Ont i knät

Knäsmärta är vanligt och kan drabba alla åldrar. Det är ofta en sådan typ av smärta som många går med länge innan de söker hjälp. Smärtan kan ha många olika orsaker, till exempel en skada eller en överbelastning. Tidig behandling gör det lättare att bli bra igen.

Hur fungerar knäleden?

Knät är en led som får utstå stora belastningar. Det mesta av kroppsvikten bärs upp av knäna vid varje steg vi tar. I knät möts lårbenet och skenbenet, som hålls ihop av muskler, senor, ligament, ledbrosk och dämpas av menisker, som fungerar som stötdämpare. Två korsband, ett främre och ett bakre, hjälper till att stabilisera knät framåt och bakåt och två sidoledband, inre och yttre, stabiliserar knät åt sidorna. Knäskålen glider på nedre delen av lårbenet och fäster i skenbenet via en kraftig sena. Knäleden gör att benet kan böjas och sträckas ut.

Orsaker till ont i knät

Smärta i knät kan ha många olika orsaker. Nedan följer några exempel:

  • Överbelastning av senan längs utsidan av knät, så kallat löparknä.
  • Problem med knäskålsskenan, så kallat hopparknä.
  • Skadade muskler, till exempel muskelbristning.
  • Främre knäsmärta, en diffus smärta i kring hela knäleden som orsakas av en större belastning än knät klarar av.
    Bursit (slemsäcksinflammation).
  • Att knät vridits eller sträckts mer än det klarar av, så kallat vridvåld eller översträckningsvåld, vilket kan skada passiva stabiliserade strukturer så som inre ledband, yttre ledband, främre korsbandsskada, bakre korsbandsskada eller orsaka en meniskskada.
  • En spricka eller ett benbrott i knäskålen.
  • Artros i knäleden.
  • Reumatoid artrit, gikt, eller annan from av artrit.

Nedan listas andra orsaker som, särskilt hos barn och tonåringar kan ligga bakom smärta i knät:

  • Kondromalaci, ojämnheter i brosket på knäskålens baksida.
  • Schlatters sjukdom, eller Schlatterknä, som innebär att lårmuskelns senfäste blivit inflammerat på grund av överbelastning.
  • Sinding-Larsens sjukdom (hopparknä för barn), som innebär att det uppstått små bristningar i skelettet där knäskålssenan fäster in under knäskålen.
  • Osteokondrit, en sjukdom där en bit brosk och ben lossnar i en led, och som oftast uppstår i knäleden.
  • Knäskålen kan hoppa helt, eller delvis ur led. Ett kraftigt slag mot, eller en hastig vridning av knäskålen, kan göra att knäleden förskjuts ur sitt rätta läge.

Riskfaktorer för att få problem med knät omfattar följande:

  • Övervikt: Att vara överviktig ökar belastningen på knälederna, till och med under vardagliga aktiviteter som att promenera eller gå upp och ner i en trappa.
  • Svaga och okoordinerade muskler kring knäleden: Starka muskler hjälper till att stabilisera knäleden och koordinationen gör dig mer stabil. Avsaknad av styrka och stabilitet gör att du lättare kan skada dig.
  • Vissa sporter och yrken: Om du regelbundet utövar en sport, eller om du arbetar med något, som gör att du utsätter dina knän för hög belastning så ökar risken för att du ska få problem med knäna. Det gäller till exempel sporter som basket, fotboll, friidrott, löpning och yrken som byggarbetare, hantverkare och jordbrukare.
  • Tidigare skador: Om du en gång skadat ett knä så ökar risken att du skadar det igen.

Symtom på ont i knät

Symtomen varierar beroende på orsaken till att du har ont i knät. Förutom smärta kan du också få problem som

  • svullnad och stelhet
  • att knät blir rött och varmt
  • att knät blir svagt eller instabilt
  • ett poppande eller knastrande ljud i knät när du böjer benet
  • att du inte kan sträcka på knät.

Vad kan jag göra själv?

Du kan själv förebygga knäproblem genom att följa nedanstående råd:

  • Håll vikten: Att upprätthålla en hälsosam vikt är kanske det bästa du kan göra för dina knän. Varje extra kilo ökar belastningen på dina knän och därmed risken för artros i knälederna samt skador av olika slag.
  • Träna styrka och koordination: Starka lårmuskler stabiliserar knäleden och minskar risken för skador. Balans- och stabilitetsträning gör att musklerna kring dina knän kan samarbeta bättre.
  • Träna smart: Se till att du ger dig tid att bygga upp och förbereda dina muskler inför den sport du utövar och se till att du använder rätt teknik, för att undvika skador. Om du drabbats av knäledsartros, anpassa din träning med hjälp av en fysioterapeut.
  • Sök vård vid knäproblem. Vänta inte för länge med att söka hjälp vid knäproblem. Ju tidigare du får hjälp, desto snabbare kan du bli bra igen. Du kan få snabb hjälp av våra digitala fysioterapeuter på Doktor.se.

Behandling vid ont i knät

I vissa fall går knäsmärta över av sig självt, men beroende på orsaken till att du har ont i knät kan du behöva olika typer av behandling. Din behandling kan komma att omfatta en eller flera av följande:

  • Fysioterapi: En fysioterapeut kan hjälpa dig med diagnos och behandling vid knäproblem. Beroende på orsaken till smärtan får du ett individanpassat träningsprogram.
  • Läkemedel: Du kan behöva smärtstillande läkemedel om du har mycket ont. Om smärtan orsakas av en sjukdom, som reumatoid artrit eller gikt, får du läkemedel för att behandla den.
  • Operation: Om annan behandling inte hjälper kan du behöva en operation för att reparera eller byta ut skadade delar av knät.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du något av följande stämmer in på dig:

  • Du upplever en smärta i knät som inte går över.
  • Du har smärta som begränsar dig i ditt vardagliga liv eller arbete.
  • Du har smärta som begränsar ditt utförande av tränings- eller fritidsaktiviteter.
  • Du haltar eller inte kan stödja på knät.
  • Du har svårigheter att böja eller sträcka ut knät ordentligt.
  • Knät är svullet.
  • Du har en synlig missbildning i knät.
  • Du har feber samtidigt som knät är rött, svullet och gör ont.
  • Om du får väldigt ont i knät i samband med en akut knäskada.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Doktor.se kan som en del av primärvården hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge rådgivning. Hos oss arbetar erfarna fysioterapeuter som kan hjälpa dig med övningar anpassade för ditt tillstånd och läkare som vid behov kan skriva ut läkemedel på recept. Vid behov hänvisar vi dig vidare till en läkare som är specialiserad på leder, en så kallad ortoped.

Frågor och svar om ont i knät

Varför gör det ont i knät när jag böjer det?

Om du har ont i knät vid böjning kan det bero på ett flertal olika saker. Smärta vid olika rörelser och aktiviteter kan ge en fingervisning om vad som är problemet. Gör det ont när du sitter på huk, kan det bland annat tyda på att du har problem med en menisk. Om du har ont i knät när du går i trappor kan du ha problem med främre knäsmärta, kondromalaci, hopparknä, eller artros. Upplever du en instabilitet efter att fått en smäll mot knät kan du ha skadat inre eller yttre ledband, främre eller bakre korsband, inre eller yttre menisken, eller fått knäskålen helt eller delvis ur led. Har du ont när du går eller springer kan det exempelvis bero på löparknä eller hopparknä.

Senast uppdaterad: 2022-08-31
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Marcus Idoff, leg. fysioterapeut - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med