Coronaviruset | Covid-19

Virusvarianten omikron är nu dominerande i Sverige, och den har ökad förmåga att smitta även dem som fått vaccin. I och med den ökade smittspridningen av covid-19 införs flera åtgärder.

Coronavirus fakta

Här är en sammanfattning av vad som gäller i januari:

  • Alla som kan uppmanas att ta chansen att vaccinera sig samt ta sin påfyllnadsdos. Vaccination är det viktigaste skyddet mot covid-19.
  • Vuxna bör återigen begränsa antalet nära kontakter inomhus, samt avstå från middagar och andra sammanhang där många träffas inomhus.
  • Arbeta hemma om du har möjlighet
  • Ovaccinerade uppmanas att vidta särskilda försiktighetsåtgärder för att inte smittas, eftersom de löper högre risk att få svår covid-19.
  • Stanna hemma vid symtom på luftvägsinfektion, till exempel feber, halsont, hosta eller en allmän sjukdomskänsla. Det gäller alla, även de som är vaccinerade mot covid-19.
  • Om någon i hushållet testar positivt för covid-19 ska alla stanna hemma och testa sig även om de inte har symtom.
  • Vissa grupper är undantagna från regler om familijekarantän: de som fått tre doser vaccin, de som haft covid-19 senaste tre månaderna eller de som har nyckelfunktioner i samhällsviktig verksamhet.
  • Om du tagit ett antigentest (snabbtest) eller PCR-test som visar att du har covid-19 ska du stanna hemma i minst fem dygn räknat från första dagen med symtom. Du ska stanna hemma och undvika kontakt med andra tills du känner dig frisk och varit feberfri i två dygn.

Vad har hänt?

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. En vecka senare konstaterade kinesiska myndigheter att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus.

Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, en förkortning för Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, och sjukdomen som viruset ger upphov till kallas covid-19 (en förkortning av coronavirus disease 2019).

Smittan har spridits vidare till ett flertal länder utanför Kina och i slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 nu är en pandemi. I slutet av 2020 godkändes de första vaccinerna mot SARS-CoV-2. Under 2021 har massvaccination av befolkningen genomförts, och nu pågår arbetet med att ge påfyllnadsdoser av vaccin.

Pandemi – vad betyder det?

Ordet pandemi härstammar från grekiskans pan som betyder hela och demos som betyder folk. Pandemi betyder alltså hela folket.

Vad är en pandemi?

En pandemi är när en infektionssjukdom smittar många människor i stora delar av världen. Det finns många virus som bara förekommer hos djur och inte smittar människor. Dessa virus förändras då och då, så att de smittar människor. De influensavirus som orsakat pandemier har ursprungligen cirkulerat i djurvärlden och sen tagit steget över till människa. När smittan anpassats till att kunna smitta vidare från människa till människa kan en större spridning ta fart.

Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier: Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Dessa tre orsakades alla av influensavirus. Under 2000-talet finns nu två pandemiutbrott: Svininfluensan och corona (covid-19). Svininfluensan utbröt 2009 och orsakades av influensavirus. Detta är första gången ett coronavirus har gett upphov till en pandemi.

Vad är coronavirus?

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två kända sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS. Den senaste sjukdomen orsakad av coronavirus har fått namnet covid-19. Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer.

Vad är varianter av coronaviruset?

Det är vanligt att virus över tid muteras, förändrar sig, så även coronaviruset SARS-CoV-2. Det sker en rad olika mutationer hela tiden och de flesta har inte någon betydelse för virusets förmåga att sprida sig. Då och då kommer en ny variant av viruset som visar tecken på att få en större påverkan, till exempel förändringar som gör att viruset sprids lättare eller leder till mer allvarlig sjukdom. Dessa varianter kallas på engelska för variants of concern, förkortat VOC, och brukar översatt kallas för varianter av särskild betydelse.

Hur namnges varianter av coronaviruset?

I vetenskapliga sammanhang särskiljs varianterna med olika sifferbeteckningar, till exempel B.1.1.7 som beskriver vilken linje av viruset som mutationen har kommit från. Alla varianter som börjar med B.1 härstammar till exempel från virusutbrottet i Italien förra året.

