Coronaviruset och Covid-19

Antalet fall av covid-19 fortsätter att minska men pandemin är inte över. Från den 1 april klassas covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom, men smittspårningen fortsätter för att skydda dem som har hög risk att bli allvarligt sjuka. Det bästa sättet att skydda sig mot allvarlig sjukdom är att vaccinera sig, och ta sina påfyllnadsdoser. Ovaccinerade rekommenderas fortsatt att vara särskilt försiktiga för att undvika att smittas.

Coronavirus fakta

Detta fortsätter att gälla:

  • Alla som kan uppmanas att ta chansen att vaccinera sig samt ta sin påfyllnadsdos. Vaccination är det viktigaste skyddet mot covid-19.
  • Ovaccinerade uppmanas att vidta särskilda försiktighetsåtgärder för att inte smittas, till exempel att undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus. Det beror på att du som inte är vaccinerad löper högre risk att få svår covid-19.
  • Fortsatt gäller för alla att stanna hemma vid symtom på luftvägsinfektion, till exempel feber, halsont, hosta eller en allmän sjukdomskänsla.
  • Personer som arbetar inom vård och äldreomsorg ska ta PCR-test vid symtom på sjukdom. Detsamma gäller för personer som är omsorgstagare inom äldrevård och vissa grupper som har ökad risk att bli allvarligt sjuka.

Vad har hänt?

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. En vecka senare konstaterade kinesiska myndigheter att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus.

Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, en förkortning för Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, och sjukdomen som viruset ger upphov till kallas covid-19 (en förkortning av coronavirus disease 2019).

Smittan har spridits vidare till ett flertal länder utanför Kina och i slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att covid-19 nu är en pandemi. I slutet av 2020 godkändes de första vaccinerna mot SARS-CoV-2. Under 2021 har massvaccination av befolkningen genomförts, och nu pågår arbetet med att ge påfyllnadsdoser av vaccin.

Pandemi – vad betyder det?

Ordet pandemi härstammar från grekiskans pan som betyder hela och demos som betyder folk. Pandemi betyder alltså hela folket.

Vad är en pandemi?

En pandemi är när en infektionssjukdom smittar många människor i stora delar av världen. Det finns många virus som bara förekommer hos djur och inte smittar människor. Dessa virus förändras då och då, så att de smittar människor. De influensavirus som orsakat pandemier har ursprungligen cirkulerat i djurvärlden och sen tagit steget över till människa. När smittan anpassats till att kunna smitta vidare från människa till människa kan en större spridning ta fart.

Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier: Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Dessa tre orsakades alla av influensavirus. Under 2000-talet finns nu två pandemiutbrott: Svininfluensan och corona (covid-19). Svininfluensan utbröt 2009 och orsakades av influensavirus. Detta är första gången ett coronavirus har gett upphov till en pandemi.

Vad är coronavirus?

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två kända sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS. Den senaste sjukdomen orsakad av coronavirus har fått namnet covid-19. Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer.

Vad är varianter av coronaviruset?

Det är vanligt att virus över tid muteras, förändrar sig, så även coronaviruset SARS-CoV-2. Det sker en rad olika mutationer hela tiden och de flesta har inte någon betydelse för virusets förmåga att sprida sig. Då och då kommer en ny variant av viruset som visar tecken på att få en större påverkan, till exempel förändringar som gör att viruset sprids lättare eller leder till mer allvarlig sjukdom. Dessa varianter kallas på engelska för variants of concern, förkortat VOC, och brukar översatt kallas för varianter av särskild betydelse.

Hur namnges varianter av coronaviruset?

I vetenskapliga sammanhang särskiljs varianterna med olika sifferbeteckningar, till exempel B.1.1.7 som beskriver vilken linje av viruset som mutationen har kommit från. Alla varianter som börjar med B.1 härstammar till exempel från virusutbrottet i Italien förra året.

I början namngavs dessa efter den region där den nya varianten började sprida sig, till exempel den brittiska varianten och den indiska varianten. Nu har WHO i stället döpt om dessa varianter utifrån grekiska alfabetet, delvis för att motverka stigmatisering av länder och dess invånare. Varianter av särskild betydelse är nu:

  • Betavarianten (B.1.351)
  • Gamma (P.1)
  • Delta (B.1.617.2)
  • Omikron (B.1.1.529)

I tillägg till varianter av särskild betydelse har det under pandemin funnits ”variants of interest”, varianter av intresse, som myndigheter håller koll på. Just nu finns inga sådana.

