Coronaviruset | Covid-19

Här är en sammanfattning av vad som gäller från den 29 september:

• Alla som kan uppmanas att ta chansen att vaccinera sig. Vaccination är det viktigaste skyddet mot covid-19.
• Nu hävs restriktionerna för personer som är fullvaccinerade.
• Samtidigt införs allmänna råd specifikt riktade till ovaccinerade. För dessa gäller att fortsätta hålla avstånd till andra, undvika kontakt med personer över 70 år samt personer i riskgrupper. Barn och personer som av medicinska skäl inte kan vaccineras är undantagna.
• Stanna hemma vid symtom på covid-19. Det gäller alla, även de som är vaccinerade.
• Om du har symtom ska du testa dig. Det gäller även skolbarn. När du väntar på testsvar ska du stanna hemma.
• Om du ska resa utomlands – tänk på att många andra länder har kvar coronarestriktioner, till exempel munskyddstvång i affärer och vid resor i kollektivtrafik

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. En vecka senare konstaterade kinesiska myndigheter att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus.

Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, en förkortning för Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, och sjukdomen som viruset ger upphov till kallas covid-19 (en förkortning av coronavirus disease 2019).

Smittan har spridits vidare till ett flertal länder utanför Kina och i slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 nu är en pandemi. I slutet av 2020 godkändes de första vaccinerna mot SARS-CoV-2.Under 2021 har massvaccination av befolkningen inletts, och nu i slutet av september 2021 är så pass många vaccinerade att de restriktioner som gällt trappas ner, och samhället är redo att öppna upp igen.

Ordet pandemi härstammar från grekiskans pan som betyder hela och demos som betyder folk. Pandemi betyder alltså hela folket.

En pandemi är när en infektionssjukdom smittar många människor i stora delar av världen. Det finns många virus som bara förekommer hos djur och inte smittar människor. Dessa virus förändras då och då, så att de smittar människor. De influensavirus som orsakat pandemier har ursprungligen cirkulerat i djurvärlden och sen tagit steget över till människa. När smittan anpassats till att kunna smitta vidare från människa till människa kan en större spridning ta fart.

Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier: Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Dessa tre orsakades alla av influensavirus. Under 2000-talet finns nu två pandemiutbrott: Svininfluensan och corona (covid-19). Svininfluensan utbröt 2009 och orsakades av influensavirus. Detta är första gången ett coronavirus har gett upphov till en pandemi.

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två kända sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS. Den senaste sjukdomen orsakad av coronavirus har fått namnet covid-19. Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer.

Det är vanligt att virus över tid muteras, förändrar sig, så även coronaviruset SARS-CoV-2. Det sker en rad olika mutationer hela tiden och de flesta har inte någon betydelse för virusets förmåga att sprida sig. Då och då kommer en ny variant av viruset som visar tecken på att få en större påverkan, till exempel förändringar som gör att viruset sprids lättare eller leder till mer allvarlig sjukdom. Dessa varianter kallas på engelska för variants of concern, förkortat VOC, och brukar översatt kallas för varianter av särskild betydelse.

I vetenskapliga sammanhang särskiljs varianterna med olika sifferbeteckningar, till exempel B.1.1.7 som beskriver vilken linje av viruset som mutationen har kommit från. Alla varianter som börjar med B.1 härstammar till exempel från virusutbrottet i Italien förra året. 

I början namngavs dessa efter den region där den nya varianten började sprida sig, till exempel den brittiska varianten och den indiska varianten. Nu har WHO i stället döpt om dessa varianter utifrån grekiska alfabetet, delvis för att motverka stigmatisering av länder och dess invånare. Varianter av särskild betydelse är nu: 

• Betavarianten (B.1.351)
• Gamma (P.1)
• Delta (B.1.612.2)

I tillägg till varianter av särskild betydelse finns ”variants of interest”, varianter av intresse, som myndigheter håller koll på:

• Lambda (C 37)
• My (mu på engelska, B.1.621)

Deltavarianten är en ny så kallad ”variant av särskild betydelse” som fått stor spridning i världen. Denna variant anses mer smittsam än de som förekommit tidigare. Även i Sverige sker nu samhällsspridning av deltavarianten. Två doser av de vaccin som nu finns godkända ger ett gott skydd även mot deltavarianten.