I början namngavs dessa efter den region där den nya varianten började sprida sig, till exempel den brittiska varianten och den indiska varianten. Nu har WHO i stället döpt om dessa varianter utifrån grekiska alfabetet, delvis för att motverka stigmatisering av länder och dess invånare. Varianter av särskild betydelse är nu:

  • Betavarianten (B.1.351)
  • Gamma (P.1)
  • Delta (B.1.617.2)
  • Omikron (B.1.1.529)

I tillägg till varianter av särskild betydelse finns ”variants of interest”, varianter av intresse, som myndigheter håller koll på:

  • Lambda (C 37)
  • My (mu på engelska, B.1.621)

Coronavirus symtom

De olika coronavirus som kan smitta människor ger varierande symtom. Gemensamt är att de främst ger symtom från luftvägarna, men även andra symtom förekommer. I de flesta fall ger coronavirus milda förkylningssymtom, som ont i halsen, hosta och feber. Vid SARS, MERS och covid-19 förekommer även mer allvarliga symtom från luftvägarna, till exempel andningssvårigheter, lunginflammation och de kan också påverka andra organ i kroppen.

Vad är flockimmunitet?

Flockimmunitet är ett begrepp för det gemensamma skyddet i samhället mot en viss smitta. Det innebär att tillräckligt många, majoriteten av ”flocken”, har immunitet. När tillräckligt många är immuna mot en sjukdom slutar den att spridas och en epidemi dör ut. Flockimmunitet kan uppnås antingen genom att många haft sjukdomen och fått ett skydd, eller att tillräckligt många har vaccinerats. Flockimmunitet är en vanlig strategi när det gäller vaccinationer. Om tillräckligt många är vaccinerade skyddar det även det fåtal som av olika skäl inte kan vaccinera sig.

Finns det något vaccin mot covid-19?

Ja, det finns ett antal godkända vaccin mot covid-19 och forskning pågår för att ta fram ytterligare. Läs mer här om coronavaccin.

Hur smittar coronaviruset?

Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Viruset kan även smitta genom förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Men det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor, och hur stor betydelse det har för smittspridningen.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut, är någonstans mellan 2 och 14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Vad är vanliga symtom på coronaviruset?

Tecken på smitta av coronaviruset är symtom som:

De allra flesta blir lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. En del får inga symtom alls och mår inte dåligt. Vissa drabbas av allvarligare symtom och behöver vård på sjukhus.

Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk för appen till din mobil. Supersmidigt!
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.

Hur lång tid tar det att bli frisk från covid-19?

De flesta blir friska men det tar olika lång tid. De som får lindriga symtom, vilket är de flesta, är sjuka från några dagar upp till två veckor. För en mindre grupp varar infektionen längre tid, i veckor upp till månader. Sjukdomen drabbar mycket olika.

Febern brukar ge med sig efter några veckor, medan andra symtom som torrhosta, trötthet, lukt- och smakbortfall kan kvarstå en längre tid. Personer som behövt sjukhusvård behöver oftast längre tid för att bli helt återställda.

Smittsamheten tros vara störst precis i början av sjukdomsförloppet, i samband med insjuknandet. Efter milda symtom ska du stanna hemma i minst fem dagar efter första sjukdomssymtom, och du ska ha varit feberfri i två dagar och känna dig tydligt bättre innan du går ut.

Vilka symtom har långtidssjuka i covid-19?

En del personer drabbas av symtom från infektionen som kvarstår under lång tid, och kan även få sent tillkomna symtom. Numera kallas detta för att ha postcovid. Läs mer om postcovid här.

Hur skiljer sig symtom vid covid-19, förkylning och allergi?

De vanligaste symtomen vid covid-19 är feber och hosta, och många beskriver en trötthet och att det är tyngre att andas än vanligt. Andra vanliga symtom är snuva, halsont, huvudvärk, illamående, ont i magen, diarré och muskel- och ledvärk. Ett symtom som är vanligare hos covid-19 patienter är att tillfälligt förlora smak- och luktsinnet. Men liksom övriga symtom är det inte unikt för covid-19 utan förekommer även vid andra infektioner. En person med covid-19 behöver inte känna av alla symtom. Symtomen kan komma och gå under dagen.

Pollenallergi ger inte feber men ofta klåda i näsa och ögon, rinnande snuva och nysningar. Det kan vara svårt till en början att veta om dina symtom beror på allergi eller covid-19. Stanna i så fall hemma och ta allergimedicin. Om medicinen hjälper och symtomen inte blir värre är det mest sannolikt allergi. Var uppmärksam på om symtomen förändras.

Sammanfattningsvis är det svårt att helt säkert kunna skilja covid-19 från andra luftvägsinfektioner. Därför uppmanas alla personer som får symtom från luftvägarna som till exempel feber, halsont, hosta och snuva att stanna hemma och undvika kontakt med andra så långt det är möjligt.

Hur kan jag undvika att bli smittad eller smitta andra?