Coronavirus symtom

De olika coronavirus som kan smitta människor ger varierande symtom. Gemensamt är att de främst ger symtom från luftvägarna, men även andra symtom förekommer. I de flesta fall ger coronavirus milda förkylningssymtom, som ont i halsen, hosta och feber. Vid SARS, MERS och covid-19 förekommer även mer allvarliga symtom från luftvägarna, till exempel andningssvårigheter, lunginflammation och de kan också påverka andra organ i kroppen.

Vad är flockimmunitet?

Flockimmunitet är ett begrepp för det gemensamma skyddet i samhället mot en viss smitta. Det innebär att tillräckligt många, majoriteten av ”flocken”, har immunitet. När tillräckligt många är immuna mot en sjukdom slutar den att spridas och en epidemi dör ut. Flockimmunitet kan uppnås antingen genom att många haft sjukdomen och fått ett skydd, eller att tillräckligt många har vaccinerats. Flockimmunitet är en vanlig strategi när det gäller vaccinationer. Om tillräckligt många är vaccinerade skyddar det även det fåtal som av olika skäl inte kan vaccinera sig.

Finns det något vaccin mot covid-19?

Ja, det finns ett antal godkända vaccin mot covid-19 och forskning pågår för att ta fram ytterligare. Läs mer här om coronavaccin.

Hur smittar coronaviruset?

Coronaviruset som orsakar covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Viruset kan även smitta genom förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta. Men det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor, och hur stor betydelse det har för smittspridningen.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut, är någonstans mellan 2 och 14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Vad är vanliga symtom på coronaviruset?

Tecken på smitta av coronaviruset är symtom som:

De allra flesta blir lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. En del får inga symtom alls och mår inte dåligt. Vissa drabbas av allvarligare symtom och behöver vård på sjukhus. Det är numera främst ovaccinerade personer som behöver vård på sjukhus.

Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk för appen till din mobil. Supersmidigt!
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.

Vad är multisystemisk hyperinflammation?

Multisystemisk hyperinflammation är ett tillstånd som förekommer tillsammans med covid-19. Det förkortas ibland mis-a när vuxna drabbas, och mis-c när det är barn som drabbas. Det är ett tillstånd av kraftig inflammation med hög feber och påverkan på ett eller flera av kroppens organ, och kan bli mycket allvarligt.

Multisystemisk hyperinflammation är ovanligt och de drabbade insjuknar oftast inom två till sex veckor efter att de haft covid-19. De flesta som drabbats har varit friska, och orsaken till tillståndet är troligen en oreglerad immunologisk reaktion.

Behandling vid covid-19

Vaccin förebygger sjukdomen och skyddar mot allvarlig sjukdom och död. Även de som redan haft covid-19 rekommenderas att vaccinera sig.

Vid svår sjukdom ges behandling för att stödja funktionen hos lungor och andra påverkade organ. Men trots behandling finns ändå en risk för allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer fortfarande.

Hur lång tid tar det att bli frisk från covid-19?

De flesta blir friska men det tar olika lång tid. De som får lindriga symtom, vilket är de flesta, är sjuka från några dagar upp till två veckor. För en mindre grupp varar infektionen längre tid, i veckor upp till månader. Sjukdomen drabbar mycket olika.

Febern brukar ge med sig efter några veckor, medan andra symtom som torrhosta, trötthet, lukt- och smakbortfall kan kvarstå en längre tid. Personer som behövt sjukhusvård behöver oftast längre tid för att bli helt återställda.

Smittsamheten tros vara störst precis i början av sjukdomsförloppet, i samband med insjuknandet.

Vilka symtom har långtidssjuka i covid-19?

En del personer drabbas av symtom från infektionen som kvarstår under lång tid, och kan även få sent tillkomna symtom. Numera kallas detta för att ha postcovid. Läs mer om postcovid här.

Hur kan jag undvika att bli smittad eller smitta andra?

