Rabdomyolys

Direkt översatt betyder rabdomyolys sönderfall av skelettmuskel. Skador på muskelcellerna gör att saltbalansen mellan cellernas in- och utsida störs, vilket leder till ihållande muskelsammandragningar. Det gör att muskelcellerna går sönder, töms på all sin energi och dör. Allt avfall från de upplösta cellerna hamnar då i blodet, exempelvis rester av muskelproteinet myoglobin, som har som funktion att transportera syre i muskelcellerna. Normalt utsöndras små mängder myoglobin varje dag som njurarna tar hand om. Vid rabdomyolys är mängden myoglobin i blodet för stor för njurarna att hantera och mycket myoglobin hamnar därför i urinen. Myoglobinet kan också fastna i njurarna, blockera dem och orsaka skada.

Rabdomyolys kan orsakas av många olika tillstånd, bland annat:

• Infektioner, med både virus och bakterier.

• Ett flertal sällsynta, ärftliga sjukdomar kan leda till återkommande episoder av rabdomyolys, som då oftast ger milda symtom. 

• Skador/trauman, främst stora krosskador som exempelvis efter ett högt fall eller en bilolycka. Även större brännskador och skador efter blixtnedslag.  

• Extrem fysisk utmattning, som exempelvis efter att ha sprungit ett maratonlopp, att ha tränat väldigt hårt om du är otränad, eller att ha utsatt musklerna för stor belastning. Alkoholabstinens och krampanfall hos epileptiker är andra orsaker.    

• Syrebrist i musklerna kan exempelvis uppstå vid olyckor på grund av så kallat kompartmentsyndrom, då en muskel sväller så att muskeln, närliggande blodkärl och nerver skadas. 

• Förändringar i kroppstemperatur, både nedkylning/förfrysning och värmeslag.

• Störningar i kroppens elektrolyter och förbränning, såsom låga värden av kalium, kalcium eller fosfat, eller väldigt höga blodsockervärden vilket kan drabba diabetiker.

• Läkemedel, narkotika och gifter. Kolesterolsänkande läkemedel som kallas statiner kan i höga doser leda till rabdomyolys. Kan även ske vid missbruk, främst av alkohol, men även av heroin, kokain och anabola steroider. Gifter från vissa ormar kan också ge rabdomyolys.    

Det är också vanligt att det inte finns någon förklaring till varför du drabbas. Tillståndet kallas då för idiopatisk rabdomyolys.  

Symtom på rabdomyolys är ospecifika och kan vara allt från obetydliga till livshotande.

Typiska symtom är:

• kraftiga muskelsmärtor

• muskelsvaghet

• rödbrun urin (på grund av av stora mängder myoglobin)

Symtomen kan komma från vissa delar av kroppen (lokala), till exempel i form av:

• svullnad i musklerna

• muskler som ömmar vid beröring

• blåmärken 

Symtom kan också involvera hela kroppen (systemiska), bland annat:

• feber

• svaghet

• illamående

• kräkningar

• förvirring

• rastlöshet

Ibland orsakar rabdomyolys akut njursvikt, vilket bland annat kan göra att du kissar mindre än vanligt.

Rabdomyolys kräver omedelbar läkarundersökning och sjukhusvård.

Stora mängder intravenös vätska är den huvudsakliga behandlingen vid rabdomyolys. Detta eftersom sjukdomen gör att du förlorar mycket vätska, vilket ökar risken för att njurarna ska skadas. Intensiv vätskebehandling (10–12 liter per dag kan behövas) ökar urinmängden och spolar rent njurarna så att risken minskar för att de ska blockeras av myoglobin. Ju tidigare du får behandling desto bättre.  

I övrigt består behandlingen av att försöka korrigera kroppens saltbalans. Om det gått så långt att njursvikt uppstått, kan blodet behöva renas med hjälp av dialys. 

Sök genast vård om du har symtom som tyder på rabdomyolys.

Vid misstanke om rabdomyolys ska du inte vända dig till oss utan genast söka vård på närakut eller akutmottagning.