Hjärtinfarkt

Plötslig smärta från bröstet kan betyda att du har en hjärtinfarkt. Då måste du snabbt till sjukhus. Hjärtinfarkt uppstår när blodflödet till hjärtat förhindras, och på sjukhus kan du få behandling så att flödet återställs. De allra flesta som får en hjärtinfarkt blir bra igen, och kan leva många år till. Hjärt-kärl-sjukdomar är dock den ledande dödsorsaken i både Sverige och resten av världen. Det finns mycket du kan göra för att minska dina risker för att få hjärtinfarkt.

Vad är hjärtinfarkt?

Hjärtat är en hårt arbetande muskel, som ständigt pumpar ut blod med syre och näringsämnen till kroppens alla organ så att de kan fungera. Hjärtat behöver också blod, och de blodkärl som förser hjärtat med blod kallas kranskärl. Om det blir stopp i något av kranskärlen får hjärtat brist på syre och näringsämnen. Detta gör ont, och hjärtat fungerar inte lika bra. Ju snabbare kärlet öppnas upp igen, desto bättre fungerar det efter hjärtinfarkten.

Orsak till hjärtinfarkt

Det är väldigt vanligt att kalk och fett ansamlas på blodkärlens insida i takt med att du blir äldre. Detta kallas åderförfettning. Om en bit åderförfettning går sönder i ett kranskärl, bildas ett sår på kärlets insida. När blod stelnar kring såret bildas en klump, propp, av stelnat blod som kallas för tromb. Denna tromb, eller blodpropp, kan göra så att det blir helt eller delvis stopp i kranskärlet.

Åderförfettning är en process som börjar tidigt i livet, men du märker oftast inte av det förrän du blir äldre. Dessa saker ökar din risk att få åderförfettning:

  • om någon nära släkting har åderförfettning
  • höga blodfetter
  • högt blodtryck
  • stillasittande
  • diabetes
  • rökning
  • vissa sjukdomar, till exempel reumatoid artrit och psoriasis.

Vid en del hjärtinfarkter finns inte någon, eller bara väldig lite, åderförfettning. I de fallen kan hjärtinfarkten istället bero på:

  • Takotsubokardiomyopati, en ovanlig typ av hjärtinfarkt som vetenskapen än så länge inte förstår varför den uppkommer. Det finns en teori att stark känslomässig stress kan sätta igång den här typen av hjärtinfarkt, och på engelska kallas det ibland broken heart syndrome.
  • Typ 2-infarkt, som beror på en obalans mellan hjärtats tillgång till syre och hjärtats behov av syre. Hjärtat behöver alltså mer syre än vad som finns. Till exempel kan en underliggande sjukdom minska tillgången på syre till hjärtat, samtidigt som hjärtats behov av syre har ökat på grund av hjärtklappning.

Olika typer av hjärtinfarkt

De flesta hjärtinfarkter kan delas upp i två stora grupper: ST-höjningsinfarkt och icke-ST-höjnings-infarkt. ST-höjning är ett fenomen som läkaren kan se på EKG.

ST-höjningsinfarkt, eller STEMI (förkortning för ST elevation myocardial infarction) innebär att ett kranskärl är helt igentäppt av en tromb, blodpropp. Detta skapar snabbt en allvarlig skada på den del av hjärtat som blir utan blod på grund av det igentäppta kärlet.

En icke-ST-höjnings-infarkt, eller NSTEMI (förkortning för Non ST Elevation Myocardial Infarction) uppstår när tromben bara delvis täpper igen kärlet. Den typen av infarkt skapar en mindre omfattande skada på hjärtat än vid STEMI, men är fortfarande ett tillstånd som behöver akut sjukhusvård. 

Skadad hjärtmuskulatur ombildas efter ett tag till ärrvävnad, som inte hjälper till när hjärtat pumpar. En vanlig följd av en hjärtinfarkt är därför att hjärtat inte längre pumpar lika bra efteråt.  Ju snabbare du kommer till sjukhus för vård, desto mer av hjärtats pumpfunktion kan bevaras.

Symtom på hjärtinfarkt

Symtomen vid hjärtinfarkt skiljer sig åt från person till person. De klassiska symtomen är:

  • bröstsmärta, men alla har dock inte detta, ibland kan smärtan komma från andra kroppsdelar, som magen
  • att smärtan strålar ut mot armar, axlar, hals och käke
  • ångest, kallsvettningar, illamående, svaghet och andfåddhet.

Ett annat symtom på hjärtinfarkt är att du får förvärrad kärlkramp, det vill säga att:

  • din kärlkramp kommer vid lättare ansträngning än tidigare
  • din kärlkramp kommer när du vilar
  • du plötsligt får ett väldigt kraftigt kärlkrampsanfall utan att någonsin haft kärlkramp tidigare.