Du kan minska risken för att sprida covid-19 genom att:

  • Vaccinera dig och ta din påfyllnadsdos när det blir dags.
  • Stanna hemma om du har symtom på luftvägsinfektion, till exempel feber, hosta, halsont eller en allmän sjukdomskänsla.
  • Om du inte är vaccinerad bör du vidta åtgärder för att inte bli smittad.

Vilka rekommenderas att testa sig för covid-19?

Allmänheten rekommenderas inte längre att testa sig vid symtom. Fortfarande rekommenderas följande grupper att testa sig vid symtom:

  • personal i vård och äldreomsorg
  • patienter inom hälso- och sjukvård
  • personer med särskilda medicinska behov, till exempel kraftigt nedsatt immunförsvar eller personer vars läkare bedömer att det är viktigt att känna till en covid-19 diagnos för den fortsatta behandlingen
  • vissa omsorgstagare, till exempel särskilt boende för äldre, personer med hemtjänst, personer som får omsorg enligt LSS.

Vad gäller för dem som testat positiv för covid-19?

Om du har ett positivt testsvar innebär det att du bär på sjukdomen. Du behöver stanna hemma och undvika kontakt med andra tills du är feberfri och känner dig frisk, precis som vid andra luftvägsinfektioner.

Kan covid-19 spridas av personer utan symtom?

Ja, smittade personer som inte har symtom (eller utvecklar symtom senare) kan sprida smittan vidare.

Finns det särskilda riskgrupper?

Störst risk för allvarlig sjukdom löper de som inte är vaccinerade.

Äldre har högre risk för allvarlig sjukdom. Förutom högre ålder finns även sjukdomstillstånd som ökar risken för svårare symtom. Ju högre upp i listan, desto större riskökning. Det gäller för vuxna personer oavsett ålder som:

  • har genomgått organtransplantation
  • har en blodcancersjukdom eller tidigare har haft blodcancersjukdom
  • har en neurologisk sjukdom som till exempel MS, myastenia gravis eller Parkinsons sjukdom
  • är kraftigt överviktiga, ju högre grad av fetma desto större risk
  • har diabetes, men välbehandlad diabetes innebär lägre risk
  • har en pågående behandling av cancersjukdom
  • har en kronisk lungsjukdom, inklusive astma. Välbehandlad astma innebär lägre risk
  • har haft en stroke eller har demenssjukdom
  • på grund av sjukdom eller medicinsk behandling har ett sänkt immunförsvar
  • har en leversjukdom
  • har nedsatt njurfunktion
  • har en hjärt- och kärlsjukdom med undantag för personer som enbart har högt blodtryck (det tycks inte öka risken)
  • av något skäl har en ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner

Barn har en mycket liten risk att bli allvarligt sjuka även om de har andra underliggande sjukdomar.

Är gravida en riskgrupp?

Graviditet ger ökad risk att bli allvarligt sjuk vid covid-19, vilket ger en högre risk att barnet föds för tidigt. Det visar nya studier. Det finns också risk att mamman får blodproppar och havandeskapförgiftning (preeklampsi). Därför är det extra viktigt för gravida att vara vaccinerade.

Hur fungerar amning om jag är smittad med covid-19?

Mammor som är smittade med covid-19 rekommenderas att amma sitt barn. Det finns inget som tyder på att amning är en nackdel för barnet.

Vilka symtom får barn som smittas med covid-19?

Barn får liknande symtom som vuxna, som feber, hosta och halsont. Vissa barn med covid-19 har även fått diarré, kräkning och uttalad trötthet. Av den information som finns hittills tycks barn framför allt få milda symtom av covid-19 och de tycks även klara sjukdomen bättre. Det är till exempel ovanligt att barn behövt intensivvård eller att barn fått komplicerade sjukdomsförlopp.

När bör jag söka vård?

Om symtomen förvärras så att du inte längre kan vårda dig själv hemma uppmanas du att ringa 1177 för rådgivning.

Kan Doktor.se hjälpa mig?

Ja, du kan kontakta oss på Doktor.se. Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och hjälpa dig bedöma symtomen.

Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk för appen till din mobil. Supersmidigt!
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Senast uppdaterad: 2022-04-12
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med