Diabetes

Diabetes mellitus, kallas oftast bara för diabetes i dagligt tal och är en sjukdom gör att blodsockerhalten blir för hög. Sjukdomen kallades tidigare för sockersjuka. Det finns flera varianter av diabetes som har olika orsaker och sjukdomsförlopp. Kronisk diabetes delas vanligen in i typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Vad är diabetes?

Diabetes är egentligen inte en sjukdom, utan ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockret (glukos). Glukos är en viktig energikälla  för våra muskler och vävnader, och även hjärnans huvudsakliga källa till energi. Kroppen kan använda fett, protein och glukos för att skapa energi, men glukos är den källa kroppen helst använder. 

De olika varianterna av diabetes har olika orsaker och sjukdomsförlopp, men har det gemensamt att  blodsockret blir för högt. Högt blodsocker är slitsamt för kroppen, och utan behandling ger det på sikt allvarliga följder i form av skador på vävnader och inre organ.

Hur regleras blodsockret?

För att förstå diabetes är det hjälpsamt att förstå hur blodsockret regleras i kroppen. 

Efter att vi ätit en måltid höjs halten av glukos i blodet, det vill säga blodsockerhalten är hög. Det sänder en signal till kroppen att frisätta insulin i blodet, ett hormon som bildas i bukspottskörteln. 

Insulin fungerar ungefär som en nyckel som gör det möjligt för kroppens celler att ta upp glukos så att det kan användas som energikälla. Utsöndringen av insulin gör att halten socker i blodet sjunker. När blodsockernivåerna är normala igen slutar bukspottskörteln att frisätta insulin. 

Glukos är en viktig energikälla som vi behöver för att fungera bra.

Vi har två huvudsakliga källor till glukos:

  • Maten, där olika typer av kolhydrater tas upp i tarmarna. Dessa passerar sedan levern som ser till att oavsett vilken typ av kolhydrater vi ätit så omvandlas de till glukos, som sedan förs vidare via blodet. Genom frisättning av insulin kan glukos tas upp av cellerna. 
  • Levern, som tar upp och lagrar glukos i form av glykogen.

Om blodsockernivåerna blir låga, till exempel om vi inte ätit på ett tag, kommer levern att bryta ner lagrat glykogen till glukos och frisätta det för att hålla blodsockret på normal nivå. 

Hur mäts blodsocker?

Ett vanligt sätt att mäta blodsocker som också kan utföras hemma, är att sticka ett hål i fingret och ta en droppe blod på en särskild teststicka. Stickan förs sedan in i en blodsockermätare. Mätning genom att sticka i fingret kallas för kapillärt blodprov. 

På vårdcentralen tas ofta ett så kallat venöst blodprov, det vill säga ett prov direkt från ett blodkärl, ofta i armvecket. 

Blodprovet brukar tas under fasta, då du inte ätit något åtta timmar innan provtagningstillfället. Det går också att ta ett slumpmässigt prov när som helst under dagen, som kan ha lite högre värde. 

Gränsvärden för blodprov (fastande):

  • Normalt blodsocker är max 6,0 mmol/L 
  • Prediabetes innebär blodsockernivå mellan 6,1-6,9 mmol/L 
  • Vid diabetes är värdet över 7,0 mmol/L

Olika typer av diabetes

Kronisk diabetes brukar delas in i: 

  • Typ 1-diabetes 
  • Typ 2-diabetes

Det finns också varianter av diabetes som inte är kroniska, till exempel: 

  • Prediabetes, ett förstadium till typ 2-diabetes
  • Graviditetsdiabetes, förhöjda blodsockervärden under graviditeten

Vad är diabetes insipidus?

Diabetes insipidus är en ovanlig sjukdom som orsakar en obalans av vätskenivån i kroppen. Namnet diabetes insipidus låter likt diabetes mellitus, men sjukdomarna har inget med varandra att göra. En likhet är att båda sjukdomarna har som symtom att  kissa mer än normalt.

Orsaken till diabetes insipidus är att det är en brist på hormonet vasopressin, ADH. Detta hormon har till uppgift att bland annat reglera vattennivån i kroppen, genom att se till att njurar och urinvägar släpper ut en lagom mängd urin. 

Njurarna filtrerar ut vätska från blodet som drar med sig slaggprodukter. Merparten av vätskan som filtreras ut återförs sedan till blodet, medan slaggprodukterna och en mindre mängd vätska bildar urin som vi kissar ut. Hormonet vasopressin (ADH) behövs för att den utfiltrerade vätskan ska kunna återföras till blodet. Vid diabetes insipidus har det av något skäl blivit en brist på vasopressin, vilket gör att du kissar stora mängder utspädd urin. I extrema fall kan urinmängden vara upp mot 20 liter per dygn.

Det ger symtom som:

  • extrem törst
  • stora volymer av ljus urin
  • att du behöver kissa ofta, även under natten
  • torr hud
  • förstoppning

De stora urinmängderna kan leda till uttorkning och rubbad vätske- och saltbalans i kroppen. Det är viktigt att snabbt få vård.

Diabetes - symtom

Symtomen vid diabetes beror mycket på hur högt ditt blodsockervärde är. En del personer, särskilt om det rör sig om prediabetes eller typ 2-diabetes, kan vara symtomfria eller ha mycket milda symtom. Vid typ 1-diabets kommer symtomen i allmänhet snabbare, och är mer allvarliga. 

Vanliga symtom vid högt blodsocker är:

  • att du får ökad törst
  • att du behöver kissa oftare, och kissar större mängder
  • att du känner dig trött och kraftlös
  • att du får huvudvärk
  • att du får synrubbningar, till exempel att du ser suddigt

Hur vet läkaren om det är typ 1- eller typ 2-diabetes?

Ålder är en viktig faktor för att avgöra vilken typ av diabetes det rör sig om. I yngre åldrar förekommer främst typ 1-diabetes, även om det finns enstaka fall av typ 2-diabetes. Hos patienter som är medelålders och äldre är det typ 2-diabetes som dominerar, även om typ 1 också förekommer. I spannet däremellan, från 25 år och uppåt kan det i vissa fall vara svårt att avgöra. Det finns en variant av typ 1-diabetes som drabbar vuxna (LADA) som har ett mer smygande förlopp.

Några generella skillnader mellan Typ 1 och Typ 2:

Typ 1-diabetes ger typiskt ett snabbare sjukdomsförlopp, högre grad av viktnedgång och uttorkning. De flesta har normal kroppsvikt och påtagliga symtom på diabetes. Det är vanligt att patienten har ketoner i urinen och blodet. Ketoner är en nedbrytningsprodukt då andra energikällor än glukos har behövt användas, och ett tecken på energibrist i cellerna. Hos de flesta kan prover visa att det finns antikroppar mot de egna insulinproducerande cellerna. 

Typ 2-diabetes drabbar typiskt personer som är överviktiga, har högt blodtryck och höga blodfetter. Symtomen är i regel mildare och har kommit smygande under en längre tid. Många har genetiska släktingar som har haft typ 2-diabetes. Provtagning visar oftast inte på ketoner i blodet eller urinen, och inte heller antikroppar mot de egna insulinproducerande cellerna.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med en individuell bedömning av dina symtom och ge dig råd. Vi hänvisar dig vidare för utredning och behandling om det behövs. För att ställa diagnosen diabetes krävs fysisk vård och provtagning.

Senast uppdaterad: 2021-09-12
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med