PMS

Premenstruellt syndrom

PMS innebär att du får besvär perioden innan du får din mens. Du kan bland annat få svängningar i humöret, få ömma bröst och svullna i kroppen. PMS är kort för premenstruellt syndrom. Det finns mycket du kan göra för att lindra dina besvär och om du har svår PMS finns behandling som kan hjälpa. 

Vad är PMS?

PMS står för premenstruellt syndrom och innebär att du får besvär dagarna innan du får din mens. Besvären är ofta både psykiska och fysiska, till exempel humörsvängningar, svullen mage och att det spänner i brösten. Det är vanligt med PMS, men olika personer kan få olika slags besvär. Det kan också variera mellan olika månader hur mycket besvär du får.

PMDS

Om du har mycket svår PMS med stor påverkan på humöret, kallas det för PMDS, eller premenstruellt dysforiskt syndrom. Oftast ger PMDS psykiska besvär som kan likna symtom vid ångest och depression, men som dock avtar när mensen kommer. Symtomen vid PMDS kan vara så starka att de påverkar hela tillvaron.  

PMDS kallas på engelska för PMDD, som står för Premenstrual Dysphoric Disorder.

Orsak till PMS och PMDS

Det är okänt vad som ligger bakom PMS och PMDS, men forskarna tror att det kan bero på att den som drabbas är känslig mot de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner. Halten av progesteron ökar i kroppen när du fått ägglossning, men avtar igen efter ungefär två veckor om du inte blivit gravid och får mens. Det är under denna tid, mellan ägglossningen och mensen, som PMDS och PMS ger symtom.

Symtom på PMS och PMDS

PMS och PMDS börjar vanligtvis någon vecka innan du ska få mens och blir lindrigare eller försvinner när mensen kommer. Du kan alltså ha kvar symtom på PMS eller PMDS under mensens första dagar. Vissa har besvär redan under ägglossningen och det kan vara så att du har besvär ända från ägglossningen tills efter mensen börjat. 

Du kan få något eller flera av följande symtom vid PMS och PMDS:

  • Du känner dig lättretad och irriterad.
  • Ditt humör svänger snabbt.
  • Du känner oro och ångest.
  • Du känner dig nedstämd och lusten att hitta på saker minskar. 
  • Du blir rastlös och har svårt att koncentrera dig. 
  • Du får svårare än vanligt att sova.
  • Du känner dig trött och har dåligt med energi.
  • Dina bröst ömmar och spänner.
  • Du blir svullen och spänd kring magen.
  • Du svullnar allmänt i kroppen. 
  • Du svullnar om fötterna. 
  • Du får ont i magen.
  • Du får huvudvärk.
  • Du får akne.
  • Du blir extra hungrig och känner ett sug efter sött. 

För att få diagnosen PMDS ska fem av de listade symtomen ovan stämma in på dig, inklusive minst ett av de fyra första symtomen på listan. 

Det är vanligast att få besvär när du är över 30 år, men vissa får det redan i tonåren. För vissa blir det värre efter att ha fött barn. När du kommer i klimakteriet och slutar få mens, slutar också besvären med PMS och PMDS.

Vad kan jag göra själv?

Om du har problem med PMS eller PMDS är det bra att försöka hitta saker som gör att du må bra och att slappna av. Listan nedan ger tips på vad du kan göra för att må bättre:

  • Se till att få in träning och rörelse, helst flera gånger i veckan. 
  • Prova avslappning, till exempel yoga eller mindfulness. 
  • Försök att få tillräckligt med sömn.
  • Försök att ta det lugnt och inte stressa.
  • Se till att äta bra mat och att äta regelbundet. 
  • Var försiktig med alkohol och koffein, som kan påverka negativt.
  • Sluta röka om du röker, det kan förstärka dina symtom. 

Tänk också på följande:

  • Det kan kännas lättare när du vet vad symtomen beror på och att de går över. 
  • Det kan kännas bättre om du är förberedd på symtomen, så försök att hålla koll på din menscykel. Om du behöver hjälp med det kan du använda dig av en kalender eller en av ett flertal tillgängliga appar. 
  • Om du vet när besvären kommer kan du också förvarna andra i din omgivning, som lättare kan förstå och ge stöd. 

Behandling av PMS och PMDS

Det är olika från person till person vad som hjälper mot vid PMS och PMDS, så prova dig fram. Om du inte lyckas själv kan du få hjälp med till exempel

  • samtalskontakt
  • att öva mindfulness eller avslappning
  • kognitiv beteendeterapi (KBT)

Läkemedelsbehandling vid PMS och PMDS

Ibland kan läkemedelsbehandling vara ett bra alternativ. Vilket läkemedel som kan vara aktuellt för dig beror på vilka symtom just du har. Det finns flera olika typer av läkemedel som används för behandling av PMS och PMDS:

  • P-piller som innehåller drosperinon, eller andra läkemedel som gör att du inte får någon ägglossning kan hjälpa mot PMS och PMDS. För vissa kan dock besvären bli värre av behandling med preventivmedel som innehåller hormoner. Om du redan tar p-piller kan det därför vara så att din PMS eller PMDS blir bättre om du byter preventivmedel. Prata med din barnmorska så att du kan få det preventivmedel som passar för dig.
  • Antidepressiva läkemedel som innehåller escitalopram, kan vara ett bra alternativ vid PMDS. När escitalopram används mot depression ka det ta flera veckor innan det hjälper, men om du tar det för PMDS hjälper det oftast inom något dygn. Det räcker alltså att ta läkemedlet när du har symtom.  
  • Vätskedrivande läkemedel som innehåller spironolakton kan också hjälpa, genom att delvis blockera effekten av vissa hormoner. Du tar då läkemedel en till två veckor innan mensen och gör sedan uppehåll. 

När bör jag söka vård?

 Sök hjälp om din PMS eller PMDS har en negativ påverkan på din vardag och livskvalitet.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, och vid behov hänvisar vi till vidare vård eller skriver ut läkemedel på recept. Hos oss kan du också få behandling av psykolog.

Frågor och svar om PMS

Några frågor och svar kring PMS.

Vad är PMS?

PMS står för premenstruellt syndrom och innebär att du får besvär dagarna innan du får din mens. PMS kan ge både psykiska symtom som nedstämdhet och humörsvängningar, och fysiska symtom som att du svullnar i kroppen och att brösten ömmar.

När får man PMS?

Symtomen för PMS börjar vanligtvis någon vecka innan mensen kommer. Vissa får dock symtom redan under ägglossningen, som infaller ungefär två veckor innan mensen.

Senast uppdaterad: 2020-11-26
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med