Coronaviruset och Covid-19

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. En vecka senare konstaterade kinesiska myndigheter att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus.

Viruset fick namnet SARS-CoV-2, en förkortning för Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, och sjukdomen som viruset ger upphov till fick namnet covid-19 (en förkortning av coronavirus disease 2019).

Smittan spreds vidare till ett flertal länder utanför Kina och i slutet av januari 2020 bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 var en pandemi. I slutet av 2020 godkändes de första vaccinerna mot SARS-CoV-2. Under 2021 genomfördes massvaccination av befolkningen. I maj 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre är en pandemi.

Ordet pandemi härstammar från grekiskans pan som betyder hela och demos som betyder folk. Pandemi betyder alltså hela folket.

En pandemi är när en infektionssjukdom smittar många människor i stora delar av världen. Det finns många virus som bara förekommer hos djur och inte smittar människor. Dessa virus förändras då och då, så att de smittar människor. De influensavirus som orsakat pandemier har ursprungligen cirkulerat i djurvärlden och sen tagit steget över till människa. När smittan anpassats till att kunna smitta vidare från människa till människa kan en större spridning ta fart.

Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier: Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Dessa tre orsakades alla av influensavirus. Under 2000-talet finns nu två pandemiutbrott: Svininfluensan och corona (covid-19). Svininfluensan utbröt 2009 och orsakades av influensavirus. Detta var första gången ett coronavirus har gett upphov till en pandemi.

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två kända sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS, MERS och covid-19. Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer. Det finns många teorier om ursprunget till covid-19-smittan, men ännu finns ingen klarlagd smittkälla.

Det är vanligt att virus över tid muteras, förändrar sig, så även coronaviruset SARS-CoV-2. Det sker en rad olika mutationer hela tiden och de flesta har inte någon betydelse för virusets förmåga att sprida sig. Då och då kommer en ny variant av viruset som visar tecken på att få en större påverkan, till exempel förändringar som gör att viruset sprids lättare eller leder till mer allvarlig sjukdom. Dessa varianter kallas på engelska för variants of concern, förkortat VOC, och brukar översatt kallas för varianter av särskild betydelse.

I vetenskapliga sammanhang särskiljs virusvarianter med olika sifferbeteckningar, till exempel B.1.1.7 som beskriver vilken linje av viruset som mutationen har kommit från.

I början av corona-pandemin namngavs varianter efter den region där de började spridas, till exempel den brittiska varianten och den indiska varianten. Senare övergick WHO i stället till namn utifrån grekiska alfabetet, till exempel alfa, beta, gamma, delta och omikron, delvis för att motverka stigmatisering av länder och dess invånare.

De olika coronavirus som kan smitta människor ger varierande symtom. Gemensamt är att de främst ger symtom från luftvägarna, men även andra symtom förekommer. I de flesta fall ger coronavirus milda förkylningssymtom, som ont i halsen, hosta och feber. Vid SARS, MERS och covid-19 förekommer även mer allvarliga symtom från luftvägarna, till exempel andningssvårigheter, lunginflammation och de kan också påverka andra organ i kroppen.

Flockimmunitet är ett begrepp för det gemensamma skyddet i samhället mot en viss smitta. Det innebär att tillräckligt många, majoriteten av ”flocken”, har immunitet. När tillräckligt många är immuna mot en sjukdom slutar den att spridas och en epidemi dör ut. Flockimmunitet kan uppnås antingen genom att många haft sjukdomen och fått ett skydd, eller att tillräckligt många har vaccinerats. Flockimmunitet är en vanlig strategi när det gäller vaccinationer. Om tillräckligt många är vaccinerade skyddar det även det fåtal som av olika skäl inte kan vaccinera sig.

Ja, det finns ett antal godkända vaccin mot covid-19. Läs mer här om coronavaccin.

Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Viruset kan även smitta genom förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Men det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor, och hur stor betydelse det har för smittspridningen.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut, är någonstans mellan 2 och 14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Tecken på smitta av coronaviruset är symtom som:

• hosta
• feber
• snuva
• nästäppa
• andningsbesvär
• illamående
• ont i magen
• diarré
• ont i halsen
• huvudvärk
• muskel- och ledvärk
• förlorat smak- och luktsinne

De allra flesta blir lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. En del får inga symtom alls och mår inte dåligt. Vissa drabbas av allvarligare symtom och behöver vård på sjukhus, främst ovaccinerade personer.

Multisystemisk hyperinflammation är ett tillstånd som förekommer tillsammans med covid-19. Det förkortas ibland mis-a när vuxna drabbas, och mis-c när det är barn som drabbas. Det är ett tillstånd av kraftig inflammation med hög feber och påverkan på ett eller flera av kroppens organ, och kan bli mycket allvarligt.

Multisystemisk hyperinflammation är ovanligt och de drabbade insjuknar oftast inom två till sex veckor efter att de haft covid-19. De flesta som drabbats har varit friska, och orsaken till tillståndet är troligen en oreglerad immunologisk reaktion.

Vaccin förebygger sjukdomen och skyddar mot allvarlig sjukdom och död.

Vid svår sjukdom ges behandling för att stödja funktionen hos lungor och andra påverkade organ. Men trots behandling finns ändå en risk för allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer fortfarande.

De flesta blir friska men det tar olika lång tid. De som får lindriga symtom, vilket är de flesta, är sjuka från några dagar upp till två veckor. För en del varar infektionen längre tid, och kan ge kvarvarande symtom, så kallad postcovid. Sjukdomen drabbar mycket olika.

Febern brukar ge med sig efter några veckor, medan andra symtom som torrhosta, trötthet, lukt- och smakbortfall kan kvarstå en längre tid. Personer som behövt sjukhusvård behöver oftast längre tid för att bli helt återställda.

Smittsamheten tros vara störst precis i början av sjukdomsförloppet, i samband med insjuknandet.

En del personer drabbas av symtom från infektionen som kvarstår under lång tid, och kan även få sent tillkomna symtom, så kallad postcovid. Läs mer om postcovid här.

Du minskar risken att drabbas av covid-19 på samma sätt som du minskar risken för andra luftvägsinfektioner, till exempel influensa:

• Om du tillhör riskgrupp, vaccinera dig enligt gällande rekommendationer.
• Stanna hemma om du har symtom på luftvägsinfektion, till exempel feber, hosta, halsont eller en allmän sjukdomskänsla.

Ja, smittade personer som inte har symtom (eller utvecklar symtom senare) kan sprida smittan vidare.