De olika coronavirus som kan smitta människor ger varierande symtom. Gemensamt är att de främst ger symtom från luftvägarna, men även andra symtom förekommer. I de flesta fall ger coronavirus milda förkylningssymtom, som ont i halsen, hosta och feber. Vid SARS, MERS och covid-19 förekommer även mer allvarliga symtom från luftvägarna, till exempel andningssvårigheter, lunginflammation och de kan också påverka andra organ i kroppen.

Flockimmunitet är ett begrepp för det gemensamma skyddet i samhället mot en viss smitta. Det innebär att tillräckligt många, majoriteten av ”flocken”, har immunitet. När tillräckligt många är immuna mot en sjukdom slutar den att spridas och en epidemi dör ut. Flockimmunitet kan uppnås antingen genom att många haft sjukdomen och fått ett skydd, eller att tillräckligt många har vaccinerats. Flockimmunitet är en vanlig strategi när det gäller vaccinationer. Om tillräckligt många är vaccinerade skyddar det även det fåtal som av olika skäl inte kan vaccinera sig.

Ja, det finns ett antal godkända vaccin mot covid-19 och forskning pågår för att ta fram ytterligare. Läs mer här om coronavaccin.

Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Viruset kan även smitta genom förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Men det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor, och hur stor betydelse det har för smittspridningen.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut, är någonstans mellan 2 och 14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Tecken på smitta av coronaviruset är symtom som:

• hosta
• feber
• snuva
• nästäppa
• andningsbesvär
• illamående
• ont i magen
• diarré
• ont i halsen
• huvudvärk
• muskel- och ledvärk
• förlorat smak- och luktsinne

De allra flesta blir lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. En del får inga symtom alls och mår inte dåligt. Vissa drabbas av allvarligare symtom och behöver vård på sjukhus.

De flesta blir friska men det tar olika lång tid. De som får lindriga symtom, vilket är de flesta, är sjuka från några dagar upp till två veckor. För en mindre grupp varar infektionen längre tid, i veckor upp till månader. Sjukdomen drabbar mycket olika.

Febern brukar ge med sig efter några veckor, medan andra symtom som torrhosta, trötthet, lukt- och smakbortfall kan kvarstå en längre tid. Personer som behövt sjukhusvård behöver oftast längre tid för att bli helt återställda.

Smittsamheten tros vara störst precis i början av sjukdomsförloppet, i samband med insjuknandet. Efter milda symtom ska du stanna hemma i minst sju dagar efter första sjukdomssymtom, och du ska ha varit feberfri i två dagar och känna dig tydligt bättre innan du går ut. Om du haft mer uttalade symtom ska du stanna hemma i minst 14 dagar efter första sjukdomssymtom samt ha varit feberfri i två dagar. Om du tillhör dem som varit allra sjukast och fått vård på sjukhus ska du få en individuell bedömning av behandlande läkare för att avgöra när du anses smittfri.

En del personer drabbas av symtom från infektionen som kvarstår under lång tid, och kan även få sent tillkomna symtom. Numera kallas detta för att ha postcovid. Läs mer om postcovid här.

De vanligaste symtomen vid covid-19 är feber och hosta, och många beskriver en trötthet och att det är tyngre att andas än vanligt. Andra vanliga symtom är snuva, halsont, huvudvärk, illamående, ont i magen, diarré och muskel- och ledvärk. Ett symtom som är vanligare hos covid-19 patienter är att tillfälligt förlora smak- och luktsinnet. Men liksom övriga symtom är det inte unikt för covid-19 utan förekommer även vid andra infektioner. En person med covid-19 behöver inte känna av alla symtom. Symtomen kan komma och gå under dagen.

Pollenallergi ger inte feber men ofta klåda i näsa och ögon, rinnande snuva och nysningar. Det kan vara svårt till en början att veta om dina symtom beror på allergi eller covid-19. Stanna i så fall hemma och ta allergimedicin. Om medicinen hjälper och symtomen inte blir värre är det mest sannolikt allergi. Var uppmärksam på om symtomen förändras.

Sammanfattningsvis är det svårt att helt säkert kunna skilja covid-19 från andra luftvägsinfektioner. Därför uppmanas alla personer som får symtom från luftvägarna som till exempel feber, halsont, hosta och snuva att stanna hemma och undvika kontakt med andra så långt det är möjligt.

