probiotika, till exempel särskild yoghurt. 

  • Försök att gå på toaletten regelbundet. Det går att träna upp en rutin för när du ska bajsa. Försök att bajsa vid samma tidpunkt på dygnet. Håll dig inte om du känner att du behöver gå. Stressa heller inte, utan låt det ta den tid det tar. 

  • Utöva fysisk aktivitet. Många upplever att de mår bättre när de tränar även om det saknas bevis för att träning minskar IBS-symtom.

  • Få tillräckligt med sömn och undvik stress. Sömnbrist och stress kan förvärra IBS, så försök ha en regelbunden sömnrutin och undvik långvarig stress.

  • Läs på och lär dig mer om IBS. Att lära dig mer om IBS och din mage kan dels ge dig tips på vad du kan göra för att må bättre, dels kan det minska stress och oro över dina symtom.

  • Undvik vissa naturläkemedel, eftersom de kan innehålla tarmretande ämnen som kan orsaka diarré.

Behandling vid IBS

Det finns ingen specifik behandling för IBS, men det finns behandling som kan minska de olika symtomen. Ett första steg är att säkerställa att det rör sig om IBS och inte något annat. För många kan det räcka att slippa oroa sig för att bli bättre.  

Beroende på vilka symtom du har kan behandlingen vara:

  • läkemedel mot diarré

  • läkemedel mot förstoppning

  • behandling mot buksmärta

  • behandling mot gasighet

  • utbildning om IBS med en dietist

När bör jag söka vård?

Om du tror att du har IBS ska du söka vård. Besvär från magen kan bero på många olika saker, så det är bra att få en medicinsk bedömning av symptomen. 

Sök vård så snart som möjligt om:

  • du är över 50 år och får symtom som du inte känner till sedan tidigare

  • du gått ner mycket i vikt under en kort tid utan att du har bantat

  • du ser blod i avföringen eller om avföringen är svart

  • du kräks och innehållet är mörkbrunt eller blodigt

Frågor och svar om IBS

Ewa Lundborg - Doktor.se2020-06-29Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-19