Information om coronaviruset | Covid-19

Här är en sammanfattning av läget just nu:

• Det är mycket viktigt att du stannar hemma om du har sjukdomssymtom, även milda symtom.
• Vid symtom bör du testa dig för covid-19. Se 1177.se för att få instruktion om hur du gör i din region. Endast personer med symtom testas.
• När du väntar på ditt testsvar ska du stanna hemma och hålla avstånd till andra.
• Stanna hemma i minst två dagar efter att symtomen helt försvunnit, och minst sju dagar räknat från dagen du kände de första symtomen.
• Covid-19 räknas som en samhällsfarlig smitta enligt Smittskyddslagen, vilket innebär att du har en skyldighet att följa myndigheternas rekommendationer för att inte smitta andra.
• Personer över 70 år uppmanas särskilt att begränsa sina kontakter med andra för att undvika att smittas.
• Jobba hemifrån om du kan
• Det är fortfarande ett förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer.

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. En vecka senare konstaterade kinesiska myndigheter att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus. Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, och sjukdomen som viruset ger upphov till kallas covid-19 (en förkortning av coronavirus disease 2019).

Smittan har spridits vidare till ett flertal länder utanför Kina och i slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 nu är en pandemi.

En pandemi är när en infektionssjukdom smittar många människor i stora delar av världen. Det finns många virus som bara förekommer hos djur och inte smittar människor. Dessa virus förändras då och då, så att de smittar människor. De influensavirus som orsakat pandemier har ursprungligen cirkulerat i djurvärlden och sen tagit steget över till människa. När smittan anpassats till att kunna smitta vidare från människa till människa kan en större spridning ta fart.

Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier: Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Dessa tre orsakades alla av influensavirus. Under 2000-talet finns nu två pandemiutbrott: Svininfluensan och corona (covid-19). Svininfluensan utbröt 2009 och orsakades av influensavirus. Detta är första gången ett coronavirus har gett upphov till en pandemi.

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två kända sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS. Den senaste sjukdomen orsakad av coronavirus har fått namnet covid-19. Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer.

De olika coronavirus som kan smitta människor ger varierande symtom. Gemensamt är att de främst ger symtom från luftvägarna, men även andra symtom förekommer. I de flesta fall ger coronavirus milda förkylningssymtom, som ont i halsen, hosta och feber. Vid SARS, MERS och covid-19 förekommer även mer allvarliga symtom från luftvägarna, till exempel andningssvårigheter, lunginflammation och de kan också påverka andra organ i kroppen.

Flockimmunitet är ett begrepp för det gemensamma skyddet i samhället mot en viss smitta. Det innebär att tillräckligt många, majoriteten av ”flocken”, har immunitet. När tillräckligt många är immuna mot en sjukdom slutar den att spridas och en epidemi dör ut. Flockimmunitet kan uppnås antingen genom att många haft sjukdomen och fått ett skydd, eller att tillräckligt många har vaccinerats. Flockimmunitet är en vanlig strategi när det gäller vaccinationer. Om tillräckligt många är vaccinerade skyddar det även det fåtal som av olika skäl inte kan vaccinera sig.

Det har förts fram argument om att flockimmunitet skulle vara Sveriges strategi mot det nya coronaviruset, men Folkhälsomyndigheten har förtydligat att strategin är att bromsa smittspridningen. Däremot går det inte att helt hindra smittan, och på sikt behöver tillräckligt många vara immuna för att smittan ska sluta spridas.

I slutet av januari bekräftades det första fallet av covid-19 i Sverige. Smittan förekommer nu hos personer i alla regioner i Sverige:

Region Blekinge
Region Dalarna
Region Gotland
Region Gävleborg
Västra Götalandsregionen (bland annat Göteborg & Borås)
Region Halland
Region Jämtland
Region Jönköping
Region Kalmar
Region Kronoberg
Region Norrbotten
Region Skåne
Region Stockholm
Region Sörmland
Region Uppsala
Region Värmland
Region Västerbotten
Region Västernorrland
Region Västmanland
Region Örebro län
Region Östergötland

Smittan sprids vidare i ett flertal regioner i landet i landet, det som kallas för samhällsspridning.

Nej, det finns ännu inget vaccin eller någon godkänd behandling mot covid-19. Det pågår forskning och studier av olika läkemedel och vaccin mot covid-19.

Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Viruset kan även smitta genom förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Men det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor, och hur stor betydelse det har för smittspridningen.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut, är någonstans mellan 2 och 14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Tecken på smitta av coronaviruset är symtom som:

• hosta
• feber
• snuva
• nästäppa
• andningsbesvär
• illamående
• ont i magen
• diarré
• ont i halsen
• huvudvärk
• muskel- och ledvärk
• förlorat smak- och luktsinne

Många undrar över vad som är tidiga symtom av coronaviruset (sjukdomen covid-19) men det är svårt att svara generellt på. De allra flesta tycks bli lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. En del får inga symtom alls och mår inte dåligt. Vissa har drabbats av allvarligare symtom och behövt vård på sjukhus.

De flesta blir friska men det tar olika lång tid. De som får lindriga symtom, vilket är de flesta, är sjuka från några dagar upp till två veckor. För en mindre grupp varar infektionen längre tid, i veckor upp till månader. Sjukdomen drabbar mycket olika.

Febern brukar ge med sig efter några veckor, medan andra symtom som torrhosta, trötthet, lukt- och smakbortfall kan kvarstå en längre tid. Personer som behövt sjukhusvård behöver oftast längre tid för att bli helt återställda.

Smittsamheten tros vara störst precis i början av sjukdomsförloppet, i samband med insjuknandet. Efter milda symtom ska du stanna hemma i minst sju dagar efter första sjukdomssymtom, och du ska ha varit feberfri i två dagar och känna dig tydligt bättre innan du går ut. Om du haft mer uttalade symtom ska du stanna hemma i minst 14 dagar efter första sjukdomssymtom samt ha varit feberfri i två dagar. Om du tillhör dem som varit allra sjukast och fått vård på sjukhus ska du få en individuell bedömning av behandlande läkare för att avgöra när du anses smittfri.

Många av symtomen hos långtidssjuka är ännu okända. Symtomen hos långtidssjuka i covid-19 håller just nu på att kartläggas av Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Flera internationella studier pågår där forskare kommer följa flera tusen patienter i ett till två år för att ta prover, hämta in data och analysera hur sjukdomen utvecklar sig över tid.

De symtom som ofta beskrivs för gruppen långtidssjuka är

• uttalad trötthet (fatigue)
• hosta
• andningssvårigheter
• huvudvärk
• ledsmärta

Andra symtom som rapporteras är skador på inre organ, framför allt skador på hjärtmuskeln, ärrvävnad i lungor och påverkan på hjärnan. Personer som haft allvarliga symtom av covid-19 har också visat symtom på depression, ångest och posttraumatisk stress.

Av den kunskap som har samlats in hittills är det tydligt att sjukdomen kan yttra sig på olika sätt hos olika individer. De flesta blir lindrigt sjuka, med symtom som kan likna en förkylning. En del blir infekterade men får inga symtom och mår inte dåligt. En liten grupp blir allvarligt sjuka med stora svårigheter att andas och behöver vård på sjukhus.

Erfarenheten hittills visar att sjukdomen i många fall ger mildare symtom den första veckan. Risken för allvarliga symtom är störst 7 till 14 dagar efter insjuknandet, det vill säga andra veckan räknat från första känslan av att en infektion är på gång. Äldre personer och de som har andra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes har större risk att bli allvarligt sjuka. Det är orsaken till att personer som är över 70 år uppmanas att undvika kontakt med andra så långt det är möjligt.

De vanligaste symtomen vid covid-19 är feber och hosta, och många beskriver en trötthet och att det är tyngre att andas än vanligt. Andra vanliga symtom är snuva, halsont, huvudvärk, illamående, ont i magen, diarré och muskel- och ledvärk. Ett symtom som är vanligare hos covid-19 patienter är att tillfälligt förlora smak- och luktsinnet. Men liksom övriga symtom är det inte unikt för covid-19 utan förekommer även vid andra infektioner. En person med covid-19 behöver inte känna av alla symtom. Symtomen kan komma och gå under dagen.

Pollenallergi ger inte feber men ofta klåda i näsa och ögon, rinnande snuva och nysningar. Det kan vara svårt till en början att veta om dina symtom beror på allergi eller covid-19. Stanna i så fall hemma och ta allergimedicin. Om symtomen inte blir värre, och medicinen hjälper är det mest sannolikt allergi. Var uppmärksam på om symtomen förändras.

Sammanfattningsvis är det svårt att helt säkert kunna skilja covid-19 från andra luftvägsinfektioner. Därför uppmanas alla personer som får symtom från luftvägarna som till exempel feber, halsont, hosta och snuva att stanna hemma och undvika kontakt med andra så långt det är möjligt. Du ska stanna hemma tills symtomen försvunnit helt och ytterligare två dagar.