Du kan minska risken för att sprida covid-19 genom att:

  • Vaccinera dig och ta din påfyllnadsdos när det blir dags.
  • Stanna hemma om du har symtom på luftvägsinfektion, till exempel feber, hosta, halsont eller en allmän sjukdomskänsla.
  • Hålla avstånd till andra i offentliga miljöer
  • Undvik att resa i kollektivtrafik i rusningstid
  • Jobba hemifrån när du har möjlighet
  • Ta gärna möten digitalt när det går
  • Stanna hemma om du bor i samma hushåll som en person med konstaterad smitta. Vissa grupper är undantagna från kravet om familjekarantän: Personer som fått tre doser vaccin, personer som haft covid-19 någon gång de senaste tre månaderna eller personer som har nyckelfunktioner i samhällsviktig verksamhet.
  • Tvätta händerna ofta och noggrant. Här finns information om hur du ska tvätta händerna för att undvika smitta.

Vilka rekommenderas att testa sig för covid-19?

På grund av den ökade smittspridningen och hög sjuklighet i luftvägsinfektioner prioriteras testresurserna just nu.

Högre prioritet för tester har:

  • Personal i vård och äldreomsorg
  • Personer med särskilda medicinska behov
  • Personer som inte kan jobba hemifrån, inklusive barn i grundskolan

Lägre prioritet för tester har:

  • De som kan arbeta hemifrån
  • De som har fått positivt provsvar av antigentest (snabbtest). De behöver inte bekräfta resultatet med ett PCR-test.

Vad gäller för dem som testat positiv för covid-19?

Om du har ett positivt testsvar innebär det att du bär på sjukdomen. Du behöver stanna hemma och undvika kontakt med andra tills du uppfyller alla dessa punkter:

  • Du har varit hemma i minst fem dygn räknat från första dagen från symtom.
  • Du har haft två feberfria dygn.
  • Du känner dig allmänt frisk.

Vad gäller för dem som testat negativt för covid-19?

Om du testat negativt betyder det att du inte har covid-19. Då gäller samma regler som vid övriga luftvägsinfektioner, det vill säga att du ska stanna hemma tills du:

  • känner dig frisk, även om du har vissa kvarvarande symtom
  • har varit feberfri i ett dygn.

Det är upp till varje individ och vårdnadshavare att bedöma hur länge du eller ditt barn behöver vara hemma för att bli frisk och inte smitta andra. I de flesta fall innebär det att du behöver vara hemma i några dagar upp till en vecka.

Kan covid-19 spridas av personer utan symtom?

Ja, smittade personer som inte har symtom (eller utvecklar symtom senare) kan sprida smittan vidare. I nuläget är bedömningen att smitta från personer utan symtom kan ske, men att den står för en mycket begränsad andel.

Finns det särskilda riskgrupper?

Störst risk för allvarlig sjukdom löper de som inte är vaccinerade.

Högre ålder innebär högre risk för allvarlig sjukdom och död, och de som är äldre och dessutom har andra sjukdomar har störst risk att bli svårt sjuka. Män har ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli svårt sjuka och dö.

Risken får svår sjukdom ökar gradvis med ökande ålder, och redan vid 60-70 års ålder är risken att bli allvarligt sjuk fördubblad jämfört med personer som är 50-60 år.

Förutom högre ålder finns sjukdomstillstånd som ökar risken för svårare symtom. Ju högre upp i listan, desto större riskökning. Det gäller för vuxna personer oavsett ålder som:

  • har genomgått organtransplantation
  • har en blodcancersjukdom eller tidigare har haft blodcancersjukdom
  • har en neurologisk sjukdom som till exempel MS, myastenia gravis eller Parkinsons sjukdom
  • är kraftigt överviktiga, ju högre grad av fetma desto större risk
  • har diabetes, men välbehandlad diabetes innebär lägre risk
  • har en pågående behandling av cancersjukdom
  • har en kronisk lungsjukdom, inklusive astma. Välbehandlad astma innebär lägre risk
  • har haft en stroke eller har demenssjukdom
  • på grund av sjukdom eller medicinsk behandling har ett sänkt immunförsvar
  • har en leversjukdom
  • har nedsatt njurfunktion
  • har en hjärt- och kärlsjukdom med undantag för personer som enbart har högt blodtryck (det tycks inte öka risken)
  • av något skäl har en ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner

Barn har en mycket liten risk att bli allvarligt sjuka även om de har andra underliggande sjukdomar.

Är gravida en riskgrupp?

