Njurinflammation

Det finns många olika tillstånd som kan ligga bakom en glomerulonefrit. Orsaken kan också vara okänd. Sjukdomar och tillstånd som kan leda till en inflammation i glomeruli är till exempel:

• Infektioner, till exempel virusinfektioner som hiv, hepatit B eller hepatit C. Det kan också vara bakterieinfektioner, till exempel efter en svår halsfluss. 

• Sjukdomar i immunsystemet, till exempel SLE

• Sjukdomar i blodkärlen, till exempel polyarteritis nodosa som är en ovanlig sjukdom som ger förträngningar i kärlen.

• Sjukdomar som kan ge ärr i glomeruli, till exempel långvarigt högt blodtryck eller njurpåverkan i samband med diabetes.

Symtomen varierar beroende på om du har en akut inflammation eller en infektion som kommit gradvis, så kallad kronisk njurinflammation. Det är vanligt att en njurinflammation inte ger några symtom utan upptäcks i samband med urinprov, till exempel vid en hälsokontroll. 

Njurinflammation kan ge symtom som:

• rosa eller kolafärgad urin, på grund av röda blodkroppar i urinen (hematuri)

• skummande urin, på grund av överskott av protein i urinen (proteinuri)

• högt blodtryck

• vätskeansamlingar (ödem) som ger svullnad i ansikte, händer, fötter eller magen

• trötthet och dålig aptit

Behandlingen anpassas beroende på vad som har orsakat inflammationen. Syftet med behandlingen är att skydda njurarna och se till att deras funktion inte försämras. Det kan röra sig om behandling för högt blodtryck, behandling för att minska risken för blodpropppar eller vätskedrivande medel. Det kan också vara behandling med antibiotika om inflammationen kommit som en följd av en bakterieinfektion. Hos en del behövs inte någon behandling, utan inflammationen läker ut av sig själv.

Om du har symtom som kan bero på njurinflammation ska du söka vård.

Om du är osäker på de symtom du har kan vi hjälpa dig med rådgivning och bedömning. För att avgöra om du har en njurinflammation behövs fysisk undersökning och provtagning. Doktor.se har fysiska vårdcentraler som du kan vända dig till.