Tarminfektion

Vid tarminfektion har du fått i dig mat eller dryck som innehåller smittämnen och gett upphov till en infektion i tarmen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar, illamående och magsmärtor.

Orsaker till tarminfektion

Tarminfektion kan uppstå då levande mikroorganismer i maten lyckas överleva den sura miljön i magsäcken och ta sig vidare till tarmen. Symtomen kommer oftast inom några dagar, men kan ta ännu längre tid, vilket kan göra det svårt att veta vad som orsakade smittan. En person som blivit smittad av levande mikroorganismer kan i vissa fall föra smittan vidare till andra, men den vanligaste smittvägen är via förorenad mat eller dryck. Exempel på smittämnen som kan ge den typen av matförgiftning är Salmonella, Campylobacter, Escherichia coli (E. coli) och Shigella.

Salmonella

Infektion på grund av salmonellabakterier är vanligt i hela världen. I Sverige är färre än en procent av alla djur och livsmedel smittade med salmonella, till skillnad från många andra länder i Europa och övriga världen. I många länder utanför Sverige är salmonella från ägg och kyckling ett stort problem. Majoriteten av de som får tarminfektion av salmonella smittas utomlands. Om du har fått en infektion av salmonella kommer du att bära på bakterien i fyra till sex veckor. 

Inkubationstiden, tiden från smittotillfället tills du får symtom, är oftast ett till tre dygn.

Campylobacter

Campylobacter är en vanlig bakterie som finns i många varianter. De arter som orsakar mag- tarmsymtom hos människor är framför allt Campylobacter jejuni och Campylobacter coli. Smittan sprids främst från förorenade livsmedel, till exempel otillräckligt lagad kyckling eller opastöriserad mjölk. Därför ska du inte äta kyckling som inte är helt genomstekt. Campylobacter kan överföras via köksredskap och skärbrädor och det är därför viktigt att diska ordentligt. Smittan kan också spridas från person till person, men det är ovanligt och förekommer främst kring spädbarn med diarré.

Inkkubationstiden, tiden från smittotillfället tills du får symtom, är oftast ett till tre dygn, men kan vara upp till tio dygn.

Escherichia coli

Escherichia coli är en grupp bakterier som finns i tarmen hos människor och djur. Det finns många olika typer av Escherichia coli, varav vissa kan orsaka tarminfektioner hos människa, här är några exempel:

  • Enterohemorragiska E. coli (EHEC). Finns i tarmen hos nötkreatur, men kan även finnas hos får och getter. Kan smitta via kött, till exempel otillräckligt lagad köttfärs och via opastöriserad mjölk. Smitta kan också spridas via förorenat vatten och kontakt med djur som bär bakterierna, eller bad i förorenat vatten.
  • Enteropatogena E. coli (EPEC). Smittar framför allt små barn, men har också orsakat utbrott av tarminfektion i Sverige på grund av förorenat dricksvatten.
  • Enterotoxinbildande E. coli (ETEC). Har orsakat flera utbrott i Sverige. Kan spridas via förorenade livsmedel eller förorenat vatten.

Dysenteri – Shigella

Shigella kallas även för dysenteri och är en smittsam tarminfektion orsakad av bakterier. Smittan sker nästan alltid utomlands. Shigella sprids med förorenat vatten eller otillräckligt lagad mat. 

Inkubationstiden, tiden från smittotillfället till dess du får symtom, är vanligen två till tre dagar, men kan variera mellan ett och sju dygn.

Förebygga tarminfektion

Det är mest allvarligt med tarminfektion för gravida, små barn, äldre och personer med försvagat immunsystem. Dessa grupper bör vara extra försiktiga och tänka på att:

  • Undvika kött, fågel och fisk som inte är helt genomstekt
  • Inte äta löskokta ägg eller livsmedel som innehåller råa ägg som kaksmet och hemlagad glass
  • Inte äta råa groddar, som alfalfa, mungbönor etc
  • Undvika opastöriserad mjölk, mjölkprodukter, ostar och juicer
  • Vara noga med att skölja grönsaker och frukt.
  • Vara noga med att hålla råa råvaror skilda från färdig mat, till exempel rått kött och rå kyckling.
  • Alltid rengöra händer noggrant innan matlagning, och rengöra alla redskap, skärbrädor och köksytor som varit i kontakt med rått kött och rå kyckling.

Symtom på tarminfektion

Symtomen kan variera beroende på vad som är orsaken. Oftast ger tarminfektion ett eller flera av följande symtom:

  • Smärta i magen
  • Diarré som kan vara blodig eller slemmig
  • Feber

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra för att lindra besvären, minska risken för vätskebrist och förhindra att du sprider smittan till andra:

  • Få i dig vätska. Undvik läsk och sportdryck som kan förvärra diarré. Använd gärna vätskeersättning om du förlorar mycket vätska.
  • God hygien. Tvätta händerna med tvål, duscha regelbundet och dela inte handdukar. Om det går att ha en enskild toalett är det bra, men det är inte nödvändigt. 
  • Undvik att hantera mat. Den som är smittad bör inte hantera livsmedel eller laga mat till andra personer. Om du måste göra det ska du vara mycket noga god handhygien.
  • Undvik allmänna bad. Du ska inte bada i bassäng förrän du varit fri från diarré i en vecka.
  • Stanna hemma. Du ska stanna hemma från arbetet så länge du har diarré. Det är extra viktigt för dig som arbetar inom vård och omsorg eller hanterar livsmedel. Du kan då också ha rätt till smittbärarpenning.

Behandling vid tarminfektion

I många fall går tarminfektion över av sig själv. För vissa riskgrupper, till exempel personer med nedsatt immunförsvar eller annan tarmsjukdom, kan behandling behövas. Likaså om infektionen blir mycket allvarlig.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

  • Om du har fått symtom efter att du varit utomlands.
  • Om du har svårt att behålla vätska, kissar sällan och har mörk urin. Då kan du ha vätskebrist.
  • Om du har symtom på tarminfektion och har en annan allvarlig sjukdom.
  • Om du har kräkts i över ett dygn och inte blir bättre.
  • Om du känner dig mycket trött, svag och sjuk.
  • Om du haft diarré i mer än en vecka och inte blir bättre.

Sök vård akut om något av följande stämmer:

  • Om du får hög feber och frossa.
  • Om du kräks blod eller har blodig avföring.
  • Om du har mycket ont i magen som inte går över efter att du kräkts och gått på toaletten.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma symtomen och ge dig råd. Vid allvarliga symtom på tarminfektion är digital vård inte lämplig, utan då bör du söka fysisk vård.

Frågor och svar om tarminfektion

Några korta frågor och svar kring tarminfektion.

Smittar tarminfektion?

Den vanligaste smittvägen för tarminfektioner är via förorenad mat och förorenat vatten. Om du har en tarminfektion kan du sprida den vidare till andra om du till exempel tvättar händerna dåligt och för smitta från avföringen vidare när du lagar mat. Om ett spädbarn har tarminfektion med mycket diarré finns också risk att det sprids vidare.

Tarminfektion – tid från smitta till symtom?

Tiden från det att du blivit smittad till dess du får symtom varierar. Vanligen är tiden från ett dygn upp till några dagar, i vissa fall en vecka.

Senast uppdaterad: 2020-07-28
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med