Gulsot hos nyfödda

Gulsot beror på ett överskott av det gula färgämnet bilirubin. Gulsot hos nyfödd bebis beror i de flesta fall på att förmågan att utsöndra ämnet ännu inte fungerar tillräckligt bra bland för tidigt födda barn.

Under fostertiden har barnet större mängd röda blodkroppar i blodet för syresättningens skull. När barnet föds börjar överskottet av röda blodkropparna att brytas ner. Bilirubin är en restprodukt vid nedbrytningen, och utsöndras normalt sett via levern. Det kan ta några dagar efter födseln innan levern fungerar tillräckligt väl för att kunna hantera överskottet av bilirubin, vilket gör att barnets ögonvitor och hud blir gulaktiga.

En annan orsak till gulsot hos en nyfödd bebis är amning, eftersom ämnen i bröstmjölken kan påverka omsättningen av bilirubin. Det kallas bröstmjölkikterus eller bröstmjölk-gulsot, ett ofarligt tillstånd som brukar gå över av sig själv. Du behöver inte sluta amma.

En mer ovanlig orsak till gulsot är att barnet har en underliggande sjukdom, och därför undersöks nyfödda med gulsot för att säkerställa att det inte är andra sjukdomar som ligger bakom. Sjukdomar eller tillstånd som kan orsaka gulsot hos nyfödda är till exempel:

• inre blödning
• ärftliga blodsjukdomar
• blodförgiftning (sepsis)
• infektioner på grund av virus eller bakterier
• leversjukdom
• störning i ämnesomsättningen 
• rhesus-inkompatibilitet (att mamman och barnet har olika blodgrupp)

Gulsot hos nyfödda kommer vanligen två till fyra dagar efter födseln, men kan komma efter några veckor.

Gulsot ger symtom som:

• gula ögonvitor
• gulfärgad hud. Kan vara svårare att se på mörk hud. Ljushyade kan se lätt solbrända ut. 
• trötthet
• dålig aptit

Det är lättast att bedöma färgen på ögonvitor och hud om barnet hålls i dagsljus eller neutralt färgat ljus. Om du trycker försiktigt på barnets panna eller näsa kan gulsot göra att huden se gulaktig ut där du haft fingret. Hos barn som inte har gulsot ser huden bara ljusare ut än normalt där du pressat fingret. 

Om barnet har extremt höga halter av bilirubin kan det ge skador, i värsta fall bestående hjärnskador. Det tillståndet är ovanligt och kallas för neonatal hyperbilirubinemi eller bilirubinencefalopati och ger symtom som till exempel:

• att barnet får spänd kropp med bakåtböjning av huvudet och kroppen 
• att barnet ter sig irriterat
• att barnet har ett avvikande gällt skrik
• att barnet får feber
• att barnet är slött 
• att det är svårt att få i barnet mat

Det är mycket ovanligt att barn i Sverige drabbas av detta tillstånd, eftersom alla nyfödda kontrolleras, utreds och behandlas om det behövs. 

I de flesta fall behövs ingen behandling utan tillståndet går över av sig själv inom några veckor. Vid mycket höga bilirubinvärden behöver barnet behandling. I första hand ges ljusbehandling, som innebär att barnet får ligga under en speciell lampa eller på en ljusfilt. Det hjälper de allra flesta. I enstaka fall behöver barnet ytterligare behandling.

Kontakta BVC om barnets hud och ögonvitor blir gulfärgade efter att ni kommit hem från BB. Symtomen kan komma efter några dagar, ibland efter flera veckor. 

Om barnet har gulaktiga ögonvitor och dessutom något av följande symtom ska ni söka vård akut:

• Om barnet blir slött
• Om barnet inte orkar äta ordentligt
• Om barnet får feber