Lungemboli

Lungemboli innebär att det finns en blodpropp i ett av lungans blodkärl. Den vanligaste orsaken är att en blodpropp som bildats i benet har lossnat och följt med blodet till lungan, där den fastnat. Symtomen varierar beroende på hur stor blodproppen är och var den sitter. I vissa fall kan tillståndet bli livshotande, och vid misstanke om lungemboli är det viktigt att snabbt få vård.

Orsak till lungemboli

Emboli innebär en blodpropp som vandrar, det vill säga att den har släppt från det ställe där den bildades och följt med blodflödet för att sedan fastna någon annanstans. Om den fastnar i lungornas kärl kallas det för lungemboli. 

Blodproppen kan ha bildats var som helst i kroppen, men i många fall kommer den från de djupa venerna i benen, så kallad djup ventrombos.

Riskfaktorer för lungemboli

Blodproppar kan bildas hos vem som helst, och många gånger finns ingen tydlig förklaring till varför det skett. Men det finns kända faktorer som ökar risken för att utveckla blodproppar, och därmed lungemboli.

Här är några exempel:

  • Att du tidigare haft en blodpropp i benen.
  • Att du varit sängliggande länge, till exempel i samband med operation.
  • Att du varit stillasittande i många timmar, till exempel vid långa resor.
  • Att du är gravid eller nyligen förlösts.
  • Att du har en ärftlig sjukdom som ökar blodets förmåga att levra sig.
  • Att du har en hjärtsjukdom, till exempel hjärtsvikt, som ökar risken för blodproppar.
  • Att du har allvarliga symtom av Covid-19, vilket ökar risken för blodproppar.
  • Att du tar läkemedel som innehåller östrogen, till exempel p-piller.
  • Att du röker, vilket ökar risken för blodproppar, särskilt i kombination med andra riskfaktorer.
  • Att du är överviktig, särskilt i kombination med andra riskfaktorer.

Symtom på lungemboli

Symtomen varierar beroende på hur stor blodproppen är, hur stor del av lungan som är påverkad och hur du mår i övrigt.

Här är exempel på symtom:

  • Att du hostar, ofta torrhosta, men du kan också hosta upp blod eller blodigt slem.
  • Att du plötsligt får svårt att andas, och att det känns värre när du andas in djupt eller hostar.
  • Att du plötsligt får en skarp smärta i bröstet, ofta i kombination med att du känner dig andfådd.
  • Att din puls blir snabbare.
  • Att hjärtat slår oregelbundet.
  • Att du kallsvettas.
  • Att du känner dig svimfärdig eller yr.
  • Att du får feber och känner dig orkeslös.

Mindre lungembolier ger inte lika tydliga symtom, utan kan snarare ge symtom som hosta, att det känns tungt att andas och att du känner en stickande smärta i bröstet.

Vad kan jag göra själv?

Du kan minska risken för lungemboli genom att minska risken för att få blodproppar i benen. 

  • Ta dina läkemedel. Om du har ökad risk för blodproppar och har fått blodförtunnande medicin är det viktigt att du tar den enligt din ordination.
  • Stödstrumpor. Stödstrumpor/kompressionsstrumpor trycker ihop benen och hjälper venerna och benmusklerna att pressa upp blodet tillbaka till hjärtat. Det motverkar bildningen av blodproppar.
  • Benen i högläge. Lägg upp benen när du kan, och höj gärna fotänden på sängen.
  • Benträning. All fysisk aktivitet är bra för blodcirkulationen och kärlen. När muskler i benen används så förbättras blodcirkulationen, och risken för proppbildning minskar. Det finns särskilda övningar för benen som hjälper cirkulationen. Det är till exempel att ligga ner på rygg och cykla med benen i luften. En annan övning är att ligga ner och växelvis lyfta ett ben i taget från marken och hålla det uppe i 5 till 10 sekunder. 
  • Pausgymnastik. Om du sitter mycket, se till att ta en paus för att röra dig då och då. Tio minuters rask promenad per timme är idealiskt, men några minuter är bättre än ingenting. Du kan till exempel gå upp och ner för trappan, ett varv runt huset eller göra några benövningar. 
  • Rör dig under resor. Resor som innebär att du sitter stilla längre än fyra timmar, särskilt flygresor, innebär en risk för blodproppar. Därför rekommenderas att du använder stödstrumpor och går upp och rör dig då och då för att hålla blodcirkulationen igång.

Behandling vid lungemboli

Behandlingens syfte är att snabbt se till att blodcirkulationen fungerar igen, se till att blodproppen inte växer samt se till att det inte bildas fler blodproppar. Behandlingen anpassas beroende på hur stor proppen är, hur stor del av lungan som är påverkad och eventuella andra sjukdomar. 

Det vanligaste är att du får blodförtunnande läkemedel. Det kan också vara aktuellt med propplösande läkemedel om blodproppen är stor, och om det inte funkar kan det i vissa fall behövas en operation. Du kommer också få syrgas och läkemedel som lindrar smärta. 

När bör jag söka vård?

Om något av följande stämmer ska du söka vård akut genom att ringa 112:

  • Om du utan anledning får svårt att andas.
  • Om du har ont i bröstet.
  • Om du hostar upp blod eller blodblandat slem.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Misstänker du att du har lungemboli ska du genast ringa 112. Om du vill ha hjälp och råd för att minska risken för blodproppar, till exempel genom att sluta röka, kan du höra av dig till Doktor.se. Våra läkare kan skriva receptbelagda läkemedel som hjälper till att stoppa suget.

Frågor och svar om lungemboli

Några frågor och svar kring lungemboli.

Vad är lungemboli?

Lungemboli innebär att du fått en blodpropp i lungan. Blodproppen har bildats på något annat ställe i kroppen, ofta i de djupa venerna i benen. Hela proppen eller delar av den har sedan lossnat, följt med blodet och fastnat i lungan.

Kan blodkärl i lungan täppas till av annat än blodproppar?

Ja, i sällsynta fall kan blodkärlen blockeras av andra orsaker. Det kan till exempel vara på grund av en luftbubbla eller en liten bit av en tumör.

Senast uppdaterad: 2020-12-22
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med