Körtelfeber

De flesta har haft körtelfeber utan att veta om det, när de var barn. Hos barn ger infektionen inga eller lindriga symtom. Däremot om en vuxen eller tonåring får körtelfeber kan det ge en kraftig infektion som ger symtom i flera veckor. Sjukdomen smittar via saliv och kyssar och kallas därför även för ”kissing disease”.

Orsak till körtelfeber

Körtelfeber kallas även för mononukleos och är en infektion med Epstein Barr-virus (EBV) som nästan alla får någon gång i livet. De flesta får det som små barn och symtomen är då som en enkel förkylning. Blir du infekterad för första gången som tonåring eller vuxen så kan förloppet vara mer besvärligt, men har du väl haft infektionen så är du vanligen immun resten av livet. Sjukdomen kallas för körtelfeber eftersom svullna lymfkörtlar är ett vanligt symtom. 

Viruset är salivburet och kan därför överföras med kyssar, vilket gör att körtelfeber ofta kallas för ”kissing disease” på engelska. Det kan också överföras via kroppskontakt och sex. Efter att viruset fångats upp via saliven sprids det till blodet och vidare ut i kroppen. Det ger påverkan på lymfvävnad, framför allt halsmandlarna och lymfkörtlar på halsen, men även lever och mjälte kan bli inflammerade. 

EBV tillhör gruppen herpesvirus och finns kvar i kroppen livet ut, men det är mycket sällsynt att få en ny infektion.

Symtom på körtelfeber

Symtomen vid körtelfeber hos vuxna liknar symtomen vid andra virusinfektioner som halsfluss, men är ofta kraftigare och varar längre. Vanliga symtom är:

  • hög feber
  • trötthet
  • dålig aptit
  • huvudvärk
  • ont i kroppen
  • ont i halsen 
  • att det är svårt att svälja
  • svullna körtlar i halsen, i armhålorna och i ljumskarna.
  • halsmandlarna kan ha vita beläggningar och det kan uppstå röda prickar i gommen.
  • Illaluktande andedräkt

Körtelfeber kan ge inflammation i lever och mjälte. Om levern drabbas kan de ge symtom som gulaktiga ögonvitor. Mjälten kan bli svullen och öm.

Vad kan jag göra själv?

Du kan lindra symtomen vid körtelfeber genom att:

  • Ta receptfria läkemedel mot feber och smärta.
  • Dricka mycket kall eller varm dryck, för att lena halsen. 
  • Om halsen gör mycket ont kan du prova halstabletter eller spray som bedövar halsen. Fråga personalen på apoteket.
  • Undvik att anstränga dig och vänta med hård träning tills du är helt återställd
  • En månad efter att du haft körtelfeber bör du undvika kraftig ansträngning och aktiviteter som kan skada mjälten, till exempel kontaktsporter, lagsporter med tacklingar och ridning. Mjälten blir ofta svullen vid körtelfeber och kan brista om du får ett slag mot kroppen.  

Eftersom levern påverkas vid körtelfeber ska du undvika alkohol tills du känner dig helt frisk.

Behandling vid körtelfeber

Körtelfeber är en virusinfektion och därför fungerar inte antibiotika. Du kan lindra smärta med receptfria läkemedel, vila och dricka mycket vätska.

I sällsynta fall blir infektionen så svår att du behöver vård på sjukhus, till exempel om du har hög feber, allmänpåverkan och har svårt att få i dig vätska och näring.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

  • Om du har hög feber och halsont i mer än två dygn, och inte har tecken på förkylning
  • Om du tror att du har fått körtelfeber och samtidigt har någon sjukdom eller tar läkemedel som sänker ditt immunförsvar
  • Om du vet att du har körtelfeber och får mycket svåra smärtor i magen

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma symtom, ge rådgivning och behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på vissa orter.

Frågor och svar om körtelfeber

Några frågor och svar kring körtelfeber.

Vad är körtelfeber?

Körtelfeber är en virusinfektion som de flesta haft när de var barn, med milda eller inga symtom. Reaktionen hos tonåringar och vuxna är kraftigare med hög feber, ont i halsen och påtaglig trötthet. Sjukdomen kan pågå i flera veckor och tröttheten i ytterligare någon månad.

Varför uppstår körtelfeber?

Infektionen kommer av att Epstein Barr-viruset (EBV) tar sig in i blodet och kan inflammera både lever och mjälte. Medan infektionen bekämpas blir lymfkörtlarna mycket uppsvällda, därav namnet. Efter den akuta fasen lever viruset vidare i kroppen. Man uppskattar att nästan alla, 95 procent av befolkningen, bär på EBV.

Senast uppdaterad: 2020-07-03
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med