Multipel skleros (MS)

MS är en sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet. Vid MS attackerar immunsystemet det skyddande höljet runt nervtrådarna, vilket gör att nervsignaler blockeras eller fördröjs. Tidiga symtom på sjukdomen är till exempel att du ser sämre och får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Det går inte att bota sjukdomen, men det finns behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.

Symtom på MS

MS ger symtom som varierar mycket beroende på vilken del av nervsystemet som är påverkat. 

Det är vanligt att få symtom som påverkar rörelseförmågan, så som:

  • domningar eller försämrad kraft i en arm, ett ben, eller både och
  • svårigheter att hålla balansen, och att gå som vanligt
  • skakningar och svårighet att kontrollera rörelser, vilket kan kännas som klumpighet eller att kroppen inte lyder
  • stelhet i musklerna

Besvär med synen är också vanligt, till exempel:

  • att synförmågan försvinner helt eller delvis, ofta på ett öga i taget. 
  • att det gör ont när du rör ögonen
  • att du ser dubbelt
  • att du får dimsyn

En del personer med MS får också problem med kognitiva funktioner, så som:

  • svårigheter att komma ihåg saker
  • svårigheter med inlärning och problemlösning
  • svårigheter att koncentrera sig och dra slutsatser

Andra symtom vid MS är till exempel:

  • depression och nedstämdhet
  • sluddrigt tal
  • trötthet och nedsatt arbetsförmåga
  • yrsel
  • nedsatt kontroll över urinblåsan
  • nedsatt sexuell förmåga


Tänk på att flera av dessa symtom är vanliga och kan bero på andra sjukdomar och tillstånd än MS. Om du utvecklar ett eller flera av dessa symtom och inte vet vad de beror på ska du söka vård för att få hjälp att ta reda på orsaken.

Orsaker till MS

Den exakta orsaken till MS är okänd. Det anses vara en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader. Vid MS angrips det skyddande höljet, myelinet, som finns runt nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Det skapar en inflammation, och nervtrådarna kan komma till skada. Det gör att nervsignalerna i de drabbade delarna blir blockerade eller fördröjda, vilket skapar en rad olika symtom. 

Varför en del drabbas av MS och andra inte är inte känt. Det är sannolikt en kombination av vissa gener och faktorer i miljön. 

Riskfaktorer för MS

Faktorer som ökar risken att få MS är bland annat:

  • Din ålder. MS debuterar ofta i åldern 20-40 år. Men även yngre och äldre kan insjukna.
  • Ditt kön. MS är vanligare bland kvinnor. 
  • Genetiska släktingar med MS. Om du har nära genetiska släktingar med MS har du högre risk att utveckla sjukdomen.
  • Vissa infektioner. Det finns virusinfektioner som kopplats till högre risk att utveckla MS, till exempel Epstein-Barr-virus. 
  • Vitamin D. Lägre nivåer av vitamin D har kopplats till högre risk att utveckla MS.
  • Rökning. Cigarettrökning har kopplats till högre risk att utveckla MS.

Olika former av MS

MS delas in i olika varianter:

MS med skov (RRMS)

De flesta med MS får en sjukdom som går i skov, det vill säga perioder av akut försämring då du har tydliga besvär. Det kallas internationellt för relapsing remitting MS, RRMS. Skoven varar alltifrån några dagar till månader. Inflammationen kan läka ut efter ett skov, och då kan symtomen försvinna helt eller delvis under en period. Tiden mellan skoven varierar mycket från person till person. En del har flera år mellan skoven, medan andra får täta skov redan det första året. 

De flesta får fler och fler kvarvarande symtom för varje skov. Efter 10 – 20 år går majoriteten över i den variant av MS som kallas för sekundär progressiv form. Men en del går inte vidare i en andra fas, utan har en fortsatt mild sjukdom med lindriga besvär. 

Primär progessiv MS – MS utan skov

Knappt var femte person med MS, särskilt de som är äldre vid insjuknandet, får MS utan skov. Då utvecklas sjukdomen långsamt med en gradvis ökning av besvären utan symtomfria perioder.

Sekundär progressiv MS (SPMS)

Efter ungefär 10-20 år av MS med skov är det vanligt att sjukdomen går vidare till en andra fas som kallas för sekundär progressiv MS, SPMS. Det typiska är då att få en gradvis försämring av sjukdomen utan symtomfria perioder. 

Första kliniska skov, CIS

En del personer får bara ett första skov som tycks vara MS, men blir därefter fullt friska utan några tecken på sjukdom. Om undersökningar inte visar på typiska förändringar i hjärnan kan diagnosen MS inte ställas av en enstaka sjukdomsepisod, utan först om det eventuellt kommer ett nytt skov. En sådan enstaka sjukdomsepisod kallas för clinically isolated syndrom, CIS.

