Ont i ryggen

Det är mycket vanligt att ha ont i ryggen. De flesta har ont i den nedre delen av ryggen som kallas för ländryggen, men du kan också ha ont i bröstryggen. Ibland behövs behandling men oftast går värken över av sig själv.

Vad är ryggont?

Det finns många olika sorters smärta i ryggen. Smärtan kan vara skarp eller molande, förvärras i samband med vissa rörelser eller kännas hela tiden. Hur det känns beror på orsaken och vilken del av ryggen som är drabbad.

Ryggraden består av en rad av kotor staplade på varandra. I ena delen av varje kota finns ett hål, genom vilken ryggmärgen löper. Mellan varje kota finns en led som kallas för facettled, som gör ryggraden rörlig. I andra delen av kotorna, som kallas för kotkroppen, finns en skiva av brosk mellan varje kota. Dessa skivor kallas för diskar. I ryggen finns också ledband som stödjer lederna, muskler, och senor som kopplar ihop musklerna med skelettet. Ryggont kan bero på smärta i ryggradens diskar, facettleder, ledband och muskler.

Orsak till ryggont

Om du har ont i ryggen kan det bero på

  • skada
  • inflammation
  • muskelspänningar
  • förändringar i skelettet
  • underliggande sjukdom.

Risken för många ryggproblem ökar med åldern. Exempelvis kan facettleder och diskar bli inflammerade och slitna med åldern. Vissa har stora förändringar på ryggraden utan att uppleva smärta, medan andra har väldigt ont trots att förändringarna är små.

Vid diskbråck har en av ryggradens diskar gått sönder och hamnat ur position. Oftast gör det inte ont, men ibland kan disken trycka mot ryggmärgen eller nervrötter och orsaka smärta i ryggen eller ischias, strålande smärta ner i benet.
Inflammation kan uppstå i både ryggradens diskar (diskit) och kotor (spondylit).

Dåliga arbetsställningar kan orsaka ryggont om du till exempel

  • lyfter tungt
  • böjer och vrider kroppen när du lyfter saker
  • sitter mycket stilla
  • arbetar på skakande eller vibrerande underlag.

Sjukdomar som kan göra att du får ont i ryggen är exempelvis följande:

  • Osteoporos, benskörhet, kan göra att ryggkotorna trycks ihop. Det kallas för kotkompression.
  • Ankyloserande spondylit (tidigare kallad Bechterews sjukdom), en reumatisk sjukdom som orsakar inflammation i leder och muskelfästen, till exempel vid ryggraden. Kallas även pelvospondylit eller axial spondylartrit.
  • Forestiers sjukdom, DISH, är en annan reumatisk sjukdom. Den kan orsaka smärta och stelhet i ryggen.
  • Cancersjukdomar kan ibland sprida sig och ge upphov till metastaser som orsakar smärta i ryggen.

Smärta i bröstryggen kan ibland komma från hjärtat eller lungorna, exempelvis vid

Symtom på ryggont

Du kan ha olika typer av smärta beroende på orsaken. Smärtan kan öka gradvis eller komma akut.

Ryggont kan exempelvis kännas

  • skärande
  • huggande
  • molande
  • strålande
  • krampaktig.

 

Ont i ländryggen

Svag, gradvis ökande värk, som ökar när ryggen belastas och kommer i kombination med trötthet kallas för ”vanligt ryggont”. Akut smärta i samband med att du lyfter något eller vrider dig åt sidan kallas för ryggskott. Du känner då en låsning i ryggen och kan få kramp i ryggmusklerna. Det kan kännas som att ryggen håller på att gå av och smärtan kan upplevas skärande, huggande eller molande, men är helt ofarligt. Ryggskott kallas också för lumbago acuta.

Lumbago-ischias är när du får ont i ländryggen och samtidigt känner en strålande smärta ner i ett ben, ner till foten. Namnet kommer från att lumbago betyder ländrygg och ischiasnerven, som orsakar smärta ner i ett ben när den är irriterad eller inflammerad. Du kan också bli svag i benmusklerna eller få nedsatt känsel i benet.

 

Ont i bröstryggen

Det är vanligt att ha ont mellan skulderbladen om du har smärta i bröstryggen. Smärtan kan komma från spänningar i musklerna eller från skelettet och kännetecknas då av följande:

  • Smärtan strålar från ryggen fram mot bröstet.
  • Du får krampaktiga, skarpa smärtor på sidan av bröstet.
  • Du får mer ont när du rör på armarna eller nacken.
  • Värken blir värre när du andas djupt.
  • Din kroppsställning påverkar smärtan.

Smärta i bröstryggen kan också komma från hjärtat eller lungorna och kännetecknas då ofta av följande symtom:

  • Smärtan är tryckande och stark.
  • Det känns som att du har ett band runt bröstet.
  • Smärtan kan också stråla ut till armen, nacken, käkarna, magen eller ryggen, oftast på den vänstra sidan.
  • Det känns bättre om du vilar och värre om du exempelvis går i trappor/uppförsbacke eller springer.
  • Du blir blek och svettig.
  • Du får svårare att andas.
  • Din puls ökar.