Du kan minska risken för att sprida smitta genom att vara extra noggrann med att:

• Stanna hemma om du känner dig sjuk och minst två dygn extra efter att du blivit frisk för att inte smitta andra.
• Vid misstanke om smitta och/eller lindriga symtom iaktta försiktighet gentemot riskgrupper (framförallt äldre och de med andra sjukdomar).
• Tvätta händerna ofta och noggrant. Här finns information om hur du ska tvätta händerna för att undvika smitta.
• Undvika att röra ansiktet med händerna, till exempel gnugga ögon eller näsa, eller bita på naglarna.
• Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sen slänger.
• Hålla avstånd till personer med luftvägsinfektion.
• Regelbundet rengöra ytor som dörrhandtag, ljusknappar, tangentbord, mobiler och andra ytor som du dagligen rör vid.
• Undvika större folksamlingar.
• Om du är över 70 år uppmanas du att begränsa dina kontakter med andra för att undvika att smittas.
• Hålla kontakten och hjälpa varandra att få vardagen att fungera även om den fysiska kontakten är begränsad.
• Följa nyhetsrapporteringen.

Ja, smittade personer som inte har symtom (eller utvecklar symtom senare) kan sprida smittan vidare. I nuläget är bedömningen att smitta från personer utan symtom kan ske, men att den står för en mycket begränsad andel.

Högre ålder innebär högre risk för allvarlig sjukdom och död, och de som är äldre och dessutom har andra sjukdomar har störst risk att bli svårt sjuka. Män har ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli svårt sjuka och dö.

Risken får svår sjukdom ökar gradvis med ökande ålder, och redan vid 60-70 års ålder är risken att bli allvarligt sjuk fördubblad jämfört med personer som är 50-60 år.

Förutom högre ålder finns sjukdomstillstånd som ökar risken för svårare symtom. Ju högre upp i listan, desto större riskökning. Det gäller för vuxna personer oavsett ålder som:

• har genomgått organtransplantation
• har en blodcancersjukdom eller tidigare har haft blodcancersjukdom
• har en neurologisk sjukdom som till exempel MS, myastenia gravis eller Parkinsons sjukdom
• är kraftigt överviktiga, ju högre grad av fetma desto större risk
• har diabetes, men välbehandlad diabetes innebär lägre risk
• har en pågående behandling av cancersjukdom
• har en kronisk lungsjukdom, inklusive astma. Välbehandlad astma innebär lägre risk
• har haft en stroke eller har demenssjukdom
• på grund av sjukdom eller medicinsk behandling har ett sänkt immunförsvar
• har en leversjukdom
• har nedsatt njurfunktion
• har en hjärt- och kärlsjukdom med undantag för personer som enbart har högt blodtryck (det tycks inte öka risken)
• av något skäl har en ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner

Barn har en mycket liten risk att bli allvarligt sjuka även om de har andra underliggande sjukdomar.

Frågan har diskuterats eftersom andra coronavirus (SARS och MERS) har inneburit en högre risk för gravida. Men även om de tillhör samma virusfamilj har dessa virus stora olikheter. Av erfarenheten hittills finns inget som tyder på att graviditet ger ökad risk att blir allvarligt sjuk vid covid-19.

Däremot rekommenderas gravida kvinnor som försiktighetsåtgärd att undvika bli smittade i vissa lägen:

• Inför förlossningen, eftersom det kan innebära risker för den gravida kvinnan att ha en luftvägsinfektion i slutet av graviditeten. Extra försiktighet rekommenderas från graviditetsvecka 36.
• Gravida kvinnor som har någon riskfaktor, till exempel högt blodtryck, diabetes eller fetma, eftersom det kan öka risken att bli allvarligt sjuk av covid-19. Om du är gravid och har någon av dessa riskfaktorer bör du rådgöra med din barnmorska eller läkare. Du rekommenderas också att begränsa dina kontakter utanför hushållet så mycket som möjligt.

Sjukhusen är alltid måna om att ge trygg vård vid förlossning, så även nu. Det gäller även för kvinnor som är smittade med covid-19. Däremot har sjukhusen infört några nya regler för att minska risken för smittspridning. Det handlar till exempel om regler för hur många personer som får medfölja och hur medföljande får röra sig på sjukhuset. Som regel ska medföljande vara friska. Reglerna kan skilja sig lite mellan olika regioner, och det bästa är att ta reda på vad som gäller där du bor genom att läsa på sjukhusets webbplats.

Mammor som är smittade med covid-19 rekommenderas att amma sitt barn. Det finns inget som tyder på att amning är en nackdel för barnet.

Barn får liknande symtom som vuxna, som feber, hosta och halsont. Vissa barn med covid-19 har även fått diarré, kräkning och uttalad trötthet. Av den information som finns hittills tycks barn framför allt få milda symtom av covid-19 och de tycks även klara sjukdomen bättre. Det är till exempel ovanligt att barn behövt intensivvård eller att barn fått komplicerade sjukdomsförlopp.

