Doktor.se

Solskador

Om du solar för länge kan solens UV-strålar göra att du bränner dig, får soleksem eller hudförändringar som kallas aktinisk keratos. Solskador kan göra att huden svider och kliar, men du kan ofta lindra besvären själv. Det är viktigt att skydda sig mot solen.

Vad är solskador?

Solljus kan orsaka olika typer av hudskador. Den vanligaste typen av solskada är vad vi kallar för solbränna. Solljus kan också orsaka soleksem och värmeutslag. Om du solar mycket kan du skada hudens bindväv, vilket gör att du får rynkor. Långvarig solexponering kan också leda till aktinisk keratos, en oftast ofarlig hudförändring som är vanligast hos äldre. Varje gång du bränner dig i solen ökar du också risken för andra solskador, såsom solfläckar (lentigo solaris) och hudcancer. 

Om du redan har besvär såsom eksem, utslag eller rosacea, kan besvären förvärras av solljus.

Solbränna

Solbränd hud kallas ibland för solbränna, men det vi avser här är det som uppstår vid för mycket solande, då du bränt dig så huden blir röd och svider. Solbränna innebär en första gradens brännskada, och en inflammatorisk hudreaktion. Blodkärlen i huden utvidgas och huden svullnar, kliar och svider. Om du fortsätter att sola efter att du bränt dig, kan skadan förvärras till en andra eller tredje gradens brännskada.

Aktinisk keratos

Aktiniska keratoser är ytliga förändringar i huden som uppstår efter att huden utsatts för mycket sol under lång tid. Huden får då små röda fläckar som ibland kan fjälla, ömma eller kännas brännande. Fläckarna varierar i storlek, allt från några millimeter till någon centimeter och sitter ofta på handryggarna, i ansiktet eller på huvudet hos tunnhåriga. Aktinisk keratos är vanligast hos äldre. De flesta aktiniska keratoser är ofarliga, men ibland kan de utvecklas till en form av hudcancer, som kallas för skivepitelcancer.

Orsak till solskador

Solljus innehåller ultraviolett strålning, eller UV-strålning. Det finns olika typer av UV-strålning men det är främst två typer som orsakar hudskador, UVA och UVB. När du solar för mycket är det framförallt UVB som gör att du bränner dig. Både UVA och UVB kan dock orsaka malignt melanom, en form av hudcancer.

Läkemedelsinducerade solskador

Om du använder vissa läkemedel kan du ha fått instruktion om att undvika solen. Det beror på att kombinationen av UV-ljus och dessa läkemedel kan ge upphov till hudutslag. Sådana solreaktioner kan antingen orsakas direkt av solljuset (fototoxicitet) eller genom att utlösa allergiska reaktioner i kroppen (fotoallergi). Både läkemedel som smörjs på huden och läkemedel som behandlar hela kroppen, exempelvis tas i tablettform, kan reagera med solljus. 

Läkemedel som kan reagera med solen är exempelvis:

  • antiinflammatoriska läkemedel (så kallade NSAID)

  • vätskedrivande läkemedel

  • läkemedel mot högt blodtryck 

  • antimalariamedel

  • antibiotika

  • antidepressiva läkemedel

  • antipsykotiska läkemedel

  • p-piller

  • läkemedel mot akne och psoriasis.

En fototoxisk reaktion kännetecknas av följande: 

  • Ser ut precis som en solbränna och ger liknande symtom, som exempelvis röd, öm och svullen hud som bränner och svider. 

  • Symtomen uppstår i nära anslutning till solning, inom minuter eller timmar.

  • Är vanligast på fötter och underben, troligen eftersom den lokala blodcirkulationen där är sämre, så att mer läkemedel ansamlas.  

En fotoallergisk reaktion kännetecknas av följande: 

  • Vid fotoallergi blir kroppen allergisk mot ämnen i läkemedlet, efter att de omvandlats av solens UV-strålar.

  • Huden blir röd och du får kliande eksem. 

  • Symtomen kommer först efter att du varit i solen flera gånger. 

  • Reaktionen kan utlösas av mycket små mängder solljus.

  • Är mycket mer ovanligt än fototoxiska reaktioner.

Vad kan jag göra själv?

Undvik solskador genom att sola försiktigt:

  • Sola med måtta. Att sola 15-20 minuter per dag är bra för hälsan, eftersom D-vitamin bildas i huden. Om du solar längre tid än så, riskerar du att bränna dig.

    • Skydda dig mot solen. Sola inte mitt på dagen när solen är som starkast, från klockan 11-15. Använd skyddande kläder och solskyddskräm när du är ute.

    • Anpassa soltiden efter din ålder. Barns hud är tunnare och de klarar solen sämre. Barn under ett år ska helst inte utsättas för direkt solljus. 

    • Anpassa soltiden efter din hudtyp. Om du har ljus eller rödlätt hy är du känsligare för solen än om du har mörk hud.

    • Anpassa soltiden efter var du är. Solen är starkare på vissa ställen, exempelvis i fjällen eller i många andra länder än Sverige. Tänk också på att vatten, sand och snö reflekterar solljus och ökar strålningens effekt.  

    • Var försiktig med sol vid vissa behandlingar. Det finns läkemedel som ökar hudens känslighet för UV-strålning. Ta reda på vad som gäller för dina läkemedel.

    • Sola inte i solarium. Att sola i solarium minskar inte hudens känslighet särskilt mycket för solljus, eftersom solarium endast har UVA-strålar och solbränna främst orsakas av UVB-strålar. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från att sola i solarium. Om du har ljus eller rödlätt hud bör du vara extra försiktig. Är du under 18 år får du inte sola i solarium i Sverige.

Behandling av solskador

Om du blivit solbränd bör du avstå från att sola tills huden har läkt, men under tiden kan du lindra dina besvär: 

  • Kyl huden med kylbalsam, fuktgivande hudkräm, kallt vatten eller en våt handduk.

  • Återfukta huden med mjukgörande hudkräm, för att underlätta läkningsprocessen.

  • Lindra klåda och sveda genom att smörja med receptfri salva som innehåller kortison. 

  • Svår klåda kan lindras med antihistamintabletter, som vanligen används vid allergi. 

  • Om det gör mycket ont kan du lindra smärtan med receptfria läkemedel som innehåller exempelvis paracetamol. 

Aktiniska keratoser tas bort för att minska risken för att de ska utvecklas till cancer, men hur detta går till beror på hur många fläckar du har och var de sitter:  

  • Om du endast har enstaka fläckar kan läkare frysa bort dessa. 

  • Om du har många fläckar kan du antingen behandlas med kräm, eller med en behandling som heter fotodynamisk terapi (PDT). Vid behandling med PDT smörjs fläckarna först in med en kräm som gör att de celler som är förändrade blir mer känsliga för infrarött ljus, och sedan belyses fläckarna.

När bör jag söka vård?

 Sök vård om:

  • Du får en kraftig brännskada som är större än din handflata, där det bildats blåsor. 

  • Du har mycket ont i ögonen i mer än två dagar efter att du har varit i solen. 

  • Du använder läkemedel och får hudbesvär. 

  • Du har en hudförändring som vuxit eller förändrats.

Sök vård genast om ett barn under ett år har fått solskador.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel eller hänvisa dig vidare till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Frågor och svar om solskador

Några korta frågor och svar kring solskador.

Ewa Lundborg - Doktor.se2020-08-28Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-08-23