Du kan minska risken för att sprida smitta genom att:

• Vaccinera dig.
• Stanna hemma om du känner dig sjuk.
• Stanna hemma om du bor i samma hushåll som en person med konstaterad smitta och själv inte är vaccinerad.
• Om du inte är fullvaccinerad ska du hålla avstånd till andra människor och undvika nära kontakt med de som är över 70 år liksom personer i riskgrupp.
• Testa dig om du har symtom. Det gäller inte om symtomen går över inom ett dygn, eller har en tydlig förklaring (till exempel migrän eller allergi).
• Tvätta händerna ofta och noggrant. Här finns information om hur du ska tvätta händerna för att undvika smitta.
• Hålla avstånd till andra.
• Undvika större folksamlingar.
• Undvika att resa i rusningstrafik.

Ja, smittade personer som inte har symtom (eller utvecklar symtom senare) kan sprida smittan vidare. I nuläget är bedömningen att smitta från personer utan symtom kan ske, men att den står för en mycket begränsad andel.

Högre ålder innebär högre risk för allvarlig sjukdom och död, och de som är äldre och dessutom har andra sjukdomar har störst risk att bli svårt sjuka. Män har ungefär dubbelt så hög risk som kvinnor att bli svårt sjuka och dö.

Risken får svår sjukdom ökar gradvis med ökande ålder, och redan vid 60-70 års ålder är risken att bli allvarligt sjuk fördubblad jämfört med personer som är 50-60 år.

Förutom högre ålder finns sjukdomstillstånd som ökar risken för svårare symtom. Ju högre upp i listan, desto större riskökning. Det gäller för vuxna personer oavsett ålder som:

• har genomgått organtransplantation
• har en blodcancersjukdom eller tidigare har haft blodcancersjukdom
• har en neurologisk sjukdom som till exempel MS, myastenia gravis eller Parkinsons sjukdom
• är kraftigt överviktiga, ju högre grad av fetma desto större risk
• har diabetes, men välbehandlad diabetes innebär lägre risk
• har en pågående behandling av cancersjukdom
• har en kronisk lungsjukdom, inklusive astma. Välbehandlad astma innebär lägre risk
• har haft en stroke eller har demenssjukdom
• på grund av sjukdom eller medicinsk behandling har ett sänkt immunförsvar
• har en leversjukdom
• har nedsatt njurfunktion
• har en hjärt- och kärlsjukdom med undantag för personer som enbart har högt blodtryck (det tycks inte öka risken)
• av något skäl har en ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner

Barn har en mycket liten risk att bli allvarligt sjuka även om de har andra underliggande sjukdomar.

Graviditet ger ökad risk att bli allvarligt sjuk vid covid-19, vilket ger en högre risk att barnet föds för tidigt. Det visar nya studier. Det finns också risk att mamman får blodproppar och havandeskapförgiftning (preeklampsi). Därför ska alla gravida vara extra försiktiga, och särskilt från graviditetsvecka 36 och inför förlossningen.

Risken kan också öka om mamman dessutom har andra riskfaktorer, som högt blodtryck, fetma eller diabetes. Alla gravida rekommenderas att vara extra noggranna med handhygien, att hålla avstånd och undvika social samvaro utanför en mindre krets.

Sjukhusen är alltid måna om att ge trygg vård vid förlossning, det gäller även för kvinnor som är smittade med covid-19. Däremot har sjukhusen infört några nya regler för att minska risken för smittspridning. Det handlar till exempel om regler för hur många personer som får medfölja och hur medföljande får röra sig på sjukhuset. Som regel ska medföljande vara friska. Reglerna kan skilja sig lite mellan olika regioner, och det bästa är att ta reda på vad som gäller där du bor genom att läsa på sjukhusets webbplats.

Mammor som är smittade med covid-19 rekommenderas att amma sitt barn. Det finns inget som tyder på att amning är en nackdel för barnet.

Barn får liknande symtom som vuxna, som feber, hosta och halsont. Vissa barn med covid-19 har även fått diarré, kräkning och uttalad trötthet. Av den information som finns hittills tycks barn framför allt få milda symtom av covid-19 och de tycks även klara sjukdomen bättre. Det är till exempel ovanligt att barn behövt intensivvård eller att barn fått komplicerade sjukdomsförlopp.