Det är ännu inte klarlagt varför det finns dessa skillnader mellan barn och vuxna som fått sjukdomen. Forskare som gått igenom rapporterade fall konstaterar att det är väl känt att barns immunsystem fungerar annorlunda än immunsystemet hos vuxna, och det är inte otänkbart att det kan ha betydelse.

Även om barn har milda symtom kan de smitta andra, som kan få värre symtom. Därför gäller detsamma för barn som för vuxna, det vill säga att alla som har symtom som snuva, halsont, feber eller hosta ska stanna hemma och undvika kontakt med andra.

Folkhälsomyndighetens rekommendation är nu att om du har symtom som snuva, hosta, halsont eller feber ska du stanna hemma och undvika kontakt med andra. Det gäller även vid milda symtom.

Om symtomen förvärras så att du inte längre kan vårda dig själv hemma uppmanas du att ringa 1177 för rådgivning.

Om du efter mer än en veckas sjukdom får ökade problem med andning, torrhosta, andfåddhet, smärta från bröstkorgen eller svullna underben bör du söka vård för bedömning av dina symtom.

Läs mer på Folhälsomyndigheten
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/fragor-och-svar-om-nytt-coronavirus/

Ja, du kan kontakta oss på Doktor.se. Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och hjälpa dig bedöma symtomen. Du kan även testa dig för Covid-19 hos oss.

Covid-19 klassificeras nu som en pandemi, vilket innebär att sjukdomen sannolikt kommer drabba alla världens länder. Därför anger Folkhälsomyndigheten inte längre i vilka länder det pågår smittspridning.

Utrikesdepartementet avråder från icke-nödvändiga resor till länder utanför EU, EES, Schengenområdet samt Storbritannien. Avrådan gäller fram till den 15 november. Fram till den 7 oktober avråds från icke nödvändiga resor inom EU, EES och Schengenområdet, förutom de länder som anges i listan nedan där avrådan hävts. Utrikesdepartementet avråder inte längre från icke-nödvändiga resor till följande länder och stater:

• Andorra
• Belgien
• Bulgarien
• Danmark
• Finland
• Frankrike
• Grekland
• Island
• Italien
• Kroatien
• Liechtenstein
• Luxemburg
• Monaco
• Nederländerna
• Norge
• Polen
• Portugal
• Rumänien
• San Marino
• Schweiz
• Slovakien
• Spanien
• Storbritannien
• Tjeckien
• Tyskland
• Ungern
• Vatikanstaten
• Österrike

Vissa länder har krav på att resenärer ska ha med sig ett intyg för att visa att de inte har covid-19. Doktor.se kan hjälpa dig med testning för reseintyg.

Det råder också ett förbud mot icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Läs mer på Krismyndighetens sida. (länk nedan)

https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/reseinformation-med-anledning-av-det-nya-coronaviruset

Symtomfria personer kan resa inom Sverige. Folkhälsomyndigheten råder så många som möjligt att använda andra färdmedel än kollektivtrafik vid resor. Den som av något skäl måste resa kollektivt bör boka en sittplats. Kollektivtrafik där det inte går att boka sittplats, som tunnelbana, spårvagn och stadsbussar bör undvikas. Under resan gäller att hålla på andra regler för minskad smittspridning, som att hålla fysiskt avstånd, undvika trängsel och att tvätta händerna ofta och noga. Den som har minsta symtom på sjukdom ska inte resa alls.

Den som reser ska kunna ta hand om sig själv vid eventuellt insjuknande under resan, kunna resa hem säkert utan att smitta andra alternativt kunna isolera sig på besöksorten. Alla ska vara medvetna om att det kan finnas begränsade möjligheter att få hjälp lokalt.

Sammankomster vid dop, fester, bröllop och begravningar bör begränsas till de närmaste och inte utformas som större sociala tillställningar.

Alla vuxna som har symtom som kan vara covid-19 bör testa sig för att se om de har en pågående infektion. Testningen följer de riktlinjer som finns lokalt och regionalt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar även att barn och unga i skolåldern som har symtom testas för att se om de har en pågående infektion.

Nej, endast personer med symtom som kan vara covid-19 kan testa sig.

Du kan boka antikroppstester hos Doktor.se via vår app. Vi genomför infektionstester över hela landet och antikroppstester på flera orter. Du kan läsa allt om vår testning av covid-19 här. Om inte Doktor.se passar kan du också vända dig till den övriga vården på den ort där du bor.

Om du tillhör en yrkesgrupp som är prioriterad för testning ska du först fråga din arbetsgivare om de rutiner som gäller avseende testning på din arbetsplats.