Slemsäcksinflammation

En slemsäcksinflammation kan uppstå i alla kroppens slemsäckar, som omger lederna och dess senor. Det är vanligast i axlar och höfter, men även i knän, armbågar och hälar. Oftast läker en slemsäcksinflammation av sig självt om du minskar belastningen, men om besvären blir långvariga krävs behandling.

Vad är en slemsäcksinflammation?

En slemsäcksinflammation innebär att det i en eller flera slemsäckar uppstår en inflammation, det vill säga en reaktion från kroppens immunförsvar som gör att området blir ömt, svullet och rött. Kroppen har många slemsäckar, små vätskefyllda påsar, runt omkring olika senor och leder. De är till för att skydda lederna och underlätta deras rörelser. Vid överbelastning eller långvarigt tryck kan slemsäckarna bli irriterade och inflammerade. Det orsakar en svullnad som tar upp det utrymme som normalt finns för att leden ska kunna röra sig smidigt. Svullnaden kan också trycka på senor, muskler, blodkärl och nerver. Det gör att du får ont och kan få svårare att röra den drabbade leden. Slemsäcksinflammation kallas även bursit, eftersom den medicinska termen för slemsäck är bursa.

 

Slemsäcksinflammation knä

Knäna omges av ett flertal slemsäckar runt om knät och framför knäskålen. Vanligen sitter en slemsäckinflammation i knät på knäts framsida. Knälederna utsätts för stora påfrestningar och det är därför lätt att en slemsäcksinflammation blir långvarig eller återkommande, till exempel om du står mycket på knä.

 

Slemsäcksinflammation axel

I axelleden finns flera slemsäckar som sitter mellan de senor som håller axelleden på plats, och som kan drabbas av slemsäcksinflammation. En av slemsäckarna är särskilt stor. Den är platt och tunn och täcker flera av axelledens strukturer, och en inflammation kan göra mycket ont. En slemsäcksinflammation i axeln kallas för impingement.

 

Slemsäcksinflammation höft

Belastningsbesvär kan drabba utsidan av höften där det sitter ett flertal slemsäckar som skyddar de senor som passerar förbi. Slemsäckarna sitter både längs med och mellan senorna. Slemsäcksinflammation i höften kallas även för trokanterbursit. Det beror på att lårbenets yttre benutskott, det ben som känns på utsidan av höften, heter trochanter major, och slemsäck även heter bursit.

En del av sätesmusklerna och senor fäster strax ovanför och bakom trochanter major. Där finns också slemsäckar som kan inflammeras. En inflammation i detta område kallas för gluteal bursit, eftersom sätesmusklerna även kallas för gluteusmuskler.

Det kan vara svårt att skilja mellan trokanterbursit och gluteal bursit.

Orsak till slemsäcksinflammation

Slemsäcksinflammation kan orsakas av

  • överbelastning av en led eller sena
  • långvarigt tryck mot slemsäckarna
  • reumatisk sjukdom

Exempelvis kan slemsäcksinflammation i höften utlösas av att du gått och stått under lång tid, att du ramlat och landat på höften, eller att du utfört ett monotont och repetitivt arbete. Äldre personer har ökad risk att drabbas, eftersom deras senor inte tål lika hög belastning. Slemsäcksinflammation i axelleden uppstår oftast utan någon känd anledning.

I ovanliga fall kan slemsäcksinflammation orsakas av en infektion med bakterier.

Symtom på slemsäcksinflammation

Vanliga symtom på en slemsäcksinflammation, oavsett var på kroppen, är

  • att du är svullen i eller runt om en led
  • att svullnaden ömmar
  • att du har en rodnad över svullnaden
  • att det gör ont om du använder den påverkade leden eller senan.

Om du har en slemsäcksinflammation i knät kan du uppleva

  • att du får värk i och runt knäleden som ökar under de första dagarna
  • att knät är svullet och ömt men rörligheten inte begränsad
  • att det gör ont när du försöker stödja på knäna.