Det är ännu inte klarlagt varför det finns dessa skillnader mellan barn och vuxna som fått sjukdomen. Forskare som gått igenom rapporterade fall konstaterar att det är väl känt att barns immunsystem fungerar annorlunda än immunsystemet hos vuxna, och det är inte otänkbart att det kan ha betydelse.

Även om barn har milda symtom kan de smitta andra, som kan få värre symtom. Därför gäller detsamma för barn som för vuxna, det vill säga att alla som har symtom som snuva, halsont, feber eller hosta ska stanna hemma och undvika kontakt med andra.

Om symtomen förvärras så att du inte längre kan vårda dig själv hemma uppmanas du att ringa 1177 för rådgivning.

Om du efter mer än en veckas sjukdom får ökade problem med andning, torrhosta, andfåddhet, smärta från bröstkorgen eller svullna underben bör du söka vård för bedömning av dina symtom.

Ja, du kan kontakta oss på Doktor.se. Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och hjälpa dig bedöma symtomen. Du kan även testa dig för Covid-19 hos oss.

Du har ett eget ansvar att resa på ett sätt som gör att du inte utsätter dig för risk att bli smittad eller smitta andra.

Det innebär bland annat:

• Att du inte ska resa alls om du har symtom.
• Att du bör begränsa dina kontakter med andra utanför din mindre krets.
• Om du blir sjuk under resan ska du isolera dig och stanna kvar där du är tills du blir frisk igen. Alternativt kan du ta dig hem på ett smittsäkert sätt.
• Att du ska följa de lokala restriktioner som gäller för ditt resmål.
• Att tänka på att lokala restriktioner kan införas med kort varsel, vilket innebär att du kan ha svårt att resa hem. Du bör därför ha förberett för att du kan behöva vara borta längre än planerat.

Utrikesdepartementet avråder från icke-nödvändiga resor till alla länder fram till den 15 oktober 2021. Ett antal länder är undantagna från avrådan, däribland Australien, Nya Zeeland, Israel, Japan, USA, Kanada, Libanon, Nordmakedonien, Hongkong, Macao,, Singapore, Sydkorea, Thailand, Taiwan och ett stort antal länder i Europa. Samtliga undantagna länder finns listade på UD:s webbsida.

Om du behöver göra en resa utomlands gäller att:

• Kolla på Utrikesdepartementets sida vad som gäller för ditt resmål.
• Du behöver hålla dig uppdaterad på lokala myndigheters råd och anvisningar. En del länder har infört utegångsförbud och andra begränsningar för att hindra smittspridning.
• Tänk på att ha en giltig försäkring. Det kan vara en god idé att kontakta försäkringsbolaget i förväg gällande vilket stöd som finns att få.
• Tänk också på att om någon i resesällskapet blir smittad kan ni alla behöva tvungna att stanna i karantän. Du bör ha förberett för att du kan behöva vara borta längre än planerat.
• UD rekommenderar nedladdning av appen UD Resklar och pushnotiser för det land du befinner dig i för att få hjälp med lokal information.
• När du reser in till Sverige igen behöver du stanna hemma minst sju dagar efter hemkomsten. Du bör testa dig så snart som möjligt efter att du kommit hem samt fem dagar efter hemkomsten. I väntan på provsvar ska du stanna hemma. Om du inte utvecklar några symtom under dessa sju dagar alternativt om provsvaret är negativt behöver du inte stanna hemma längre.
• Fullt vaccinerade personer behöver inte testa sig vid hemkomst.

Följ de rekommendationer som gäller i den region du reser till. Tänk på att smittläget kan ändras, och att lokala rekommendationer kan ändras med kort varsel. Den som har minsta symtom på sjukdom ska inte resa alls.

Den som reser ska kunna ta hand om sig själv vid eventuellt insjuknande under resan, kunna resa hem säkert utan att smitta andra alternativt kunna isolera sig på besöksorten.

Du kan boka tester hos Doktor.se via vår app. Du kan läsa allt om vår testning av covid-19 här. Om inte Doktor.se passar kan du också vända dig till den övriga vården på den ort där du bor.

Om du tillhör en yrkesgrupp som är prioriterad för testning ska du först fråga din arbetsgivare om de rutiner som gäller avseende testning på din arbetsplats.