Behandling vid MS

Vid MS ges behandling för att bromsa sjukdomsförloppet, förkorta skoven och lindra symtomen. Det finns ingen behandling som helt kan ta bort sjukdomen.

Här är exempel på behandling:

  • Läkemedel vid MS som bromsar sjukdomen. Det finns en rad olika läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet. De påverkar immunsystemet för att därigenom dämpa inflammationen i hjärna och ryggmärg. Läkemedelsbehandlingen pågår under många år, och kan ges i form av injektioner, dropp eller tabletter beroende på vilket läkemedel du får förskrivet. 
  • Läkemedel vid akut försämring. I samband med ett skov kan du få en kortisonbehandling för att dämpa inflammationen. 
  • Behandling för att lindra symtom. Beroende på dina symtom kan du få olika typer av behandling. Det kan till exempel vara för att lindra symtom som svårigheter att kontrollera blåsan, muskelkramper, nedstämdhet eller svår trötthet. 
  • Fysioterapi. Du kan få hjälp att stretcha ut och stärka dina muskler, vilket kan göra det lättare i ditt dagliga liv.
  • Psykologisk behandling används vid problem med stress, ångest, nedstämdhet eller depression

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del saker du kan göra själv för att må bättre.

Här är några exempel:

  • Fysisk aktivitet. Du kan få hjälp av en fysioterapeut för att hitta vilken form av fysisk aktivitet som passar bäst för dig. Motion kan förbättra din balans, rörlighet, styrka och förbättra tarmsymtom. Motion kan också lindra psykisk påverkan, till exempel ångest och depression. 
  • Minska stillasittandet. Pauser i stillasittandet och att få in rörelse i vardagen har stor betydelse.
  • Hantera värme. MS ger en ökad känslighet mot värme, vilket kan vara jobbigt i samband med fysisk aktivitet och under varma sommarmånader. Fråga din vårdgivare om hjälpmedel eller andra strategier som kan hjälpa dig. 
  • Rökstopp. Rökning ökar risken att må sämre och påverkar sjukdomsförloppet negativt.
  • Hälsosam mat. Stärker hälsan generellt och hjälper kroppen att fungera bättre. 

 

Strategier för att hantera kognitiva problem:

  • Ta korta pauser i arbete som kräver koncentration.
  • Välj att göra mer krävande aktiviteter eller arbetsuppgifter de dagar du orkar mer, och spara mindre krävande uppgifter till dagar då du är tröttare. 
  • Träna hjärnan regelbundet och håll den aktiv. Det kan handla om att lösa korsord, sudoku, sticka, rita, läsa, engagera dig i aktiviteter eller att utmana hjärnan på andra sätt.
  • Prova mindfulness eller meditation.

Strategier för att hantera stress, ångest och nedstämdhet:

  • Prata med din vårdgivare för att få hjälp i form av samtalsstöd eller psykologisk terapi. 
  • Berätta för dina närmaste hur du känner, det får det ofta att kännas bättre
  • Var noga med rutiner för mat, sömn och fysisk aktivitet, eftersom det gör att du får lättare att hantera psykiska påfrestningar. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du får symtom som kan bero på MS. 

Du börjar med att kontakta en vårdcentral, och om läkaren bedömer att det behövs kommer du att få en remiss för fortsatt utredning hos en neurolog, specialist inom sjukdomar i nervsystemet.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Om du misstänker att du har MS kan du vända dig till oss för en första bedömning. Doktor.se har vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till. Därefter kan du bli hänvisad vidare för fortsatt utredning. Vid MS krävs fysisk vård för utredning och behandling.

Frågor och svar om MS

Vad är MS?

MS är en neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg, det centrala nervsystemet. Vanliga symtom tidigt i sjukdomen är synsvårigheter och svaghet eller känselbortfall i en arm eller ett ben.

Vad betyder MS?

MS står för Multipel skleros. Multipel betyder många. Sklera är de plack, förhårdnader som kan uppkomma på grund av ärrbildning där det skyddande höljet runt nerverna varit inflammerat. Vid MS bildas många sådana plack, vilket gett namn till sjukdomen.

Hur börjar MS?

MS börjar oftast i åldern 20–40 år, men kan debutera både tidigare och senare. Vanliga tidiga symtom är synpåverkan och känselbortfall i ett ben eller en arm. Det är vanligt att sjukdomen går i skov, där perioder av försämring följs av perioder med få eller inga symtom. Hos de flesta försämras sjukdomen gradvis över tid. 

Senast uppdaterad: 2021-11-04
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med