Slemsäcksinflammation i axeln ger ofta symtom som

  • att du får ont vid axelleden och på framsidan av armen
  • att smärtan oftast börjar på utsidan av överarmen
  • att smärtorna utvecklas snabbt, under kort tid
  • att det gör ont när du lyfter armen
  • att det gör mycket ont även när du vilar armen
  • att du ofta har ont på natten och svårt att sova
  • att du får svårt att klä på dig och göra andra rörelser som involverar axelleden.

Vid slemsäcksinflammation i höften kan du få symtom såsom

  • att det gör ont över utsidan av höften
  • att smärtorna ibland strålar ner i benen
  • att du har ihållande värk
  • att du får svårt att gå, speciellt uppför och nedför trappor
  • att du haltar
  • att du får svårt att ställa dig upp och sätta dig ned.

Om orsaken är en bakterieinfektion kan du också få feber.

Vad kan jag göra själv?

Du kan prova med följande själv, om du har en inflammation i en slemsäck:

  • Undvik tryck på leden: Om orsaken till inflammationen är ett långvarigt tryck, undvik att utsätta leden för fortsatt tryck. Exempelvis, om du har en inflammerad slemsäck i hälen, undvik att använda skor med hälkappa.
  • Minska belastningen: Om orsaken är överbelastning, minska belastningen men fortsätt ändå att röra på den drabbade leden. Att röra på leden är en viktig del i att snabbare bli bra igen. Räkna med att det kan göra lite ont, men använd sunt förnuft. Om du har en inflammation i knät är det bra att använda knäskydd vid aktiviteter som belastar knät.
  • Lindra smärtan: Om du har väldigt ont kan du ta smärtstillande, receptfria läkemedel, så att du klarar av att röra på dig.

Behandling av slemsäcksinflammation

Behandlingen går ut på att lindra smärta och minska inflammationen. En slemsäcksinflammation läker dock oftast av sig själv inom några veckor och de flesta behöver därför ingen behandling, förutom att minska eller helt avstå belastning på den drabbade leden, och smärtlindring när smärtan är som störst.

Om besvären blir långvariga kan ytterligare vård krävas, och det är i första hand behandling med

Om fysioterapi inte hjälper tillräckligt kan följande bli aktuellt:

  • Sprutor med kortison.
  • Operation där slemsäcken tas bort.

Att operera bort den inflammerade slemsäcken görs bara i undantagsfall. I de ovanliga fall där inflammationen beror på en bakterieinfektion kan vätska behöva tappas ut och slemsäcken spolas rent. Du får då även behandling med antibiotika.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du något av följande stämmer in på dig:

  • Du har väldigt ont i en led
  • Du fortfarande har ont i leden efter två veckor.

Sök vård genast om du har en svullen led och samtidigt har feber.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Du har rätt att söka vård på vilken vårdmottagning du vill i hela landet. Hos oss på Doktor.se arbetar erfarna fysioterapeuter och läkare, som kan hjälpa dig att bedöma dina symtom. Våra fysioterapeuter kan hjälpa dig med lämpliga övningar och rådgivning. Vid behov kan våra läkare skriva ut läkemedel på recept. Ibland behövs en fysisk undersökning. Om behovet finns blir du hänvisad till fysisk vård eller specialistvård. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter där du också kan få hjälp.

Frågor och svar om slemsäcksinflammation

Vad är en slemsäcksinflammation?

En slemsäcksinflammation är en inflammation i en eller flera slemsäckar, de vätskefyllda påsar som skyddar kroppens leder och senor och ökar deras rörlighet.

Varför får man slemsäcksinflammation?

Slemsäcksinflammation beror ofta på överbelastning av en led eller långvarigt tryck mot en led eller sena. Om du har en reumatisk sjukdom kan du lättare drabbas av slemsäcksinflammation.

Hur botar man slemsäcksinflammation?

Slemsäcksinflammation går oftast över utan behandling, om du avlastar den drabbade leden. Om du har väldigt ont kan du ta receptfria smärtstillande läkemedel.

Senast uppdaterad: 2022-04-29
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med