Graviditet ger ökad risk att bli allvarligt sjuk vid covid-19, vilket ger en högre risk att barnet föds för tidigt. Det visar nya studier. Det finns också risk att mamman får blodproppar och havandeskapförgiftning (preeklampsi). Därför är det extra viktigt för gravida att vara vaccinerade, eller hålla avstånd till andra om du inte vaccinerat dig. Det gäller särskilt från graviditetsvecka 36 och inför förlossningen.

Hur fungerar amning om jag är smittad med covid-19?

Mammor som är smittade med covid-19 rekommenderas att amma sitt barn. Det finns inget som tyder på att amning är en nackdel för barnet.

Vilka symtom får barn som smittas med covid-19?

Barn får liknande symtom som vuxna, som feber, hosta och halsont. Vissa barn med covid-19 har även fått diarré, kräkning och uttalad trötthet. Av den information som finns hittills tycks barn framför allt få milda symtom av covid-19 och de tycks även klara sjukdomen bättre. Det är till exempel ovanligt att barn behövt intensivvård eller att barn fått komplicerade sjukdomsförlopp.

Det är ännu inte klarlagt varför det finns dessa skillnader mellan barn och vuxna som fått sjukdomen. Forskare som gått igenom rapporterade fall konstaterar att det är väl känt att barns immunsystem fungerar annorlunda än immunsystemet hos vuxna, och det är inte otänkbart att det kan ha betydelse.

Även om barn har milda symtom kan de smitta andra, som kan få värre symtom. Därför gäller detsamma för barn som för vuxna, det vill säga att alla som har symtom som snuva, halsont, feber eller hosta ska stanna hemma och undvika kontakt med andra.

När bör jag söka vård?

Om symtomen förvärras så att du inte längre kan vårda dig själv hemma uppmanas du att ringa 1177 för rådgivning.

Om du efter mer än en veckas sjukdom får ökade problem med andning, torrhosta, andfåddhet, smärta från bröstkorgen eller svullna underben bör du söka vård för bedömning av dina symtom.

Kan Doktor.se hjälpa mig?

Ja, du kan kontakta oss på Doktor.se. Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och hjälpa dig bedöma symtomen. Du kan även testa dig för Covid-19 hos oss.

Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk för appen till din mobil. Supersmidigt!
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.

Vad ska jag tänka på om jag behöver resa?

Du har ett eget ansvar att resa på ett sätt som gör att du inte utsätter dig för risk att bli smittad eller smitta andra.

Det innebär bland annat:

  • Att du inte ska resa alls om du har symtom.
  • Att du ska följa de lokala restriktioner som gäller för ditt resmål.
  • Att tänka på att lokala restriktioner kan införas med kort varsel, vilket innebär att du kan ha svårt att resa hem. Du bör därför ha förberett för att du kan behöva vara borta längre än planerat.
  • Var särskilt uppmärksam på om du får symtom som kan bero på covid-19 under två veckor efter hemkomsten till Sverige.

Om du behöver göra en resa utomlands gäller att:

  • Kolla på Utrikesdepartementets sida vad som gäller för ditt resmål.
  • Du behöver hålla dig uppdaterad på lokala myndigheters råd och anvisningar. En del länder har infört utegångsförbud och andra begränsningar för att hindra smittspridning.
  • Tänk på att ha en giltig försäkring. Det kan vara en god idé att kontakta försäkringsbolaget i förväg gällande vilket stöd som finns att få.
  • Tänk också på att om någon i resesällskapet blir smittad kan ni alla behöva tvungna att stanna i karantän. Du bör ha förberett för att du kan behöva vara borta längre än planerat.
  • UD rekommenderar nedladdning av appen UD Resklar och pushnotiser för det land du befinner dig i för att få hjälp med lokal information.

Vad gäller vid resor inom Sverige?

Följ de rekommendationer som gäller i den region du reser till. Tänk på att smittläget kan ändras, och att lokala rekommendationer kan ändras med kort varsel.Den som har minsta symtom på sjukdom ska inte resa alls.

Den som reser ska kunna ta hand om sig själv vid eventuellt insjuknande under resan, kunna resa hem säkert utan att smitta andra alternativt kunna isolera sig på besöksorten.

Jag vill testa mig för covid-19 – vart ska jag vända mig?

Du kan boka tester hos Doktor.se via vår app. Du kan läsa allt om vår testning av covid-19 här. Om inte Doktor.se passar kan du också vända dig till den övriga vården på den ort där du bor.

 

 

Vad är ett vaccinpass?

Vaccinpass är ett annat ordför vaccinationsintyg. Något som krävs på allt fler tillställningar i Sverige. Du kan generera ett vaccinpass som är enkelt att visa upp i mobila plånbok på denna sida hos oss. 

Senast uppdaterad: 2022-01-21
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med