Tuberkulos | TBC

Om du smittas av tuberkulos får du efter några veckor en första infektion som kallas för en primär lungtuberkulos-infektion. Den primära infektionen drabbar alltid lungorna och ger oftast bara lätta symtom, alternativt går obemärkt förbi. Det här innebär att de flesta som får tuberkulos till att börja med inte får symtom, eller bara lätta symtom som kunder varit en förkylning. De smittar heller inte andra. 

Ibland läker infektionen ut helt, det vill säga att bakterien försvinner från kroppen. Hos andra kapslar immunförsvaret in bakterierna, och de ligger då vilande i kroppen, så kallad latent tuberkulos. Den kan senare i livet väckas till liv, och då orsaka sjukdom. Cirka 10 procent av de som får en primär lungtuberkulos-infektion utvecklar aktiv, det vill säga smittsam, tuberkulos. Hälften av dessa insjuknar i aktiv tuberkulos inom två år, och den andra hälften blir sjuka senare i livet. 

Om du utvecklar aktiv tuberkulos inom två år från smittotillfället sprider sig ofta infektionen utanför lungorna, till exempel till lungsäcken och hjärnan. Vill det sig riktigt illa kan bakterien sprida sig med blodet och angripa många olika organ samtidigt.

Exempel på organ som tuberkulos kan sprida sig till är:

• lymfkörtlar, oftast halsregionen (vanligaste organet efter lungan)

• ben (ofta ryggradens kotor, i långa ben och i leder)

• urinvägar

• centrala nervsystemet, vilket kan orsaka meningit

• muskler

• benmärg 

• lungsäcken, vilket kan orsaka lungsäcksinflammation

Hos de som utvecklar aktiv tuberkulos senare i livet är lungtuberkulos den vanligaste sjukdomsformen. Det är också främst via lungorna som sjukdomen smittar. 

Risken för att utveckla aktiv tuberkulos ökar med faktorer som:

• undernäring

• diabetes

• nersatt immunförsvar, till exempel på grund av ålder

• infektion, till exempel HIV-infektion

Tuberkulos klassificeras som en samhällsfarlig sjukdom, och nya fall ska rapporteras till regionens smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten.

Bakterien som orsakar tuberkulos kallas tuberkelbakterien eller Mycobacterium tuberculosis. När en person med aktiv lungtuberkulos hostar eller nyser sprids bakterien i små vattendroppar, och kan finnas kvar i luften länge. Det är alltså en luftburen smitta, och andas du in denna luft kan en primär infektion uppstå inom 3–12 veckor. 

När människor blev mer trångbodda under 1700- och 1800-talen spreds tuberkelbakterien mer effektivt och tuberkulos utvecklades till en pandemi. Tuberkulos var en folksjukdom i Sverige fram till och med mitten av 1900-talet, när förekomsten sjönk kraftigt på grund av BCG-vaccinet, nya läkemedel och förbättrade levnadsförhållanden. Idag är tuberkulos en ovanlig sjukdom i Sverige. De personer som idag har tuberkulos i Sverige har ofta fått med sig smittan från ett land där tuberkulos fortfarande är vanligt, men det finns också personer som smittats i Sverige, både barn och vuxna. 

Spridningen av tuberkulos har en stark koppling till trångboddhet, sämre tillgång till läkemedel och hög förekomst av andra sjukdomar i samhället. Många utvecklingsländer är fortfarande mycket hårt drabbade av sjukdomen. Tuberkulos är den infektionssjukdom som varje år skördar flest människoliv globalt, till och med fler än HIV.

Aktiv lungtuberkulos ger symtom som kan likna en kraftig luftvägsinfektion, till exempel:

• långvarig hosta

• hosta med slem eller blod

• feber

• bröstsmärta

• nattliga svettningar

• andfåddhet

• trötthet

• aptitlöshet

• viktnedgång utan att ha försökt gå ner i vikt

Det finns ett vaccin mot tuberkulos, BCG-vaccinet, som utvecklades redan på 1920-talet och hjälpte till att få ner antalet smittade runtom i världen. Vaccinet har inte hundraprocentig effekt men skyddar mot de allra allvarligaste formerna av sjukdomen som kan drabba små barn. Fram till 1975 vaccinerades alla barn i Sverige med vaccinet. Vaccinet togs sedan bort från det allmänna barnvaccinationsprogrammet eftersom sjukdomen blivit så ovanlig i Sverige.

Idag rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccinet till barn som har förhöjd risk att smittas av tuberkulos, till exempel barn som bor med familjemedlemmar som kommer från ett land där tuberkulos fortfarande är vanligt, samt barn som ska göra ett längre besök till ett land där tuberkulos är vanligt. Vaccinet anses inte vara tillräckligt effektivt på vuxna för att rekommendera dessa att vaccinera sig.

Tuberkulos kräver behandling. Behandlingen består av en kombination av olika typer av antibiotika, för att undvika resistensutveckling. Läkemedlen ska tas under flera månader. Om du är väldigt sjuk av infektionen kan du behöva bli inlagd på sjukhus under behandlingens start. I andra fall går det bra att ta hela antibiotikakuren hemma med regelbundna uppföljningsbesök hos din specialistläkare.

Sök vård om något av följande stämmer in:

• Om du misstänker att du eller ditt barn har smittats av tuberkulos. 

• Om du eller dina anhöriga har vistats länge i ett land där tuberkulos är vanligt, och får symtom som långvarig hosta, att du hostar upp blod och/eller slem, viktnedgång, feber och nattliga svettningar.

• Om du har ett barn som är yngre än fem år, och som har utsatts för tuberkulossmitta, även om barnet inte har symtom. 

• Om du blivit smittad av tuberkulos tidigare i livet och infektionen blossar upp igen. Berätta då för läkaren att du tidigare i livet har blivit smittad och kan vara bärare av tuberkelbakterien.

För att kunna ställa diagnosen tuberkulos behövs både behövs undersökning och provtagning. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till.