Leukemi | blodcancer

Leukemi är ett samlingsnamn för cancer i blodbildande vävnader, som benmärgen och lymfsystemet. Det får framför allt påverkan på vita blodkroppar. Leukemi kan vara akut eller kronisk, och de olika former av leukemi behandlas på olika sätt. Akut leukemi kan drabba alla åldrar, även barn, medan kronisk leukemi främst drabbar äldre.

Orsaker till leukemi

Leukemi uppstår när celler som ska bli blodceller eller blodkroppar förändras, muteras, så att de inte följder den naturliga livscykeln för celler i kroppen. I stället undgår de att dö, och fortsätter dela sig okontrollerat. Det tar över utrymmet och tränger ut friska blodkroppar, som det i stället blir brist på.

Forskare vet ännu inte varför leukemi uppstår. Det tycks vara en kombination av flera faktorer, både genetiska och miljömässiga.

Olika typer av leukemi

Det finns flera former av leukemi som delas in beroende på vilka blodceller som drabbas (lymfatisk eller myeloisk), och om sjukdomen är akut eller kronisk. Hos vuxna är det vanligare med kronisk leukemi än akut leukemi. Här är en kortfattad beskrivning av de olika formerna:

  • Akut lymfatisk leukemi, ALL, är den vanligaste typen av leukemi hos barn. ALL kan också drabba vuxna.
  • Akut myeloisk leukemi, AML, är den vanligaste typen av akut leukemi, och förekommer hos både vuxna och barn.
  • Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en form av lymfom och den vanligaste formen av kronisk leukemi hos vuxna. Barn får inte KLL. Det är vanligt att ha sjukdomen i många år utan symtom, och utan att behöva behandling. Behandling ges då sjukdomen ger besvär. KLL är för det mesta en livslång sjukdom.
  • Kronisk myeloisk leukemi, KML, drabbar huvudsakligen vuxna men förekommer även hos barn. Det är en sjukdom som utvecklas långsamt, och oftast är livslång. Personer med KML kan vara symtomfria eller ha milda symtom i månader eller år innan sjukdomen övergår i en mer akut fas.
  • Andra former av leukemi. Det finns flera andra former av leukemi som är mer ovanliga, till exempel myelodysplastiska syndrom, hårcellsleukemi och myeloproliferativa sjukdomar.

Symtom på leukemi

Leukemi ger symtom som kan skilja sig åt beroende på vilken typ av leukemi det rör sig om. Symtomen kommer hastigare vid akut leukemi och mer långsamt vid kronisk leukemi. Vanliga tecken och symtom är till exempel:

  • feber och frossa som inte går över
  • bestående trötthet och svaghet
  • återkommande infektioner
  • svårläkta sår
  • oönskad viktnedgång
  • svullna lymfknutor, förstorad lever eller mjälte
  • näsblod
  • blåmärken
  • blödningar utan orsak
  • små röda eller lila prickar i huden (petekier). Prickarna ses tydligast på ljusa hudpartier. Vid mörkare hudtoner kan färgen snarare vara mörkare än den vanliga hudfärgen och mindre framträdande. På mycket mörk hud kan det svårt att se den här typen av symtom, möjliga ställen är på fotsulor eller handflator.
  • nattlig svettning
  • ömhet och värk i leder och skelett.

Flera av dessa symtom kan uppkomma av andra orsaker än leukemi. Om du får besvär som inte ger med sig är det bra att utreda orsaken.

Behandling vid leukemi

Valet av behandling vid leukemi beror på många faktorer, till exempel vilken typ av leukemi du har, ditt hälsotillstånd i stort och hur sjukdomen påverkat din kropp.

  • Vid akut leukemi är målet att bli av med alla cancerceller och minska risken för återfall.
  • Vid kronisk leukemi är målet med behandlingen att du ska kunna leva att så bra liv som möjligt med din cancerdiagnos. Med behandling är det också möjligt att hindra sjukdomen från att övergå i allvarligare former.

Behandlingen vid leukemi ges ofta i flera delar. Här är exempel på metoder som används:

  • Cytostatika, cellhämmande läkemedel som dödar celler genom att förhindra celldelning.
  • Målriktade läkemedel, som fokuserar på specifika avvikelser som skiljer cancerceller från vanliga celler. Det finns två huvudsakliga grupper av målriktade läkemedel: monoklonala antikroppar och små molekyler. Monoklonala antikroppar är jättestora och utövar effekt på cancercellernas yta, där de kan märka upp dem så att de kan dödas av immunförsvaret. Små molekyler är så små att de också kan ta sig in i cancercellerna. De verkar genom att blockera eller störa cancercellernas signalvägar.
  • Strålbehandling används ibland för att rikta behandling till särskilda delar av kroppen, eller hela kroppen. Kan också användas som förberedelse inför stamcellstransplantation.
  • Stamcellstransplantation. Stamceller är omogna celler, ett förstadium till olika specialiserade celler i kroppen, bland annat blodceller. Vid en transplantation kan dina egna stamceller tas ut, för att kunna ge höga doser av cytostatika utan att stamcellerna skadas. Därefter sätts dina egna stamceller tillbaka in i benmärgen. Du kan också få stamceller från en donator, vilket ger dig möjlighet att bygga upp ett nytt immunsystem som kan angripa tumörcellerna i din kropp. Det ger en möjlighet att helt bli av med cancern, men är en mycket krävande behandling.
  • Immunterapi innebär att det egna immunsystemet används för att bekämpa cancer. Vid cancer har immunförsvaret blivit sämre på att identifiera cancerceller, som egentligen ska uppfattas som defekta och tas bort. Immunterapi går ut på att hjälpa immunsystemet att hitta cancercellerna med målet att slå ut dem. Målriktade läkemedel i form av antikroppar ingår i gruppen, men det finns också andra typer av immunterapi.
  • Understödjande behandling ges för att lindra biverkningar, minska symtom och förhindra komplikationer. Här ingår till exempel blodtransfusioner vid låga blodvärden, läkemedel som minskar illamående och antibiotika för att bekämpa infektioner.

När bör jag söka vård?

Om du tror att du eller ditt barn har leukemi ska du söka vård på en barnläkarmottagning eller vårdcentral.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och med rådgivning. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning. Vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökningar.

Frågor och svar om leukemi

Här har vi samlat några frågor och svar om leukemi

Vad är leukemi?

Leukemi kallas ibland också blodcancer och är ett gemensamt namn för flera olika typer av cancer som uppstår i blodbildande vävnader eller lymfsystemet.

Kan blodcancer smitta genom öppna sår?

Nej, blodcancer liksom andra former av cancer smittar inte.

Hur upptäcker man leukemi hos barn?

Leukemi kan ge allmänna och diffusa symtom som trötthet, blekhet, infektionskänslighet. Det kan också göra det lättare att få blåmärken och sår som inte läker samt ömhet och värk i leder och skelett. Ett annat symtom är små knappnålsstora prickar i huden, så kallade petekier.

För små barn kan det vara svårt att förklara vad som inte känns bra, och symtomen kan upplevas som kinkighet och irritabilitet. Som förälder kan du märka att något inte känns rätt, och att barnet gradvis blir sämre och sämre.

Leukemi kan ge prickar i huden, vad är det?

De kallas petekier och är små blödningar från de minsta blodkärlen, kapillärerna, i hudens yttersta lager. De förekommer vid leukemi, men det finns många andra tillstånd som kan ge petekier, till exempel allergiska reaktioner.

Senast uppdaterad: 2022-01-21
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med