Menieres sjukdom

Hos den som har Menieres sjukdom fungerar inte trycket i innerörats vätskefyllda gångar som det ska, vilket gör att balansen och hörseln påverkas. Sjukdomen är vanligare bland vita människor.

Det är oklart vad Menieres sjukdom beror på. Risken att drabbas ökar om du har eller har haft migrän. Sjukdomen har också viss ärftlighet, vilket innebär att din risk att få Menieres är högre om en nära genetisk släkting har haft sjukdomen. Det är vanligt att besvären börjar i 40-årsåldern.

Vid Menieres sjukdom får du yrselanfall där du samtidigt får besvär i ena örat. Yrseln varar mellan tjugo minuter och flera timmar och blir värre när du rör på huvudet. I början kan du dock få episoder med bara ett enstaka symtom.

Vanliga symtom vid Menieres sjukdom är

• att du får kraftig yrsel

• att du mår illa och kräks

• att du kallsvettas

• att du får lock för ena örat

• att det susar i ena örat

• att du hör sämre på ena örat

• att du får tinnitus i ena örat.

Mellan anfallen mår du som vanligt förutom att besvären i örat kan kvarstå. För de flesta varierar symtomen från örat mycket och kan ibland vara milda och ibland kraftiga. Hur ofta anfallen kommer varierar också. Ibland kan de komma tätt för att sedan vara frånvarande under flera år. De flesta har en mild variant av sjukdomen och får inte anfall särskilt ofta. Vissa får plötsliga anfall som gör att de tappar balansen och faller. Om du haft Menieres sjukdom en längre tid kan du få permanent nedsatt hörsel och tinnitus. Du kan också få sjukdomen i båda öronen.

Många får förkänningar när ett anfall är på väg, ungefär som med migrän. Du kan uppleva ett tryck i ena örat, att ljud förvrängs och du kan få tinnitus.

Det finns flera saker du själv kan göra som dels får dig att må bättre i allmänhet, men som också kan göra att du får anfall mindre ofta. Försök ändra dina levnadsvanor genom

• att minska och motverka stress

• att vara fysiskt aktiv

• att se till att få tillräcklig sömn och vila

• att äta mindre salt

• att dricka mindre koffein

• att dra ner på alkohol

• att sluta röka om du röker.

Det är också en bra idé är att föra dagbok över dina symtom och anfall medan du provar att ändra på ovanstående saker, du kan då lättare ta reda på vad som hjälper för dig.

Det finns idag ingen behandling som kan bota nedsatt hörsel eller tinnitus, men du kan lindra dina besvär med hjälp av exempelvis hörapparat och kognitiv beteendeterapi (KBT). När du känner att ett yrselanfall är på gång kan du ta läkemedel mot yrsel och illamående. Ibland hjälper också läkemedel mot inflammation. Under ett anfall är det bra att ta det lugnt och vila i sängen.

Om du ofta får kraftiga anfall kan du få behandling som gör att attackerna försvinner. Det kan vara exempelvis

• vätskedrivande läkemedel

• antiinflammatoriska läkemedel

• läkemedel som gör att histamin inte kan verka i innerörat

• att du får ett litet rör insatt genom trumhinnan

• att balansorganet eller balansnerven opereras.

Det finns en risk för att du förlorar hörseln om du opereras, därför görs operation bara om du har väldigt kraftiga symtom och du redan har provat alla andra alternativ utan att det hjälper.

En del som har kraftiga symtom kan utveckla ångest för att få nya anfall. Då kan behandling hos psykolog hjälpa.

Sök vård om du får återkommande yrselanfall eller påverkan på hörseln, såsom nedsatt hörsel eller tinnitus.

Hos Doktor.se arbetar många erfarna sjuksköterskor och läkare. Som en del av primärvården kan vi hjälpa dig att bedöma dina symtom. Doktor.se har också fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan få genomgå provtagning. Vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökningar och eventuell vård.