Vad kan jag göra själv?

Om du har ont i ryggen kan du följa nedanstående råd:

  • Var fysiskt aktiv: Om du har tillfälliga ryggbesvär är det viktigaste att fortsätta vara aktiv. Försök att leva som vanligt även om det gör ont, det gör att du snabbare blir bättre. Att vila kan göra musklerna svagare och att det tar längre tid att bli bra. Gå gärna på promenader och simma. Om det inte gör att smärtan ökar, är det också bra att göra övningar som stärker rygg- och magmuskler.
  • Smärtstillande tabletter: Värktabletter kan vara bra under en kortare period, för att du ska kunna röra dig som vanligt och sova bättre.
  • Undvik tunga lyft och vridningar: Det är inte bra att lyfta och bära tungt om du har ont i ryggen, det kan förvärra smärtan. Om du behöver lyfta något så tänk på att böja på benen istället för ryggen, att hålla det du lyfter nära kroppen, och att undvika att vrida ryggen i sidled.
  • Undvik att sitta lågt ner: Det kan vara svårt att ta sig upp från låga soffor eller stolar när du har ont i ryggen.
  • Stöd svanken vid vila: När du vilar, sittande som liggande, kan det vara skönt att lägga en kudde eller ihoprullad handduk som stöd under svanken.
  • Tänk på din arbetsställning: Tänk på hur du står och sitter, och på om du kan ändra din arbetsställning på något sätt för att avlasta ryggen. Om du har ett sittande arbete kan det vara bra att investera i ett höj- och sänkbart skrivbord.
  • Minska på stressen: Otrivsel och stress kan öka risken att få ryggbesvär.

Behandling av ryggont

Vid problem med smärta i ryggen ges behandling som anpassas individuellt beroende på vad som är orsaken till smärtan. Här är exempel på behandlingar som används:

  • Fysisk träning är väldigt viktig vid ryggont. Det är bra med vanlig vardagsmotion, men du kan också få ett personligt anpassat träningsprogram av en fysioterapeut.
  • En fysioterapeut kan också hjälpa dig med behandling, och med att hitta orsaken till varför du har ont så att du kan förebygga framtida besvär.
  • Smärtstillande läkemedel kan behövas under en tid för att du ska kunna röra på dig. Om det inte räcker med receptfria läkemedel kan läkare i en del fall skriva ut läkemedel på recept.
  • Muskelavslappnande läkemedel används vid en del smärttillstånd, men det finns inte mycket stöd för att det ger effekt.
  • Psykologisk behandling kan vara viktig om du har ont under lång tid. Smärtan kan upplevas annorlunda beroende på hur du mår och hanterar situationen.
  • Operation är ibland ett alternativ, till exempel vid diskbråck som ger stor påverkan på nerver eller om diskarna i ryggraden sjunkit ihop.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du haft ont i ryggen i två till tre veckor, särskilt om du är över 55 år. Om du har ett barn som får ont i ryggen ska du alltid söka vård för att utreda orsaken.

Sök genast vård om du plötsligt får ont i ryggen efter en olycka eller ett fall, eller om du har ont i ryggen samtidigt som något av följande stämmer in på dig:

  • Du upplever domningar eller en nedsatt känsel kring könsorganet eller ändtarmen.
  • Du känner inte när du är kissnödig, eller du kissar på dig.
  • Du har stickningar eller domningar i båda benen.
  • Du känner dig svag i båda benen.
  • Du har ont i bröstkorgen eller magen.
  • Du har feber och känner dig riktigt sjuk.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

På Doktor.se arbetar erfarna fysioterapeuter, sjuksköterskor och läkare. Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom, behandling och vid behov med hänvisning till fortsatt utredning och ytterligare behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan bli undersökt.

Frågor och svar om att ha ont i ryggen

Vad kan ont i ryggen bero på?

Att ha ont i ryggen kan ha många anledningar. Exempelvis en skada eller felaktig belastning av ryggen under längre tid, eller en inflammation i ryggradens kotor, diskar eller leder. Olika reumatiska sjukdomar, cancersjukdomar eller benskörhet kan också leda till smärta i ryggen.

Hur behandlas smärta i ryggen?

Vid smärta i ryggen är det viktigt att hålla sig fysiskt aktiv. Du ska dock undvika rörelser som ökar smärtan, exempelvis att lyfta tungt och att vrida ryggen åt sidan. Övningar och manuell behandling från fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan hjälpa. Smärtstillande och muskelavslappnande läkemedel är ibland nödvändigt för att kunna fortsätta att röra på sig. I vissa fall är operation ett alternativ, när annan behandling inte hjälper.

Senast uppdaterad: 2022-02-18
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med