Hjärtinfarkt hos kvinnor kan te sig annorlunda än hos män. Även hos kvinnor är bröstsmärta det vanligaste symtomet, men atypiska symtom är vanligare hos kvinnor. Atypiska symtom är till exempel:

  • värk från käkarna
  • värk från axlarna
  • smärtor i magen
  • att du känner dig trött och yr
  • att du känner dig tung i kroppen
  • andfåddhet

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra mycket för att förebygga att hjärtinfarkt uppkommer. Till exempel kan du:

  • röra på dig, till exempel ta promenader
  • sluta röka ifall du röker
  • äta mer frukt, grönsaker och fisk
  • minska ner på fettet i kosten
  • vara noggrann med att ta dina blodtryckssänkande mediciner, om du har fått sådana
  • försöka att undvika negativ stress

Behandling vid hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt är ett akut tillstånd och det är viktigt att snabbt få vård på sjukhus. Om du har en hjärtinfarkt som beror på ett igentäppt kärl (ST-höjningsinfarkt) kommer du så snabbt som möjligt skickas på röntgenundersökning. Där kommer en läkare undersöka med röntgenkamera vilket kranskärl som är igentäppt. Läkaren går sedan in i kärlet med en tunn slang via ett kärl i handleden eller ljumsken. Väl på plats pressas det igentäppta kärlet upp, och läkaren sätter ett stent i kärlet, ett slags litet metallnät som håller kärlväggarna vidgade så att blodet kan flöda fritt igen. Ingreppet kallas PCI efter engelskans percutaneous coronary intervention. Om du befinner dig på en plats där det är för långt till närmsta PCI-sal, kan du istället få läkemedel som löser upp blodproppen som täppt igen kärlet. Tiden är en mycket viktig aspekt. Ju mer tid som går med ett igentäppt kärl, desto större skada kommer det göra på hjärtat, med större risk för följder efter infarkten.

Om du har en icke-ST-höjnings-infarkt, ska du också lägga in på sjukhus. Istället för att tas direkt till röntgen, läggs du in på hjärtintensivvårdsavdelning (HIA), där du kan komma att få:

  • EKG-övervakning, det vill säga att du är uppkopplad med EKG hela tiden, så att personalen kan märka om hjärtat drabbas av syrebrist
  • läkemedel som vidgar blodkärlen, sänker hjärtats syreförbrukning, och motverkar proppbildning i kärlen
  • syrgas, om det finns tecken på att lungorna har svårt att syresätta blodet
  • smärtlindring.

Någon gång under din sjukhustid ska dina kranskärl röntgas. Om det behövs kan läkaren genomföra PCI direkt under röntgentillfället, så att blodet åter kan flöda fritt och försörja hjärtat med syre och näringsämnen.

När bör jag söka vård?

Du bör omedelbart ringa efter ambulans på 112 ifall du har något av följande symtom:

  • plötsligt påkommen bröstsmärta eller närliggande smärta, till exempel i magen
  • smärtutstrålning mot armar, axlar, hals och käke
  • ångest, kallsvettningar, illamående, svaghet, andfåddhet
  • plötsligt uppkommen intensiv kärlkramp, utan att du haft kärlkramp innan
  • att din kärlkramp kommer vid ansträngning som tidigare inte gett dig ont
  • att din kärlkramp kommer när du vilar

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Misstänker du att du har en hjärtinfarkt ska du genast ringa ambulans på 112. Efter att ha vårdats för hjärtinfarkt följs du upp på en hjärtklinik. Om du vill ha hjälp och råd för att minska risken för hjärtinfarkt, till exempel genom att sluta röka, kan du höra av dig till Doktor.se. Våra läkare kan skriva receptbelagda läkemedel som hjälper till att stoppa suget.

Frågor och svar om hjärtinfarkt

Några frågor och svar kring hjärtinfarkt.

Hur är pulsen vid hjärtinfarkt?

Pulsen vid en hjärtinfarkt är ofta hög och kan också kännas svagare än vanligt.

Vad är en tyst hjärtinfarkt?

En tyst hjärtinfarkt är en hjärtinfarkt som inte ger den typiska bröstsmärtan, och på grund av detta ofta inte upptäcks i det akuta skedet. En tyst hjärtinfarkt ger dock symtom som andnöd, trötthet och illamående. Ofta upptäcks dessa infarkter inte förrän långt efteråt, till exempel i samband med en hälsoundersökning, eftersom det kan märkas på ditt EKG att du haft en hjärtinfarkt. Tysta hjärtinfarkter är vanligare hos kvinnor.

Hur känns en hjärtinfarkt?

En hjärtinfarkt kan kännas på många sätt. Det vanligaste är att du får ont i bröstet, men alla får inte det. Ibland kan smärtan komma från andra kroppsdelar, som magen, käkarna, axlarna eller armarna. Ibland sitter smärtan i bröstet, men med utstrålning mot armar, axlar, hals och käke. Du får ofta ångest, kallsvettningar och illamående. Du kan känna dig svag, yr, andfådd och tung i kroppen. En hjärtinfarkt kan också komma i form av förändrad kärlkramp, till exempel om du har kärlkramp som plötsligt kommer vid mindre ansträngning än innan, eller kommer när du vilar.  Får du plötsligt väldigt kraftig kärlkramp utan att ha haft det tidigare kan det också vara ett tecken på en hjärtinfarkt.

Senast uppdaterad: 2020-11-17
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med